• No results found

Process 6. Att objektifiera och avhumanisera människor.

5.1 Projektbeskrivning av Studenthus Valla

5.1.1 Huvudaktörer och intressenter

Fallstudien inkluderar tre huvudaktörer: Akademiska Hus, LiU och Peab. Intervjuer har genomförts med individer från företagen i projektet: Projektledaren från Akademiska Hus, Universitetsarkitekten från LiU och Platschefen från Peab. Nedan presenteras dessa företag, intervjupersoner och övriga intressenter som varit inblandade i projektet.

Akademiska Hus och Projektledaren

Akademiska Hus är ett fastighetsbolag som är statligt ägt och deras hus finns på platser över hela landet. De bygger, utvecklar och förvaltar byggnader som används för forskning, innovation och utbildning (Akademiska Hus, 2019a). Akademiska Hus är en upphandlande myndighet som sedan 2016 följer Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) (SFS 2016:1145) och vill stimulera god konkurrens under sina upphandlingar. De uttrycker även att god etik

är viktigt i deras affärsrelationer och att det är deras kunder och sedan deras kunders kunder som ska stå i centrum. Då Akademiska Hus har en majoritet av marknadsandelarna och även finns lokalt vid samtliga av universiteten i Sverige bygger de långsiktiga relationer och partnerskap (Akademiska Hus, 2019a).

Projektledaren har jobbat på Akademiska Hus sedan 2012 och har över 40 års erfarenhet inom byggbranschen. Han är beställarrepresentant, som samtliga på projektorganisationen Akademiska Hus kallas, och var projektledare för byggnationen av Studenthus Valla. Som projektledare inkluderas själva ansvaret för ett byggprojekt, hela genomförandet från början till slut, såväl som samarbete med LiU, konsulter och entreprenörer. Projektledaren har tidigare ansvarat för andra projekt tillsammans med LiU både på Campus Valla och i Norrköping. Peab var mer av en ny bekantskap, då han tidigare inte haft dem som entreprenör inom ett projekt. Dock känner han till väldigt mycket om Peab tack vare sina tidigare erfarenheter inom branschen på större byggföretag då de tidigare varit hans kollegor (Projektledaren, 2020-03-18).

Linköpings universitet och Universitetsarkitekten

1975 blev LiU det sjätte universitetet som grundades i Sverige. Idag studerar 32 000 studenter med 4 000 medarbetare på fyra campus i landet (Linköpings universitet, u.å.a). LiU har fyra olika fakulteter: Filosofiska, Medicinska, Tekniska och Utbildningsvetenskap. Det är dessa fakulteter som bär det högsta ansvaret för den utbildning och forskning som görs i deras område och de fungerar som beställare till institutionerna. Från och med 2020 finns det 12 storinstitutioner på LiU (Linköpings universitet, u.å.b).

Universitetsarktiteken har arbetat på LiU sedan januari 2010. I hennes roll som universitetsarkitekt och chef för fastighetsavdelningen är det hennes jobb att initiera och driva projekt, som Studenthus Valla, från LiU:s sida. Under detta projekt var hon beställare och programägare för projektet Campus LiU. När hon får frågan vad rollen som programägare innebär förklarar hon att rektorn på LiU beställer projektet av Universitetsarkitekten som i sin tur blir programägare och beställare gentemot Akademiska Hus som sedan bygger och förvaltar huset. Universitetsarkitekten har varit involverad i samtliga projekt som genomförts tillsammans med Akademiska Hus både i Linköping och Norrköping (Universitetsarkitekten, 2020-03-24). I början av året publicerade LiU att “Studenthusets “mamma” slutar på LiU”. Universitetsarkitekten ska nu gå vidare till Göteborgs universitet där hon ska bli fastighetsstrateg (Linköpings Universitet, 2020).

Peab och Platschefen

Peab beskriver sig själva som en “decentraliserad och kostnadseffektiv organisation”. De har fyra affärsområden som samverkar tillsammans: Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Företaget är verksamma i Sverige, Norge och Finland med 14 000 medarbetare. Deras affärsidé är följande: “Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, vars främsta ledstjärna är total i alla led av byggprocessen. Genom nytänkande kombinerat med gedigen yrkesskicklighet, skall vi göra kundens intresse till vårt och därmed alltid bygga för framtiden.” (Peab, u.å.)

Platschefen har arbetat på Peab i 22 år. Anledningen varför han blivit kvar så länge menar han beror på en bra sammanhållning och ett bra klimat. Han upplever att det är intressanta projekt han får arbeta med och att det är roligt. Han drivs av att utmanas men menar att det är viktigt att ha en bas av människor runt sig som man håller ihop med. “Man känner en trygghet helt enkelt.” (Platschefen, 2020-04-22). Enligt Platschefen (2020-04-22) har han egentligen varit med och byggt allt som går att bygga, allt från offentliga byggnader och tunnlar till skolor och kontor. Platschefen jobbar som platschef och har gjort detta i 20 år på Peab och detta var även hans roll under projektet med Studenthus Valla. En platschef har en mycket central roll i projektet med personalansvar, budgetansvar och ansvar över all tidsplanering (Platschefen, 2020-04-22). Han beskriver att med hans roll “(...) har man total kontroll över alla aktiviteter i projektet, lite lätt beskrivet. Man är som en dirigent, som ska få den här orkestern att fungera. Annars går det i otakt.” (Platschefen, 2020-04-22). Senast Platschefen jobbade tillsammans med Akademiska Hus, innan Studenthuset, var för 20 år sedan som installationssamordnare till en annan byggnad på LiU. Han har därmed stött på både Akademiska Hus och LiU tidigare (Platschefen, 2020-04-22).

Intressenter

I ett tidigt skede under projektet togs studentrepresentanter in. De var inblandade i förarbetet i form av fyra rapporter som togs fram, vilket diskuteras vidare i 4.1.2. Det finns studentrepresentation i alla de forum gällande beslut i projektet som LiU har varit inblandade i, främst övergripande beslut som tagits av universitetsstyrelsen (Universitetsarkitekten, 2020-03-24). Universitetsarkitekten förklarar hur en utmaning tidigare varit att studentrepresentanter bytts ut varje år, men under detta projekt hade de turen att få representation av samma studenter under några års tid. Det finns även en campusgrupp, där studenter med studiesocialt ansvar från respektive kår är med och ger förslag. Vid behov går LiU ut och efterfrågar studenternas åsikt. Detta sker exempelvis i former av workshops (Universitetsarkitekten, 2020-03-24).

Både Projektledaren och Universitetsarkitekten lyfter att bygget uppmärksammats i media. Universitetsarkitekten berättar att det var tidigt uppmärksammat och förklarar att projektet var lite kontroversiellt i och med rivningen av Origo-byggnaden som stod där Studenthuset står idag. Hon förklarar hur det var viktigt för dem att stå fast och enade vid beslutet om att Studenthuset var rätt produkt att ersätta den tidigare byggnaden med. “Jag vet att jag var hos kommunstyrelsen och fick dra det och så här, det var ett projekt som man hade ögonen på, absolut.” (Universitetsarkitekten, 2020-03-24). Projektledaren lyfter fram att de hade en del positiv press kring projektet under byggtiden. Det gjordes inspelningar från Östnytt och tidningsartiklar och tycker att “alla varit ganska välinformerade så det har aldrig varit några konflikter i samband med det på något sätt” (Projektledaren, 2020-03-18).

Linköpings Kommun har varit inblandade och kunnat påverka projektet i form av bygglov och allmän kontroll, exempelvis med detaljplanen, som Projektledaren uttrycker det. För att kunna bygga Studenthuset gjordes en planändring då husets storlek inte medgavs i gällande stadsplan. Projektledaren säger att det inte har varit något negativt i arbetet med externa intressenter. Detta menar han beror på att Akademiska Hus är en stor aktör med långvarigt samarbete med bland annat kommunen.

De vet att vi uppfyller alla krav som ställs och de känner en stor trygghet för att samarbeta med oss. Det gör att det har nästan bara varit positivt och smidigt att få fram allting. Ingenting negativt som jag kan se med de externa intressenterna (Projektledaren, 2020-03-18).

Related documents