7.10 Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet
7.10.14 Hjälp av Polismyndigheten
Förslag: Polismyndigheten ska på begäran av en kontroll-
myndighet lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller verkställa beslut enligt den nya växtskyddslagen, de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EU-bestämmelser som lagen kompletterar eller de beslut som har meddelats med stöd av EU-bestämmelserna.
Biträde av Polismyndigheten ska endast få begäras när det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att kontrollen eller verkställighet av beslut inte kommer att kunna utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl för begäran.
Möjligheten att begära hjälp av Polismyndigheten ska inte gälla offentlig kontroll eller verkställighet av beslut som har meddelats för att begränsa förekomsten av nationellt reglerade växtskadegörare som kan medföra oacceptabla konsekvenser genom angrepp på träd avsedda för virkesproduktion.
Bedömning: Det är inte nödvändigt att möjliggöra polis-
handräckning vid genomförande av annan offentlig verksamhet än verkställighet av beslut enligt den nya växtskyddslagen.
Skäl för förslaget och bedömningen: Enligt den nuvarande växt-
skyddslagen ska Polismyndigheten på begäran av en annan myn- dighet, lämna handräckning när det behövs för kontroll av att växtskyddslagen eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser följs eller för verkställighet av beslut som myndigheten får utföra på den enskildes bekostnad (9 § växtskyddslagen).
I flera av de lagar som sammanfaller med tillämpningsområdet för den nya kontrollförordningen finns i dag bestämmelser om att polisen är skyldig att lämna den hjälp som behövs för att utöva offentlig kontroll eller verkställa beslut (se bl.a. 27 § livsmedels- lagen). Bakgrunden till polisens skyldighet att lämna hjälp är polisens särskilda kompetens och befogenhet att använda våld i vissa situationer. En grundläggande princip är att den myndighet som vill ha hjälp från Polismyndigheten ska begära handräckning först sedan den konstaterat att uppgiften inte kan lösas utan polisens hjälp. Polisen gör ingen materiell prövning av begäran utan polisens pröv- ning sker helt på formella grunder. Detta innebär att Polismyndig- heten endast prövar lagligheten av begäran, dvs. kontrollerar om den sökta åtgärden ryms inom den bestämmelse som sökanden hänvisar till och om den person som framför begäran har befogenhet att göra detta. Om dessa två förutsättningar är uppfyllda bifalles ansökan. Det är angeläget att tydliggöra att polisens resurser enbart ska användas för att verkställa myndigheters beslut i fall där polisens särskilda kompetens och befogenhet att bruka våld är nödvändig. Av detta skäl har bestämmelsen om polisens biträde i bl.a. livsmedels- lagen utformats på sådant sätt att biträde endast får begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenhet att använda våld behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl för begäran (se 27 § livsmedelslagen och prop. 2005/06:128 s. 223 ff.).
Det bör även i den nya växtskyddslagen finnas en skyldighet för Polismyndigheten att lämna hjälp vid offentlig kontroll och verk- ställighet av beslut. Denna skyldighet bör i likhet med livsmedels- lagen ange vilka förutsättningar som gäller för polisens biträde. Avsikten är att klargöra att polisens resurser enbart ska användas om
det finns särskild anledning att anta att polisens särskilda kompetens och befogenhet att bruka våld kan behövas. Av bestämmelsen bör det alltså framgå att hjälp av Polismyndigheten endast ska kunna begäras när det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kommer att kunna utföras utan att polisens särskilda befogenhet att använda våld behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl för begäran. Avsikten är inte att begränsa möjlig- heten att begära hjälp av polisen så att det får negativa konsekvenser för myndigheternas möjlighet att utöva sin kontroll eller verkställa beslut. Det är även i fortsättningen enbart den begärande myndig- heten som har att pröva om det finns förutsättningar att begära hjälp av Polismyndigheten. Polisen kommer således inte heller i fortsätt- ningen att göra någon materiell prövning av begäran.
Mot bakgrund av de långtgående befogenheter som polishjälp medför bör bestämmelsen begränsas på så sätt att hjälp av polis- myndigheten endast kan begäras av en kontrollmyndighet. Ett organ med delegerade uppgifter, en fysisk person som delegerats vissa uppgifter eller en officiell växtskyddsinspektör och som inte kan utföra sitt uppdrag, t.ex. på grund av att tillträde inte ges, får rapportera detta till kontrollmyndigheten som i sin tur, om det bedöms vara nödvändigt, kan begära hjälp av polismyndigheten för att uppgiften ska kunna utföras.
När en kontrollmyndighet ser ett behov av polishjälp i samband med att kontrollmyndigheten ska utföra annan offentlig verk- samhet, t.ex. vidta åtgärder för att bekämpa spridningen av en växtskadegörare, bör kontrollmyndigheten ha fattat ett beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. De fall där det kan bli aktuellt med hjälp från Polismyndigheten vid genomförande av annan offentlig verksamhet kommer, såvitt kan bedömas, i princip alltid att föregås av ett beslut av kontrollmyndigheten. Hjälp från Polismyndigheten kan då lämnas inom ramen för verkställighet av beslut. Det kan även konstateras att uttrycket annan offentlig verksamhet har en vid betydelse och att det, vilket framgår av avsnitt 7.10.2, täcker många varierande uppgifter. Om möjligheten att begära polishandräckning skulle utvidgas till att omfatta även annan offentlig verksamhet än verkställighet av beslut skulle det således bli svårt att förutse i vilka fall sådan handräckning skulle kunna påkallas. Slutsatsen är därför att det i dagsläget inte bedöms finnas skäl att möjliggöra polis- handräckning generellt vid genomförande av annan offentlig
verksamhet. Behovet av hjälp från Polismyndigheten bedöms vara tillgodosett genom möjligheten till polishandräckning vid utövande av offentlig kontroll och verkställighet av beslut.
I den nya växtskyddslagen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter eller ges rätt att fatta beslut i det enskilda fallet för att begränsa förekomsten av växtskadegörare som kan medföra oaccep- tabla konsekvenser genom angrepp på träd avsedda för virkes- produktion (avsnitt 7.4.3). Sådana föreskrifter eller beslut får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målet att minska de negativa konsekvenserna av växtskadegörarna genom att begränsa deras förekomst. De får inte heller avse förbud mot eller villkor för in- försel till Sverige från ett tredjeland eller annan medlemsstat. Det bedöms inte vara motiverat att kunna begära hjälp av Polismyndig- heten när det gäller dessa nationellt reglerade växtskadegörare.