Tidigare forskning har redan presenterats kort i vår problemformulering, för att få en inblick i ämnet inför syftet och frågeställningarna. Dock finner vi vikt i att presentera tidigare studier mer ingående då de varit betydelsefulla inspirationskällor för oss under arbetet. Därmed inkluderas även tidigare studentarbeten, inte som grundande forskningsunderlag men som inspirationskällor. Detta mynnar sedan ut i ett förtydligande av denna studies akademiska bidrag.
Upphandlingar och arbetsrätt är ingenting som gemene man stöter på eller brottas med dagligen. Det är komplicerade och tvetydiga begrepp som kräver viss förförståelse. I detta kapitel har vi samlat all den förkunskap vi anser behövs för att med lätthet ta till sig an denna studie. Här presenteras även en definitionslista med betydande ord för studien. Materialet är främst till att skapa förståelse för läsaren i kommande empiri- och analyskapitel.
3.1 Tidigare studier
I en artikel av Montalbán-Domingo m.fl. (2019) konstateras att det finns en kunskapslucka i forskningen om upphandlingar och social hållbarhet, där fokus har lagts på de ekologiska och ekonomiska aspekterna av hållbarhet. Samuelsson (2016) studerade upphandlingar i medelstora kommuner och hur de inkluderar social hållbarhet i upphandlingar. Samuelsson (2016) konstaterar att samtliga kommuner inkluderade social hållbarhet i sina budgetar och styrdokument men att detta inte sedan realiseras i praktiken, vilket författaren menar beror på bristande intern kommunikation. Faktum är att politiker kan inkludera social hållbarhet och hävda att det prioriteras, utan att en definition av social hållbarhet presenteras (Samuelsson, 2016). Definitioner av social hållbarhet diskuteras senare i kapitel 4.
Det som uppmärksammats under genomgång av tidigare studier är att många har gjort liknande fallstudier på projekt inom byggbranschen men ur andra perspektiv. (Mattsson & Ternstedt, 2012). Exempelvis utfördes ett arbete baserat på en fallstudie av ett kontorsbyggnadsprojekt av Skanska och hur social hållbarhet kan mätas under ett pågående projekt av två studenter inom samhällsbyggnadsteknik. Syftet var att utreda hur de kan mäta och vad som ska mätas i förhållande till social hållbarhet i fallstudien (Smedberg & Törnqvist, 2019). Denna studies kunskapsbidrag är ett företagsekonomiskt angreppssätt på hur ett byggnadsprojekt arbetar med social hållbarhet. Syftet som berör inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet vid ett redan upphandlat projekt ger oss utrymme att se till hur organisationer samspelar sinsemellan och interorganisatoriskt redan vid detta tidiga skede.
3.2 Upphandlingar
Offentlig upphandling kallas de åtaganden som måste ske när en offentlig myndighet, som staten, kommuner och landsting, önskar köpa in varor eller tjänster (Hettne & Montin, 2018). Hettne och Montin (2018) definierar tydligt en offentlig upphandling som:
(...) utformad så att potentiella leverantörer via sluten budgivning konkurrerar om ett eller flera offentliga kontrakt, där den leverantör som lagt det anbud med lägst pris eller det s.k. mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet tilldelas kontraktet
(Hettne & Montin, 2018, s. 119).
Upphandlade uppdrag är väldigt viktiga för byggsektorn eftersom det finns stora pengar för stora projekt (Marx, 2018). Trots att fallet vi valt att undersöka i denna studie inte behövt följa samtliga lagar som idag, då de inte var bundna av dem vid tillfället för upphandling, anser vi att det är viktigt att förstå det regelverk och den praxis som finns i Sverige och Europeiska Unionen (EU). Framförallt krävs denna förförståelse för att lättare ta till sig av informationen i empirikapitlet.
3.2.1 Definitioner
I upphandlade projekt finns återkommande aktörer. Vilken roll de spelar i olika projekt kan vara bra att känna till. Nedan förklaras kort ett fåtal begrepp som återkommer i vår studie.
Beställare
Beställare är den aktör som köper in varorna eller tjänsterna. Alltså den aktör som önskar investera i något eller få ett projekt gjort (Borga, u.å; Byggherrarna, u.å). Denna aktör köper då in material och/eller företag som kan utföra det önskade arbetet. I denna studie är Akademiska Hus beställaren.
Entreprenad
Entreprenad, eller entreprenör, är den aktör som köps in för att genomföra projektet, alltså den som betalas för att utföra arbetet, till exempel dragning av el eller bygget av ett helt hus. I vissa fall anlita endast en entreprenör, i andra fall anlitas flera parallella entreprenörer för olika delar av ett projekt (Borga, u.å). Entreprenörer kan också kallas leverantörer, eftersom de levererar varan/tjänsten. I denna studie är Peab entreprenören.
Underentreprenad
Eftersom entreprenören inte alltid har kompetens inom alla områden, eller inte tid att genomföra samtliga delar av ett projekt på egen hand, kan denne välja att ta in en underentreprenad. Detta innebär att en del av projektet säljs vidare till någon annan att genomföra, alltså att entreprenören betalar en annan entreprenör för att utföra det jobb de förväntas göra mot beställaren (mkrgruppen, u.å). I denna studie hade Peab ansvar för underentreprenörerna.
3.2.2 Upphandlingsprocessen
Här presenteras de steg som oftast följs vid lagstadgade upphandlingsförfaranden, för att underlätta förståelsen för upphandlingsprocessen som presenteras i empirin. Den beställande myndigheten börjar med att annonsera vad de söker för sorts vara eller tjänst via Publikationskontoret, vilket är ett EU-organ. Kontoret har även en elektronisk databas, Tenders Electronic Daily, där man kan hitta unionens samtliga publicerade annonser (Sundstrand, 2012). Annonsering sker i nästan alla upphandlingsförfaranden och syftar till att ge leverantören en klar bild av vad som efterfrågas. I annonsen ska alla former av krav som beställaren ställer på leverantören framgå, exempelvis hållbarhetskrav. En beställande myndighet är fri att ställa vilka krav som helst på leverantören så länge de håller sig inom ramen för tillämplig lag (Fryksdahl & de Jounge, 2012).
Leverantörer som är intresserade av annonsen skickar in ett anbud. Beställaren kan sedan välja bort anbud som de anser inte uppfyller kraven (Sundstrand, 2012). Vilket av anbuden som väljs är baserat på antingen lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga. “Ekonomiskt mest fördelaktig” innebär att det är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, där kvalitet kan vara exempelvis leveranstid, estetik eller service (Upphandlingsmyndigheten, 2019; SFS 2016:1145 16 kap 6§). Beställaren måste kunna motivera sitt val utifrån urvalskriterierna för varje enskilt fall (Sundstrand, 2012). Om en leverantör som skickat in anbud känner sig felaktigt behandlad kan denne överpröva ärendet. Att överpröva innebär att fallet tas till en domstol som beslutar om myndigheten inskränkt gällande lag eller ej (Upphandlingsmyndigheten, 2018).
3.3 Arbetsrätt
Efter genomgång av tidigare forskning har det noterats att arbetsrätt är ofrånkomligt när social hållbarhet diskuteras (Zhao m.fl, 2012). Inom samma fält sätts likhetstecken mellan social hållbarhet och arbetares fysiska och psykiska miljö (Zhao m.fl, 2012; Weingaertner & Moberg, 2014; de Fine Licht & Folland, 2019). Arbetsrätt är den övergripande term som
inrymmer vad som kallas individuell och kollektiv arbetsrätt. Den individuella arbetsrätten reglerar den enskildes anställningsförhållanden, såsom arbetstid, arbetsmiljö och anställningsskydd, och den kollektiva arbetsrätten reglerar frågor som rör kollektivavtal och organisationer (lagen.nu, u.å). Den individuella arbetsrätten finns till för att arbetstagare ska känna sig trygga på jobbet och överses av Arbetsmiljöverket. Huvudsakliga teman som arbetas med är hälsa och säkerhet (Arbetsmiljöverket, 2019).
3.4 Leverantörskedja
Även om det idag finns en högre medvetenhet i branschen kring sociala och etiska aspekter kopplat till leverantörskedjan har frågorna ännu inte mognat helt och det saknas kunskap (Nilsson m.fl., 2019, s. 19).
Citatet är från ett projekt av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) där de största utmaningarna och hindren mot ökad social hållbarhet i leverantörskedjan presenterades. Dessa var brister kopplat till kravställning, avsaknad av syfte, incitament och uppföljning, brist på transparens, tidsbrist, resursbrist och sist brist på inflytande hos materialleverantörerna och producenter (Nilsson m.fl., 2019). Transparens inom leverantörskedjan är mycket låga i dagsläget och krav sträcker sig sällan längre än till det första leverantörsledet. Då leverantörerna oftast varierar från ett projekt till nästa försvåras möjligheten att bygga relationer som är långsiktigt starka (Nilsson m.fl., 2019). Grafström m.fl. (2015) understryker vikten av att arbeta proaktivt i sina relationer med intressenter och inte endast reaktivt. Alltså att alltid ta ansvar proaktivt mot sina intressenter, såsom leverantörer, inte enbart när omgivningen reagerar med negativ kritik.