Med social hållbarhet som byggsten : En fallstudie av det upphandlade byggprojektet Studenthus Valla

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige

Med social hållbarhet

som byggsten

En fallstudie av det upphandlade byggprojektet

Studenthus Valla

Johanna Holmgren

Ester Jakobsson

Förord

Efter en inspirerande föreläsning om den företagsekonomiska synen på social hållbarhet i vår kurs Ekonomisk Styrning blev vi nyfikna på den sociala aspekten av hållbar utveckling. Det vi fann mest intressant var att en av de tre aspekterna, inom en väldigt aktuell samhällsfråga, finns det idag väldigt lite forskning på och ingen etablerad definition. Efter flertalet dagar av litteratursökning fann vi att det, utöver en definition, även saknades en djupgående diskussion om ämnet inom byggbranschen. Inkluderingen av social hållbarhet inom byggbranschen är därför kärnan i vår uppsats och vi satte oss in i upphandlingar för att kunna se till inkluderingen.

Vi vill rikta ett stort tack till våra familjer och vänner som outtröttligt lyssnat och visat intresse för vårt arbete. Sedan vill vi även rikta ett enormt tack till de medstudenter i vår handledningsgrupp samt vår handledare som oavbrutet stöttat oss och kommit med feedback. Störst tack vill vi rikta till Akademiska Hus, Linköpings universitet och Peab, närmare bestämt Projektledaren, Universitetsarkitekten och Platschefen, som trots turbulenta tider tagit sig tiden att göra denna studie möjlig.

Vi önskar er trevlig läsning!

Johanna Holmgren Ester Jakobsson

Sammanfattning

Titel: Med social hållbarhet som byggsten - En fallstudie av det upphandlade projektet Studenthus Valla

Författare: Johanna Holmgren och Ester Jakobsson Handledare: Lena Högberg

Bakgrund: EUs sammanlagda BNP består till 14 procent av upphandlingar och endast i Sverige köper offentlig sektor varor och tjänster för 600 miljarder årligen. 2018 var 320 000 anställda inom byggbranschen, en bransch som präglas av bristande säkerhet och riskfyllda arbeten. Samtidigt växer diskussionen om social hållbarhet och intressenter samt aktörer har ökat sina krav på organisationers sociala ansvar. Därför är det intressant att se hur dessa krav inkluderas under ett byggnadsprojekt, inte minst hur det lyfts i upphandlingsprocessen.

Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för hur organisationer arbetar med inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet vid ett upphandlat byggnadsprojekt.

Metod: Studien är utformad efter kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Arbetet har följt en abduktiv ansats och iterativ process. Syfte och frågeställningar besvaras med hjälp av en fallstudie av byggnadsprojektet Studenthus Valla vid Linköpings universitet som stod klart hösten 2019. Vårt empiriska material är hämtat från intervjuer med representanter från de identifierade huvudorganisationerna under projektet och dokument från upphandlingen har studerats.

Slutsats: Projektet hade inte nått samma resultat utan dessa aktörer och deras definitioner av social hållbarhet. Studenthus Valla är byggt av aktörer som värnat om varandra, lyssnat på varandra och tagit vara på varandras kompetenser. Det är byggt med ”mjuka parametrar” i fokus. Individernas definitioner tyder på att ”mjuka parametrar” inom ledarskap är viktigt för social hållbarhet i detta fall. I fallet har tillit, kontroll och ansvar varit centralt för inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet. Kontroll har säkerställt att de sociala målen efterlevs, medan tillit grundat samarbetet. Aktörerna har velat ta socialt ansvar och under projektets gång har de haft möjligheten att ta utökat ansvar tack vare rätt processer. Nyckeln till inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet har i detta fall varit aktörernas egna definitioner samt intresse för ämnet, vilket sedan har kunnat implementeras tack vare kontrollerande strukturer och starka relationer.

Nyckelord: Social hållbarhet, byggnadsprojekt, byggbranschen, upphandlingar, socialt ansvarstagande, interorganisatoriskt samspel, tillit, kontroll

Abstract

Title: With social sustainability as a building block - A case study of the procured project Studenthus Valla

Authors: Johanna Holmgren and Ester Jakobsson Supervisor: Lena Högberg

Background: The EU's total GDP consists of 14 percent of procurements and only in Sweden the public sector purchases goods and services for 600 billion annually. In 2018, 320,000 employees were in the construction industry, an industry characterized by a lack of security and risky jobs. At the same time, discussion about social sustainability is growing and stakeholders as well as actors have increased their demands on organizations' social responsibility. Therefore, it is interesting to see how these requirements are included in a building project, not least how it is raised in the procurement process.

Purpose: The study aims to contribute to a better understanding of how organizations work with the inclusion and safeguarding of social sustainability in a procured building project.

Methodology: The study is designed according to a qualitative method with a hermeneutic perspective. The work has followed an abductive approach and iterative process. Purpose and questions are answered with the help of a case study of the building project Studenthus Valla at Linköping University, which was completed in autumn 2019. Our empirical material is drawn from interviews with representatives of the identified main players during the project and documents from the procurement have been studied.

Conclusion: The project would not have achieved the same results without these actors and their definitions of social sustainability. Studenthus Valla is built by actors who looked after each other, listened to each other and took advantage of each other's skills. It is built with "soft parameters" in focus. The individuals' definitions suggest that "soft parameters" in leadership are important for social sustainability in this case. In this case, trust, control and responsibility have been central to the inclusion and assurance of social sustainability. Control has ensured that the social goals are met, while trust has established the cooperation. The actors have wanted to take social responsibility and during the project they have had the opportunity to take on increased responsibility thanks to the right processes. The key to the inclusion and assurance of social sustainability in this case has been the actors' own

definitions and interest in the subject, which could then be implemented thanks to controlling structures and strong relationships.

Key words: Social sustainability, construction projects, construction industry, public procurement, social responsibility, inter-organizational relations, trust, control.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemformulering 1

1.3 Syfte och forskningsfrågor 4

1.3.1 Forskningsfrågor 4

2. Metod 5

2.1 Forskningsmetod och vetenskapsteoretiskt perspektiv 5

2.1.1 Kvalitativ metod 5

2.1.2 Hermeneutiskt perspektiv 5

2.2 Design och Upplägg 6

2.2.1 Val av fall 6

2.2.2 Upplägg 7

2.3 Forskningsansats 8

2.4 Urval 8

2.4.1 Val av intervjuperson ett 9

2.4.2 Val av intervjuperson två och tre 10

2.5 Litteraturgenomgång 11

2.6 Insamling av data 11

2.6.1 Förberedelser av intervjuer 12

2.6.2 Genomförande av intervjuer 13

2.6.3 Dokumentstudie 14

2.7 Bearbetning och analys av data 15 2.8 Kvalitetskriterier och kritik 15

2.8.1 Giltighet och överförbarhet 17

2.8.2 Diskussion om etik 18

3. Tidigare studier och kunskapsunderlag 21

3.1 Tidigare studier 21

3.2.1 Definitioner 22 3.2.2 Upphandlingsprocessen 23 3.3 Arbetsrätt 23 3.4 Leverantörskedja 24 4. Teoretisk referensram 25 4.1 Social hållbarhet 25 4.2 Ansvar 26

4.2.1 Organisation och ansvar 26

4.2.2 Organisationens ansvar gentemot intressenter 28

4.3 Interorganisatoriskt samspel 31

4.3.1 Relationer och tillit 31

4.3.2 Kontroll 33

5. Empiri 35

5.1 Projektbeskrivning av Studenthus Valla 35

5.1.1 Huvudaktörer och intressenter 35

5.1.2 Aktörernas syn på social hållbarhet 38

5.1.3 Gemensam vision 40

5.1.4 Projektmål och spelregler 41

5.2 En tvådelad upphandlingsprocess 42

5.2.1 Dokumentation av upphandling 43

5.2.2 Hur entreprenad valdes 44

5.2.3 Lagen om Offentlig Upphandling 46

5.3 Bygget 47

5.3.1 Beslut och möten 47

5.3.2 Kommunikation 48

5.3.3 Krav 49

5.4 Reflektioner efter bygget 50

6. Analys 53

6.1 Definition av social hållbarhet 53

6.2 Ansvar 55

6.2.1 Utmaningar 55

6.2.3 Studenthusets intressentmodell 60 6.3 Relationer 62 6.3.1 Tillit 62 6.3.2 Kontroll 64 6.4 Sammanställning av analys 66 7. Slutsats 71

7.1 Förslag till vidare forskning 72

Referenser 75

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Hållbarhet är idag ett återkommande begrepp i samhällsdebatten och det är svårt att undgå diskussionen. Under cirka 20 år har “hållbar utveckling” varit ett av de mest fundamentala målen för den Europeiska Unionen (EU) (Europeiska Unionen, 2020). September 2015 presenterades FNs globala hållbarhetsmål i form av Agenda 2030 som innefattar 17 olika mål och 169 riktlinjer (Europeiska Unionen, 2019). Krav riktas mot företag som måste anpassa sig till ett nytt marknadslandskap. Gränsöverskridande organisationer har lyssnat på forskares förmaningar och satt upp mål, riktlinjer och direktiv inom hållbarhet (United Nations, 2019; Europeiska Kommissionen, 2017; Regeringskansliet, 2016). Detta utmanar företags organisatoriska förändringsförmåga och kan orsaka problem ifall det konstateras vara svårt att anpassa sig till de högt ställda kraven.

De ökade hållbarhetskrav, ställda på organisationer, är ett sätt att samla företagsaktörer för att bidra till statlig utveckling och som en trend inom styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Av EUs sammanlagda BNP består 14 procent av offentliga upphandlingar och dess investeringar. Endast i Sverige köper offentlig sektor varor och tjänster för över 600 miljarder kronor årligen (Marx, 2018). Offentliga upphandlingar, alltså de åtaganden som måste ske när en offentlig myndighet önskar köpa in varor eller tjänster, är därmed av stor betydelse och det är kritiskt att upphandlingar sker korrekt (Hettne & Montin, 2018). Eftersom offentlig sektor finansieras med skattemedel har dessa upphandlingar reglerats genom lag sedan länge i Sverige. Kommuner tenderar att undvika risktagande av rädsla att det ska bli fel vilket leder till en skepticism gentemot nya former av upphandlingar. Detta leder vidare till att kommunerna då inte ställer så pass höga krav som de faktiskt skulle kunna (Knutsson & Thomasson, 2013 i Hettne & Montin, 2018).

1.2 Problemformulering

Modeller om hållbar utveckling, bestående av de tre aspekterna ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet, introducerades redan på 90-talet (Elkington, 1999). Trots detta lyfter tidigare forskning att det idag saknas en etablerad definition av social hållbarhet (Hajirasouli & Kumarasuriyar, 2016; Weingaertner & Moberg, 2014; de Fine Licht & Folland, 2019). Viktiga aspekter inom social hållbarhet specificeras av Weingaertner och Moberg (2014) som: hälsa, utbildning, säkerhet, styrning, samhällsengagemang och lika förutsättningar, medan Abrahamsson (2013) definierar begreppet social hållbarhet som social rättvisa och hållbarhet

i det lokala samhället. Dempsey m.fl. (2011) definierar social hållbarhet som ett dynamiskt begrepp, att det förändras över tid. I en tidigare studie utförd av Holmström och Karlsson (2019) dras slutsatsen, efter en utredning av tretton olika kommuner, att olika kommuner skiljer sig sinsemellan i arbetet med social hållbarhet. De uttrycker att erfarenhet och samarbete inom organisationen är av stor vikt i frågan och understryker att tydligare samarbete främjar arbetet med social hållbarhet (Holmström & Karlsson, 2019).

Svensson (2012) belyser sambandet mellan kontroll, styrning och ansvar inom organisationer. Att ansvar som kan utkrävas innan ett arbete utförs fungerar som en sorts kvalitetsgaranti. Ju mer som tid läggs på förberedande utbildning och praktik desto mer ökar denna garanti. Ansvar kan även utkrävas under arbetets gång i form av kontroller, utvärderingar och resultat (Svensson, 2012). Grafström m.fl. (2015) diskuterar det sociala ansvaret hos företag och menar att uppfattningar kring organisationers sociala ansvar, rättigheter samt skyldigheter förändras över tid. Idag finns ideella såväl som offentliga organisationer som aktivt arbetar med dessa frågor. Faktumet att företag har ett socialt ansvar och antalet företag som säger sig ta socialt ansvar ökar (Grafström m.fl., 2015).

I en studie av Montalbán-Domingo m fl. (2019) diskuteras social hållbarhet inom upphandlingar och de jämför vad de kallar low price mot best value handlingar. Översatt, antingen väljer beställaren det anbud som har lägst pris eller den med bästa värde, det vill säga bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Författarna jämför upphandlingar från olika länder och drar slutsatsen att upphandlingens storlek och i vilket land den sker var de mest inflytelserika faktorerna angående, som de identifierar, social hållbarhet (Montalbán-Domingo m fl., 2019). Av tidigare forskning konstateras att en majoritet är utförda med ett större fokus på statsvetenskapliga frågor (Orbie & Van Roozendaal, 2017; Montalbán-Domingo m fl., 2019; Hettne & Montin, 2018).

Efter 68 bidrag, tio finalister och fyra slutfinalister stod Studenthuset i Linköping som vinnare av Årets Bygge 2020. Priset ses som det mest prestigefyllda inom samhällsbyggnadssektorn och utses av en expertjury som sedan bedömer utifrån fem huvudkriterier: samverkan, teknik/innovationer, tid/kvalitet/budget, hållbarhet och säkerhet (Byggindustrin, 2020). Studenthus Valla var ett av Linköping universitets långsiktiga mål för att skapa den bästa miljön för utbildning och arbete på universitetscampus (Linköpings universitet, 2019). Det statligt ägda fastighetsbolaget Akademiska Hus lade tillsammans med LiU upp visionen för Studenthuset och upphandlade sedan bygg- och anläggningsföretaget Peab för att bygga huset (Akademiska Hus, 2019a; Gemensam vision, 2014; Peab, u.å). Denna studie är en fallstudie av detta uppmärksammade byggnadsprojekt, där vi identifierat Peab, Akademiska Hus och LiU som huvudaktörer. Fallet valdes på grund av det uttalade hållbarhetsfokus byggnadsprojektet marknadsfört sig med, där vi vill se till

hur den sociala aspekten av hållbarhet har inkluderats och säkerställts. Projektet anses också vara unikt baserat på inblandade aktörers förhållningssätt till social hållbarhet och den direkta motivation att jobba med liknande frågor (Gemensam Vision, 2014), vilket är extra intressant att undersöka för att kunna öka förståelsen för arbetet med social hållbarhet.

Betydelsen av arbetet med hållbarhet inom byggbranschen ökar (Zhao m.fl, 2012). I diskussionen om den sociala aspekten är det svårt att undgå arbetsrättsliga frågor (Zhao m.fl, 2012). År 2018 var antalet anställda inom byggindustrin i Sverige 320 000 (Byggföretagen, 2020) och det kan vara mycket fysiskt krävande och riskfyllda arbeten. Bristande säkerhet på arbetsplatserna har orsakat massiva förluster inom byggbranschen i vissa länder (Zhao m.fl, 2012). Upphandlingsmyndigheten (2020a) uttrycker att social hänsyn vid upphandling, innebär att utförare av offentliga kontrakt har skyldigheter såsom arbetsrättsliga villkor och främjande av lika rättigheter och möjligheter. Det är genom upphandlingar som de krav som beställaren har på entreprenören som vill vinna kontraktet kommuniceras och bestäms (Upphandlingsmyndigheten, 2020a).

Sammanfattningsvis är begreppet social hållbarhet samt krav från olika intressenter och aktörer dynamiska. Detta betyder att det kan vara svårt att skapa samstämmighet när flera aktörer ska samarbeta på samma projekt. För att undvika konflikter och inkongruens uttrycks de skyldigheter som entreprenaden har gentemot beställaren i en upphandling. Det vi genom denna studie kommer att undersöka är hur organisationer arbetar med inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet under projektet Studenthus Valla.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Studien ämnar bidra med ökad förståelse för hur organisationer arbetar med inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet vid ett upphandlat byggnadsprojekt.

1.3.1 Forskningsfrågor

• Hur definierar olika aktörer vid ett upphandlat byggnadsprojekt begreppet social hållbarhet?

• Hur inkluderas och säkerställs socialt ansvarstagande mellan olika aktörer vid ett upphandlat byggnadsprojekt?

2. Metod

Figur 1: Sammanställning av studiens metodval

2.1 Forskningsmetod och vetenskapsteoretiskt perspektiv

2.1.1 Kvalitativ metod

Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För forskning inom samhällsvetenskapliga ämnen definierar Starrin och Svensson (2006) två övergripande metoder, kvalitativ och kvantitativ. På senare tid har det kvalitativa perspektivet fått alltmer uppmärksamhet inom fältet. Starrin och Svensson (2006) definierar kvalitativ forskning som en ansats för att samla in en stor mängd data med mycket hög precision, koncentrerat på ett begränsat forskningssubjekt. Den kvalitativa metoden tolkas, till skillnad från det kvantitativa, som icke-positivistisk och fokuserar till stor del på den subjektiva upplevelsen. Vid kvalitativ forskning läggs större fokus på ord och uttalanden än hårda sifferdata (Bryman & Bell, 2017). Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av kvalitativ metod då vi vill förstå organisationers arbete med social hållbarhet vid upphandlingar och analysera deras ageranden. Den kvalitativa metoden ger utrymme för ett mer subjektivt orienterat perspektiv.

2.1.2 Hermeneutiskt perspektiv

Med företagsekonomisk forskning finns flertalet perspektiv inom den kvalitativa metoden som kan ge olika resultat (Bryman & Bell, 2017). Vanligen talas det om det positivistiska perspektivet som ett naturvetenskapligt präglat perspektiv och det hermeneutiska perspektivet som ett tolkande och subjektivt perspektiv (Starrin & Svensson, 2006). Ett hermeneutiskt perspektiv fokuserar på att besvara frågor som hur och varför, vilka är vanligast vid kvalitativa studier. Den kunskap som eftersöks med hjälp av ett hermeneutiskt perspektiv är innebörder och intentioner hos människor som är beroende av sitt sammanhang (Starrin & Svensson, 2006). Bryman och Bell (2017) beskriver det hermeneutiska perspektivet som ett mer empatiskt förhållningssätt där målet är att förstå

människors handlingar. Vi har valt att använda oss av ett hermeneutiskt perspektiv i denna studie eftersom vi vill förstå de forskningssubjekt vi undersöker. Forskningssubjektets omgivning och kontext är ytterst intressant för att uppfylla studiens syfte eftersom det är subjektivt. Det är viktigt för studien att vi fokuserar på hur forskningssubjekten i sitt sammanhang förstår sin verklighet och att vi således kan bidra till ökad kunskap inom forskningsområdet.

2.2 Design och Upplägg

“I dagligt tal är en forskningsdesign en logisk plan för hur man ska ta sig från “här” till “där”.” (Yin, 2007, s. 39). I denna studie har en fallstudiedesign använts. Gummesson (2004) förklarar att “Fallstudiebaserad forskning används framförallt för att förstå fenomen som är helt eller delvis okända och som innehåller stora mängder variabler och samband och därmed blir komplexa.” (Gummesson, 2004, s. 115). Ett syfte för fallstudier är att de ska användas som underlag för vidare forskning, att fallet ger data som ska användas vid analys och för tolkning. Fallstudier kan vara på ett fenomen som är tvetydigt eller diffust (Gummesson, 2004), vilket vi argumenterar att vårt ämne, social hållbarhet i ett upphandlat byggnadsprojekt, är. Bevisligen är definitionen av begreppet social hållbarhet tvetydigt och diffust (Weingaertner & Moberg, 2014; de Fine Licht & Folland, 2019). Fallstudiedesign innebär att det empiriska underlaget som används är från ett eller flera specifika fall och enligt Gummesson (2004) kan forskning med fallstudiedesign både generera och testa teori.

Genom att utföra en fallstudie uteslöt vi möjligheten för en linjär forskningsprocess, där ett steg görs i taget och sedan lämnas, då det inte är realistiskt. Istället har processen skett mer dynamiskt och iterativt. Processen har ändrats under studiens gång och vi har pendlat mellan olika moment (Gummesson, 2004). Det har inte varit en fråga om att utföra steg ett och sedan gå vidare utan återkomst. Exempelvis uttrycker Jensen och Sandström (2016) att “Analys är inget som sker enstaka gånger i slutet av en forskningsprocess, utan den ska ske kontinuerligt” (Jensen & Sandström, 2016, s. 28).

2.2.1 Val av fall

Jensen och Sandström (2016) presenterar att inom fallstudier är det forskningsfrågorna som styr forskningsprocessen. Mycket tid spenderas på arbetet med problemformulering och forskningsfrågor i början av studien för att veta vad vi bör leta efter och ännu viktigare: varför det är intressant (Jensen & Sandström, 2016; Gummesson, 2004). Merriam (1988/1994) menar att det är dessa forskningsfrågor som leder oss till ett effektivt val av fall, då vi måste besluta oss om vad det är vi vill undersöka. Merriam (1988/1994) uttrycker att det är viktigt att skaffa sig en djupgående uppfattning av hur de inblandade individerna tolkar det specifikt undersökta fallet, ett upplägg denna studie har tagit efter. Först beslutades intresseområde

som mynnade ut i forskningsfrågor i hur-format. Det var först efter ett första utkast av problematisering, syfte och forskningsfrågor hade framtagits som vi påbörjade vårt sökande efter potentiella fall. Yin (2007) beskriver hur det är rekommenderat att utföra en relativt enkel fallstudie, inte alltför omfattande, i de fall forskarna inte har omfattande erfarenhet. Därmed har vi valt att enbart fokusera på ett fall, men vill gå djupt in på detta enstaka fall.

Det fall vi valt att studera är Akademiska Hus byggnadsprojekt Studenthus Valla på Linköpings universitets Campus Valla. Anledningen varför vi valt detta fall är att projektet är uppmärksammat inom samtliga aspekter av hållbarhet. Byggnaden uppnår bland annat guldnivån inom certifieringssystemet Miljöbyggnad och det är bevis på ett ekologiskt hållbarhetstänk (Akademiska Hus, 2019a), vilket är det som är mest marknadsfört. Fallet var även av intresse eftersom man redan från början hävdat sig arbeta med social hållbarhet i officiellt publicerade dokument inför bygget (Gemensam vision, 2014).

Det finns olika typer av fall: representativa, kritiska, unika och praktiska/pragmatiska (Flyvbjerg, 2006). Denna studie följer ett unikt fall eftersom målet med studien är att samla in så mycket information som möjligt om fenomenet social hållbarhet. Till skillnad från ett representativt fall erbjuder ett unikt fall mer information tack vare fler aktiva aktörer och mekanismer (Flyvbjerg, 2006). Vi menar att fallet med Studenthus Valla är ett unikt fall eftersom aktörerna haft en drivande inställning till social hållbarhet från början (Gemensam Vision, 2014). Projektet Studenthus Valla har arbetat med social hållbarhet sedan dag ett tack vare att aktörerna i projektet aktivt drivit frågan, vilket vi menar är unikt. Studenthus Valla har även sedan dag ett marknadsförts som ett hållbart projekt vad gäller alla tre hållbarhetsaspekter och de har prisats för sin samverkan i projektet. Med hjälp av detta unika fall kan vi bättre förstå hur organisationer arbetar med social hållbarhet, vilket tidigare bevisats vara otydligt och problematiskt. Detta menar Flyvbjerg (2006) är syftet med unika fall.

2.2.2 Upplägg

Vi har använt oss av en intensiv design. Detta innebär att studien går in på djupet med högt antal variabler, medan ett val av extensiv design hade inneburit att studien fokuserar på bredden med högt antal enheter (Jacobsen, 2017). Definitionen av enhet är viktig att förtydliga. I korthet definieras enhet av Jacobsen (2017) som det studien är intresserad av och syftar till att undersöka. Dock kan undersökningsenheter vara av olika typer. Denna studie djupdyker i en kollektiv enhet som består av flera absoluta enheter. En absolut enhet kan vara en enskild individ medan en kollektiv enhet är exempelvis en grupp eller ett samhälle (Jacobsen, 2017). Med ett byggnadsprojekt som enhet, men med flertalet aktörer som alla inkluderas i samma projekt, blir detta en studie av en kollektiv enhet. Då vi enbart kommer att undersöka denna enstaka kollektiva enhet men kommer gå in på djupet inom

denna upphandling med dokumentundersökning och intervjuer blir vår undersökningsdesign intensiv. Jacobsen (2017) beskriver dock att den ideala forskningsdesignen innehåller både djup och bredd med högt antal variabler och enheter. Han fortsätter att konstatera att denna ideala design är omöjlig att uppnå av resursmässiga skäl, därav har begränsning till en enhet gjorts. En intensiv design syftar till att “skaffa sig en detaljerad och grundlig förståelse, både av hur verkligheten är och uppfattas och av hur saker och ting hänger samman.” (Jacobsen, 2017, s. 62).

2.3 Forskningsansats

I en fallstudie är det vanlig att det finns inslag av de två vanligast förekommande forskningsansatserna: deduktiv och induktiv (Gummesson, 2004). Att kombinera deduktiv och induktiv ansats kallas för abduktiv ansats (Alvesson & Sköldberg, 2008; Bryman & Bell, 2017). En abduktiv ansats fungerar bra i en kvalitativ studie och med valt perspektiv eftersom det är subjektiviteten och olikheten vi vill åt (Alvesson & Sköldberg, 2008). Att börja med att samla teori, vilket vi gjort, definierar Alvesson och Sköldberg (2008) som av deduktiv ansats. Till en början har vi utgått från Werlings (2012) teorier om offentlig upphandling och Schwartz & Carrolls (2003) teori om ansvarsmodellen. Under studiens gång har vi fått revidera vilka teorier vi samlat in så att de verkligen fyller vårt syfte och kan hjälpa oss förstå vår insamlade empiri. Efter ett första utkast av teoriavsnittet omstrukturerades det för att också grunda sig i Ring och Van de Vens (1994) teorier om organisatoriska relationer och Jensen och Sandströms (2019) teorier om organisationers ansvar. Att utgå från det enskilda fallet och med hjälp av teorier bättre förstå detta anser Alvesson och Sköldberg (2008) vara grunden i den induktiva ansatsen. Den abduktiva ansatsen innebär att empiri och teori justeras för att passa till varandra under processens gång (Alvesson & Sköldberg, 2008), vilket är hur vi arbetat med denna studie.

2.4 Urval

Vid val av intervjupersoner ville vi komma i kontakt med de som har insyn i hur organisationer arbetar med social hållbarhet vid ett upphandlat byggprojekt. Detta är vad Bryman och Bell (2017) skulle klassificera som målstyrt urval eftersom valet av intervjupersoner gjorts baserat på forskningens mål. Steg ett var att etablera kontakt och förklara vår studie och hur de potentiella intervjupersonernas arbete i fallet var intressant för oss. Detta gjordes via e-mail. Samtliga av våra tillfrågade intervjupersoner var mycket positiva till vår studie och till att medverka i den. Steg två var intervjutillfället som blev antingen fysiskt eller digitalt. De digitala intervjuerna var en direkt konsekvens av distansläget som införts på LiU och restriktioner i Sverige på grund av spridningen av COVID-19, ett nytt influensaliknande virus som även kallats coronaviruset, under våren

2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Steg tre var återkoppling med eventuella frågor som uppstått efter intervjutillfället samt respondentvalidering.

Risken för icke-svar finns alltid eftersom de tillfrågade kan tacka nej till att delta i studien. Risken finns även vid intervjuer eftersom intervjupersonen måste ges möjligheten att avstå från att svara på frågor (Bryman & Bell, 2011). Ingen av våra tillfrågade intervjupersoner tackade nej till intervju. Vi har arbetat aktivt för att minska risken för att intervjupersonen väljer att avböja att svara genom att i ett tidigt skede förbereda hen med vad vi kommer vilja fråga om samt delge hen de övergripande frågorna vi velat ställa innan intervjutillfället. Valet av fall var även taktiskt med avseende att minimera risken för icke-svar då aktörer inblandade är bland annat universitetet vi studerar vid. En förhoppning var att LiU skulle vilja delta i en undersökning då de gynnas av studenters framgång och nöjdhet.

2.4.1 Val av intervjuperson ett

Vid val av våra intervjupersoner följde vi ett fåtal kriterier. Vi ville komma i kontakt med någon som var relativt högt i projektet för att garantera att personen haft möjlighet och befogenhet att påverka dennes organisations arbete med social hållbarhet under projektet. Vi ville också att vår intervjuperson skulle ha interagerat med representanter från de andra organisationerna inblandade i projektet så att de hade en klar bild varandra. Båda dessa anledningar grundar sig i vårt syfte att förstå hur organisationer jobbar med inkludering och säkerställandet av social hållbarhet i ett byggprojekt. Utifrån detta identifierade vi vår första intervjuperson, Projektledaren från Akademiska Hus.

Det kan vara mycket effektivt att tidigt få tillgång till, vad Yin (2007) benämner som, en nyckelinformant. En nyckelinformant kan nästan vara avgörande för hur studier fortlöper. Utöver att vara en mycket viktig informationskälla kan en nyckelinformant hänvisa oss som forskare vidare till nya informationskällor (Yin, 2007). Vår nyckelinformant i denna studie har varit Projektledaren av projektet från Akademiska Hus. Med hjälp av honom har vi fått information om andra inblandade i projektet som skulle kunna hjälpa oss uppfylla vårt syfte. Han har även hjälpt oss hitta ytterligare information om projektet som varit avgörande för vår forskning. Eftersom ett kriterium för våra intervjupersoner var att de hade interagerat under projektet har vi utgått huvudsakligen från de personer som Projektledaren haft kontakt och samarbetat med.

Eftersom fallet vi valt till stor del utgått från Akademiska Hus som idag förvaltar byggnaden var det för oss ett tydligt första steg att kontakta Projektledaren. Akademiska Hus är även i det här fallet beställaren av bygget och har haft en central roll i projektet, det var en tydlig anledning till att den första kontakten togs. Kontakten med Akademiska Hus och Projektledaren kan därför anses målstyrd (Jacobsen, 2017).

2.4.2 Val av intervjuperson två och tre

Med hjälp av vår nyckelinformant fick vi kontakt med beställarrepresentanten från Linköpings universitet, Universitetsarkitekten, så väl som vår tredje intervjuperson, Platschefen, från Peab. Valet att kontakta Universitetsarkitekten och Platschefen var till viss del bekvämlighet och till viss del målstyrt. Det var målstyrt eftersom de hjälpte oss att uppfylla vårt syfte då deras delaktighet i fallet var passande för att de arbetat tillsammans med Projektledaren och att de har haft större befogenhet i projektet. Men, eftersom vi tog kontakt med dem när Projektledaren framfört det anses det också som ett bekvämlighetsurval, alltså att valet föll på det som dök upp just då (Jacobsen, 2017). Då vi fått information om relevanta intervjupersoner av Projektledaren är vi medvetna om att vi förmodligen inte skulle få tips om en person som inte varit omtyckt under projektet. Dock har vår nyckelinformant även vetat om syftet med studien tidigare och kan då hänvisa oss till rätt personer för att kunna besvara våra frågeställningar.

När vi skulle kontakta möjlig intervjuperson från Peab framgick även ytterligare två namn på personer som var involverade i projektet som vi kontaktade via mail. Dessa två hänvisade oss vidare till Platschefen med motiveringen att han var mer involverad och förmodligen kunde svara bättre på frågor rörande de ämnen vi efterfrågade. Nedan är en tabell som visar vilka roller de intervjuade aktörerna hade och hur länge intervjuerna pågick.

Tabell 1. Sammanställning av intervjuer

Befattning Intervjuform Längd (min)

Projektledare - Akademiska Hus Fysiskt möte 45:51 Universitetsarkitekt - LiU Videosamtal 40:28 Platschef - Peab Telefonsamtal 45:34

Vi är medvetna om och har tagit i beaktning att samtliga av våra intervjupersoner har en hög position i projektet. Svaren från intervjupersonerna är övervägande positiva och vi har återkommande reflekterat över att återge en neutral bild av projektet, och aktörernas uppfattning av projektet, som möjligt. Detta genom att återkommande fråga om utmaningar och att återge det positiva likväl som det negativa.

2.5 Litteraturgenomgång

Litteraturgenomgång genomfördes redan som första steget av uppsatsskrivandet där konstruerandet av eventuella forskningsfrågor påbörjades. Framförallt var vi tvungna att sätta oss in i hur social hållbarhet definieras i olika kontexter. Detta menar Jensen och Sandström (2016) är viktigt för att bygga kunskap om tidigare forskning inom ämnet och således undvika en naiv syn på framtida empiri. Enligt Bryman och Bell (2017) är detta nödvändigt för att säkerställa att det är relevant kunskap som tillförs området och att studien inte tidigare utförts. Under vår andra vecka av arbetet deltog vi i en två timmar lång undervisning av Linköpings universitetsbibliotek där vi tog del av information om olika aktuella sökmotorer och hur vi finner de mest effektiva sökorden. I litteraturgenomgången har vi använt oss av ett antal sökord som: public procurement, social sustainability, social clause, CSR, corporate social responsibility och motsvarande begrepp på svenska. Dessa har använts enskilt och i olika kombinationer. Sökverktyg som använts vid litteratursökning har varit: Unisearch, Google Scholar, Scopus och Business Source Premier. Vad gäller artiklar om det specifika forskningsämnet har mängd referenser eller citationer lett oss till de flesta artiklar vi fastnat för, men vi har inte uteslutit andra artiklar på grund av lågt antal citeringar. Vi har även huvudsakligen fokuserat på artiklar som är så kallat “peer reviewed” men också gått igenom studentuppsatser eftersom de varit väldigt nära det ämne vi valt att studera.

Genomgången har framförallt varit av artiklar eftersom vi anser vårt ämne vara samtida och föränderligt. Dock har vi även gått igenom ett antal böcker för social hållbarhet, upphandlingar och socialt ansvar för att skapa oss en bred uppfattning om ämnet. På grund av tidsbrist var det ett aktivt val att främst fokusera på artiklar snarare än böcker, eftersom de är komprimerade och fanns tillgängliga direkt. Det bör givetvis också nämnas att på grund av tidsbristen har vi inte hunnit gå igenom samtlig publicerad forskning inom, eller nära, vårt ämne utan har fått aktivt välja de vi ansåg fyllt mest funktion i förhållande till syftet.

2.6 Insamling av data

Yin (2007) presenterar sex olika typer av data aktuella för fallstudier: dokument, arkivmaterial, intervju, direkt observation, deltagande observation och fysiska artefakter. Även Jensen och Sandström (2016) understryker att användandet av fallstudier kan anses som brett men sammanfattar datainsamlingsmetoder inom en fallstudie till ostrukturerade intervjuer, observationer och dokument. Dokument kan innehålla allt från brev och tidningsklipp till formella undersökningar och utvärderingar. Det finns mycket information att hämta i dessa källor men Yin (2007) påpekar att det är viktigt att vara medveten om att använda dokument med försiktighet. Exempelvis kan det påstås vara originaldokument trots att det har redigerats. Arkivmaterial kan istället innebära klientregister, surveydata eller

kartor och översikter som kan vara av intresse i en fallstudie (Yin, 2007). I denna studie har vi att använda oss av intervjuer och dokument. Vi vill utföra en intensivt designad och detaljerad undersökning av detta fall och har därför samlat in all information vi kunnat få tag på.

2.6.1 Förberedelser av intervjuer

Yin (2007) uttrycker att den vanligaste formen av intervjuer under fallstudier är av öppen karaktär, “det vill säga att man kan fråga nyckelpersoner både om fakta och om deras åsikter om dessa” (Yin, 2007, s. 117). Vi har behövt samla både fakta och åsikter från våra intervjupersoner och har därför använt oss av semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju karaktäriseras av att intervjuaren ställer frågor som intervjupersonen uppmuntras svara relativt fritt på och istället för att hålla sig strikt till förberedda frågor följer intervjuaren vägen som samtalet tar (Bryman & Bell, 2011). Denna typ av intervju ger utrymme för intervjupersonen att ge en mer nyanserad bild av ämnet. Semistrukturerade intervjuer förutsätter flexibilitet från intervjuarens sida, för att våga ställa följdfrågor och följa sidospår (Bryman & Bell, 2011). Vi vill veta intervjupersonens definition av social hållbarhet och börjar därmed inte intervjuerna med specificerade frågor inom exempelvis arbetsrätt. Frågorna vill vi ska vara breda men samtidigt hålla sig inom forskningsämnet. Sammanfattningsvis, såsom Yin (2007) uppmanar, behåller vi vår röda tråd men ställer samtidigt flexibla frågor.

En intervjuguide är ett mindre strikt intervjuschema och används för att underlätta arbetet för intervjuaren, då alla frågor och viktig information finns med (Bryman & Bell, 2011). I sina förberedelser av en intervjuguide menar Bryman och Bell (2011) att det är viktigt att komma underfund med vad för typ av svar som önskas av intervjun och vad för förkunskap som krävs innan intervjun. De menar också att det är viktigt att reflektera över de frågor som ställs för att de ska relatera till studiens syfte och frågeställningar. Slutligen, är vikten av att också fråga enkla bakgrundsfrågor för att kunna sätta de intressantare frågorna i sin kontext mycket viktigt (Bryman & Bell, 2011). I våra intervjuguider, se bilaga 1, 2 och 3, börjar vi med lättsamma bakgrundsfrågor för att komma igång med intervjun och skapa en bekväm miljö. Vad gäller frågorna har vi haft möjligheten att bolla intervjuguiden med handledare för att säkerställa att de härrör till syftet och hjälper studien.

Dagen innan intervjuerna skickades intervjuguiden till intervjupersonen så att denne skulle vara förberedd på våra frågor. Guiden skickades för att intervjupersonen skulle känna sig bekväm med de frågor vi ställde och för att spara tid då intervjupersonen haft möjlighet att reflektera över sina svar. Det är dock möjligt att svaren hade blivit annorlunda om intervjupersonerna inte kunnat förbereda sig på samma sätt. Vi skickade även med ett dokument med klargörande om bland annat hur vi hanterar data, hur vi hanterar citation

och att vi önskar spela in intervjun. Detta dokument bad vi intervjupersonen skriva på vid intervjutillfället. I de fall intervjuerna gjordes med hjälp av digitala hjälpmedel skrev intervjupersonen under dokumentet, scannade in det och skickade tillbaka det till oss innan intervjun.

2.6.2 Genomförande av intervjuer

Viktigt vid kvalitativ forskning är inte alltid vad som sägs utan hur det sägs och vid ljudinspelning ges möjligheten att uppfatta och utvärdera dessa distinktioner vid senare tillfälle (Bryman & Bell, 2011). För att undvika tekniska problem vid inspelningen vidtogs vissa åtgärder, som att ljudet spelades in på två enheter samtidigt.

Tanken från början var att genomföra samtliga intervjuer personligen men på grund av spridningen av COVID-19 under våren 2020 var inte alla bekväma med att mötas fysiskt. Istället gjordes en av intervjuerna med hjälp av det digitala hjälpmedlet Microsoft Teams och en intervju över telefon. Att hålla de intervjuerna digitalt var alltså en nödvändighet för att kunna genomföra dem. Han som intervjuades fysiskt intervjuades på sin arbetsplats och kontor. Eftersom det enligt Bryman och Bell (2011) är viktigt att intervjupersonen känner sig bekväm under intervjun ansåg vi det passande att intervjupersonen själv fick välja plats. Den fysiska intervjun genomfördes i enskilt rum med endast oss forskare närvarande. För de intervjuer genomförda på distans befann sig intervjupersonen i sitt hem eller på sin arbetsplats. Detta medförde dock att störningsmoment, som ringande telefoner, påverkade intervjun.

Vid samtliga intervjuer var båda författarna närvarande, där en agerade intervjuledare och den andre tog anteckningar samt fyllde i med följdfrågor. Vem som tog sig an vilken roll skiftade mellan intervjuerna. Två intervjupersoner är bra för att skapa en bättre helhetsbild och hjälpas åt under intervjun (Bryman & Bell, 2011). Tillsammans är det lättare att föra intervjun åt rätt håll och inte tappa bort sig eller fastna. Dock menar Bryman och Bell (2011) att det finns en risk att intervjupersonen känner sig i underläge och upplever situationen som obekväm. Vi arbetade för att undvika detta genom att utse en intervjuledare som tydligt förde dialogen och att den andre endast ställde följdfrågor vid behov. På så vis anser vi att risken för den obekväma känslan minskats. Efter att alla förberedda frågor avhandlats lät vi ljudinspelningen vara på en stund för att samla in eventuella övriga data som kan vara relevant. Detta menar Bryman och Bell (2011) är viktigt eftersom intervjupersoner tenderar att slappna av och vara mer öppna när de vet att intervjun snart är klar. Tiden för intervjuerna varierade, men samtliga gjordes inom 40–50 minuter, se tabell 1 under 2.4.3. Efter intervjuerna transkriberades materialet och vi delade materialet lika mellan oss i den mån det gick. När transkriberingen var klar gick vi båda igenom materialet för att få en bred bild av vår insamlade data innan vi påbörjade empiriavsnittet.

För att förhålla oss till dataskyddsförordningen och hanteringen av personuppgifter valde vi aktivt att samla in så lite personuppgifter som möjligt. I dokumentet som intervjupersonen skrev under innan intervjun framgick att det endast är vi forskare som tar del av det icke bearbetade materialet samt att det raderas efter att det använts klart. Detta gav även intervjupersonerna sitt godkännande till i och med sin signatur.

2.6.3 Dokumentstudie

Dokumenten som samlats in för studien kommer samtliga från Akademiska Hus och har valts eftersom de fyllt en central roll i projektet. Vid intervjuerna refererade intervjupersonerna emellanåt till dessa dokument och med hjälp av dem har vi fått en tydligare bild av hur social hållbarhet har inkluderats och arbetats med i projektet. Dokumenten har analyserats både individuellt, tillsammans med andra dokument och tillsammans med intervjupersonernas återberättelser.

Nedan följer en lista över de dokument vi tagit del av och som använts i studien. Anledningen varför vi inte hänvisar till dokumentets nummer i studien är då vi anser att namnet på dokumenten tillför ytterligare förståelse och en snabb inblick i vad dokumentet innehåller. Vi har valt att inte referera till det fullständiga namnet på vissa dokument då vissa är mer omfattande vilket försvårar önskat flyt i läsningen.

Tabell 2: Sammanställning av dokumentstudie

Dokumentnummer Namn och årtal på dokument Refereras till som

Dokument 1 Nytt Studenthus på Campus Valla - vår gemensamma vision (2014)

Gemensam vision (2014)

Dokument 2 Projektmål och spelregler (2015) Projektmål och spelregler (2015)

Dokument 3 Externa intervjufrågor - Studenthuset (2016)

Externa intervjufrågor (2016)

Dokument 4 Referenslista Studenthuset (u.å) Referenslista (u.å) Dokument 5 Utvärdering av Generalentreprenad i

samverkan (u.å)

Utvärdering av

Generalentreprenad (u.å) Dokument 6 Förfrågningsunderlag samverkan

(2016)

Förfrågningsunderlag (2016) Dokument 7 Projektbeskrivning Studenthus Valla

Linköping (2016)

Projektbeskrivning (2016) Dokument 8 Inbjudan Peab (2016) Inbjudan Peab (2016)

2.7 Bearbetning och analys av data

För kvalitativa studier saknas tydliga regler för hur analys av data ska ske (Bryman & Bell, 2011). Jacobsen (2017) förklarar varför det är viktigt för forskare att transkribera och renskriva en ljudinspelning. En ljudinspelning kan innefatta timmar av information och samtal, självklart är inte allt relevant och därmed går det snabbare att återvända till nedskrivet material än att spola fram och tillbaka i en ljudfil (Jacobsen, 2017). Idealt ska intervjuerna skrivas ut i sin helhet, men detta kan vara mycket tidskrävande (Bryman & Bell, 2011; Jacobsen, 2017). Trots detta har samtliga intervjuer spelats in och transkriberats för att underlätta förståelse och tolkning av det som sagts. Det bearbetade materialet från intervjun som sedan använts i empirikapitlet har skickats till intervjupersonen för påseende och godkännande, för att säkerställa att uttalanden uppfattats korrekt. Vår renskrivning av intervjuerna innehöll de ställda frågorna och de angivna svaren. Det inkluderades även en beskrivning av de drag intervjun hade, exempelvis vilka som var närvarande, tiden och övriga intryck, såsom skratt (Jacobsen, 2017). Utfyllnadsord har uteslutits för att ge ett bättre flyt i skriven text och minska upplevelsen av talspråklighet.

Efter att materialet transkriberats arbetade vi med att ta fram teman för empirikapitlet som både uppfyller studiens syfte samt forskningsfrågor och passar den insamlade data. Att sortera materialet efter teman kallar Bryman och Bell (2011) för tematisk analys. De övergripande teman vi sorterat vår insamlade data i är Projektbeskrivning av Studenthus Valla, Den tvådelade upphandlingsprocessen, Bygget och Reflektioner efter bygget.

Samtliga data har sedan analyserats med hjälp av valda teorier för att svara på forskningsfrågor och uppfylla syftet. All data har analyserats i två steg. Första steget individuellt efter teori och andra steget i förhållande till ytterligare analys. På så sätt har vi tolkat empirin i förhållande till teori och i förhållande till varandra som en helhet. Eftersom vi följt en abduktiv ansats började vi med teorier som vi ansåg relevanta men som vi senare fick revidera och ändra. Exempelvis raderades kapitlet för kommunikation efter andra steget eftersom empirimaterialet var för svagt för att kunna analyseras och dra relevanta slutsatser från.

2.8 Kvalitetskriterier och kritik

För kvalitativa studier presenterar Justesen och Mik-Meyer (2011) tre kvalitetskriterier: koherens, konsistens och transparens eller genomskinlighet. Koherens handlar om att samtliga delar i undersökningen hänger samman logiskt. Studien bedöms som helhet baserat på varje enskild del. En bra undersökning har ett klart samband mellan exempelvis problemformulering, teori och metod (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Konsistens syftar till att

projektet hänger samman. Alltså att begrepp, teorier och metoder används på likartat sätt genom hela studien (Justesen & Mik-Meyer, 2011). I en studie som är konsistent finns inga motsägelser utan begrepp är tydligt definierade från början. Framförallt syftar kravet på konsistens att antaganden av forskaren ska vara genomgående i studien och inte motsägas under studiens gång (Justesen & Mik-Meyer, 2011). För att säkerställa koherens och konsistens i vår studie har syfte, problemformulering, metod och teoretisk referensram granskats kritiskt under terminens gång av författarna, handledare och fyra medstudenter.

Kriteriet för transparens och genomskinlighet innebär att det tydligt ska framgå för läsaren hur forskaren valt att undersöka problemet. Det ska även finnas motiveringar till val av datainsamling och metodval (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Exempelvis ska val av teori eller val av intervjuperson förklaras tydligt för läsaren. Bryman och Bell (2011) påpekar att det ofta är oklart hur intervjupersoner blivit valda, vilket resulterar i brist på transparens. De fortsätter att förklara att det är viktigt att presentera och förtydliga vad vi som forskare faktiskt har gjort. Läsare har rätt att veta hur urvalet gick till (Bryman & Bell, 2011). Därmed förklaras alla urval gjorda i denna studie, fall, intervjupersoner och dokument. Vi har även skickat vårt bearbetade material till samtliga intervjupersoner för godkännande om vad som sagts.

“Den samlade kvaliteten på ett forskningsprojekt, oavsett om det är en kvalitativ eller en kvantitativ design, bestäms av om den som läser forskningen faktiskt tror att det som skrivs är sant” (Jacobsen, 2017, s. 159). Vi argumenterar för hög kvalitet och trovärdighet genom att ha utformat ett transparant och utförligt metodkapitel. Genom metodkapitlet har vi tillhandahållit den information som gör att en extern part själv ska kunna bilda sig en egen kritisk uppfattning om studiens pålitlighet.

Under studiens gång har vi kontinuerligt reflekterat över och arbetat med insikten att projektet är relativt gammalt, eftersom det började upphandlas 2014, och att detta kan påverka våra intervjupersoners upplevelse av det. Vad som gått dåligt eller vad som varit problematiskt kan vara betydligt svårare att minnas i efterhand än när någon är mitt i det, vilket kan påverka resultatet i vår studie. Intervjupersonerna kan titta tillbaka på projektet nostalgiskt och minnas allt som gått bra, detta främst med tanke på att projektet prisats mycket efter invigningen av byggnaden. Med grund i valt perspektiv eftersöker vi inte den allmänna sanningen rörande fenomenet utan intervjupersonernas tolkningar och upplevelser. Trots detta vill vi återge en ärlig bild av projektet i vår studie. Det är också uppenbart, när vi talat med våra intervjupersoner, att de gillar projektet och är stolta över slutprodukten, vilket kan tolkas som att de är partiska. Byggnadsprojektet och slutprodukten har, som sagts, också prisats i diverse tävlingar efter färdigställandet. Det är därför

osannolikt att de skulle tala illa om ett projekt som de själva, och andra, tyckt om. Detta kan givetvis ha påverkat resultatet av studien och eventuell generaliserbarhet.

2.8.1 Giltighet och överförbarhet

Både intern och extern giltighet har tagits i beaktning under uppsatsskrivandet. Intern giltighet uppnås när forskare har gett en sann verklighetsbeskrivning (Bryman & Bell, 2011; Jacobsen, 2017). Detta kan vara svårt när ett fenomen eller människors upplevelser, som inte är tydligt observerbart, ska analyseras och tolkas (Jacobsen, 2017). Detta har vi undvikit genom att tillsammans tolka materialet och även här säkerställs pålitligheten av kontinuerlig avstämning med handledare och vid opponeringsseminarium. All insamlad information som tolkas finns tillgänglig, både de bearbetade intervjuerna och dokumenten i empirikapitlet, vilket innebär att det finns möjlighet för läsaren att själv tolka. Ibland är samtliga enheter som önskas svåra att få tillgång till, detta är svårt och ett återkommande problem som påverkar den interna giltigheten (Jacobsen, 2017). Risken för icke-svar har tidigare förklarats i avsnitt 2.5. Dock har vi inte haft några problem med icke-svar i denna studie, samtliga vi velat få tag på för intervju har svarat och ställt upp.

Extern giltighet även kallat överförbarhet handlar, liksom intern giltighet, om att ge en verklighetstrogen beskrivning. Dock syftar överförbarhet mer på hur pass mycket studien kan användas som kunskapsbidrag till andra liknande fall. Rienecker och Jørgensen (2012) understryker att det är komplicerat att dra övergripande slutsatser baserat på ett fåtal fall. Trots att samma byggnadsprojekt aldrig kommer ske under samma villkor igen, anser vi att framtida byggnadsprojekt ändå gynnas av kunskap om möjligheter och utmaningar från detta fall. Vi har även valt ett fall som är uppmärksammat som mycket framgångsrikt inom området hållbarhet och därmed kan andra företag inspireras. Vi menar att den ökade kunskapen och förståelsen om det breda begreppet social hållbarhet är av relevans för andra projekt. Dock baseras merparten av vårt empiriska material på intervjuer och därmed personliga upplevelser och åsikter. Detta påverkar överförbarheten av denna studie då den försvåras. Bryman och Bell (2011) argumenterar att det inte är möjligt att uppnå överförbarhet inom kvalitativ forskning då forskningen tenderar att fokusera på unikhet av en del av samhället. De menar att om samma forskningsfrågor hade studerats vid någon annan tidpunkt hade resultaten varierat. Istället fokuserade vi på att presentera utförliga beskrivningar av det vi undersökt och i vilken detaljerad kontext undersökningen skett (Bryman & Bell, 2011). Vår studie är därmed inte överförbar eftersom samma bygge, med samma förutsättningar och aktörer, aldrig kommer att göras igen.

2.8.2 Diskussion om etik

Bryman och Bell (2011) diskuterar Diener och Crandalls (1978) fyra aspekter av etisk problematik vid forskning och dessa har legat till grund för vårt förhållningssätt under studien. De fyra aspekterna är: skada för deltagare, brist på informerat samtycke, integritetskränkning och bedrägeri. Den första aspekten, skada för deltagare, innebär att forskare måste ta till nödvändiga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att de som deltar i studien inte kommer till skada. Det är förstås väldigt svårt att avgöra vad skada kan vara och därför ännu svårare att förutse dessa, vilket betonar vikten av forskarens försiktighetsåtgärder (Bryman & Bell, 2011). För att undvika att framkalla någon form av skada för våra deltagare har vi varit transparenta med studiens syfte och var den kommer att publiceras. Vi har även valt att inte skriva ut deras namn direkt i det publicerade materialet eftersom det skulle göra svaren ytterst personliga. Istället har vi valt att benämna dem efter deras yrkestitel. Detta har också medfört att vi korrigerat i citat där en intervjuperson nämner en annan vid namn.

Nästa aspekt, informerat samtycke, är enligt Bryman och Bell (2011) mest debatterat inom företagsekonomisk forskning. Informerat samtycke innebär att de som deltar i studien informerats om att deras deltagande är frivilligt och det finns möjlighet att dra sig ur eller att avböja att svara på frågor. Även att deltagarna ska ges all den information som kan tänkas nödvändig för att göra ett informerat beslut om att delta eller ej (Bryman & Bell, 2011). I vår studie har denna aspekt säkerställts genom att deltagare i studien informerats om ämne och syftet med studien långt innan intervjutillfället. Deltagarna har också fått en intervjuguide innan intervjun för att se över frågor och kunna förbereda sig. Intervjupersonen har även signerat ett dokument för att ge sitt samtycke till att intervjun spelas in och transkriberas. Intervjupersonerna informerades om den genomgående möjligheten att avstå att svara. Slutligen skickades de bearbetade intervjumaterialet tillbaka för godkännande, för att säkerställa samstämmighet i det som sagts.

Den tredje aspekten, integritetskränkning, innebär att rollen som forskare inte per automatik innebär att personen har rätt att ohämmat hämta information (Bryman & Bell, 2011). Alltså, att de deltagare i en studie inte är tvingade att svara på de frågor forskaren ställer, utan de har fortfarande rätt till personlig integritet. Inom denna aspekt diskuteras också deltagarnas anonymitet och konfidentialitet. Tidigare har det debatterats hur anonymt en ljudinspelning av en intervju kan hanteras (Bryman & Bell, 2011). Denna aspekt tar vi hänsyn till på samma sätt som de tidigare två aspekterna, genom transparent information, återkopplande kommunikation med intervjupersonen och att återge deras intervjuer under deras yrkestitel.

Sist, beskriver Bryman och Bell (2011) bedrägeri som när forskare i en studie framställer sig göra eller vara något annat än vad de gör i verkligheten för att få svar på sina frågor. Forskaren lurar alltså intervjupersoner eller deltagare att tro att de antingen inte utför en studie eller att studien berör något helt annat. Detta är ett vanligt knep vid experiment när forskaren vill att deltagaren ska svara naturligt och inte ha för mycket förkunskap. Detta anses inom forskningsfältet oetiskt eftersom det både sätter forskarens egenintresse främst och helt enkelt inte är snällt (Bryman & Bell, 2011). Eftersom syftet med vår studie är att förstå hur social hållbarhet inkluderas av aktörerna i ett upphandlat projekt har det varit viktigt för oss att förstå och tolka deltagarna i studien. Vi är mycket beroende av och uppskattar de som tagit sig tid att hjälpa oss, därför har vi arbetat aktivt med att vara tydliga så att deltagarna ska förstå vad det är vi vill åstadkomma och hur de hjälper oss nå dit.

3. Tidigare studier och kunskapsunderlag

Tidigare forskning har redan presenterats kort i vår problemformulering, för att få en inblick i ämnet inför syftet och frågeställningarna. Dock finner vi vikt i att presentera tidigare studier mer ingående då de varit betydelsefulla inspirationskällor för oss under arbetet. Därmed inkluderas även tidigare studentarbeten, inte som grundande forskningsunderlag men som inspirationskällor. Detta mynnar sedan ut i ett förtydligande av denna studies akademiska bidrag.

Upphandlingar och arbetsrätt är ingenting som gemene man stöter på eller brottas med dagligen. Det är komplicerade och tvetydiga begrepp som kräver viss förförståelse. I detta kapitel har vi samlat all den förkunskap vi anser behövs för att med lätthet ta till sig an denna studie. Här presenteras även en definitionslista med betydande ord för studien. Materialet är främst till att skapa förståelse för läsaren i kommande empiri- och analyskapitel.

3.1 Tidigare studier

I en artikel av Montalbán-Domingo m.fl. (2019) konstateras att det finns en kunskapslucka i forskningen om upphandlingar och social hållbarhet, där fokus har lagts på de ekologiska och ekonomiska aspekterna av hållbarhet. Samuelsson (2016) studerade upphandlingar i medelstora kommuner och hur de inkluderar social hållbarhet i upphandlingar. Samuelsson (2016) konstaterar att samtliga kommuner inkluderade social hållbarhet i sina budgetar och styrdokument men att detta inte sedan realiseras i praktiken, vilket författaren menar beror på bristande intern kommunikation. Faktum är att politiker kan inkludera social hållbarhet och hävda att det prioriteras, utan att en definition av social hållbarhet presenteras (Samuelsson, 2016). Definitioner av social hållbarhet diskuteras senare i kapitel 4.

Det som uppmärksammats under genomgång av tidigare studier är att många har gjort liknande fallstudier på projekt inom byggbranschen men ur andra perspektiv. (Mattsson & Ternstedt, 2012). Exempelvis utfördes ett arbete baserat på en fallstudie av ett kontorsbyggnadsprojekt av Skanska och hur social hållbarhet kan mätas under ett pågående projekt av två studenter inom samhällsbyggnadsteknik. Syftet var att utreda hur de kan mäta och vad som ska mätas i förhållande till social hållbarhet i fallstudien (Smedberg & Törnqvist, 2019). Denna studies kunskapsbidrag är ett företagsekonomiskt angreppssätt på hur ett byggnadsprojekt arbetar med social hållbarhet. Syftet som berör inkluderandet och säkerställandet av social hållbarhet vid ett redan upphandlat projekt ger oss utrymme att se till hur organisationer samspelar sinsemellan och interorganisatoriskt redan vid detta tidiga skede.

3.2 Upphandlingar

Offentlig upphandling kallas de åtaganden som måste ske när en offentlig myndighet, som staten, kommuner och landsting, önskar köpa in varor eller tjänster (Hettne & Montin, 2018). Hettne och Montin (2018) definierar tydligt en offentlig upphandling som:

(...) utformad så att potentiella leverantörer via sluten budgivning konkurrerar om ett eller flera offentliga kontrakt, där den leverantör som lagt det anbud med lägst pris eller det s.k. mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet tilldelas kontraktet

(Hettne & Montin, 2018, s. 119).

Upphandlade uppdrag är väldigt viktiga för byggsektorn eftersom det finns stora pengar för stora projekt (Marx, 2018). Trots att fallet vi valt att undersöka i denna studie inte behövt följa samtliga lagar som idag, då de inte var bundna av dem vid tillfället för upphandling, anser vi att det är viktigt att förstå det regelverk och den praxis som finns i Sverige och Europeiska Unionen (EU). Framförallt krävs denna förförståelse för att lättare ta till sig av informationen i empirikapitlet.

3.2.1 Definitioner

I upphandlade projekt finns återkommande aktörer. Vilken roll de spelar i olika projekt kan vara bra att känna till. Nedan förklaras kort ett fåtal begrepp som återkommer i vår studie.

Beställare

Beställare är den aktör som köper in varorna eller tjänsterna. Alltså den aktör som önskar investera i något eller få ett projekt gjort (Borga, u.å; Byggherrarna, u.å). Denna aktör köper då in material och/eller företag som kan utföra det önskade arbetet. I denna studie är Akademiska Hus beställaren.

Entreprenad

Entreprenad, eller entreprenör, är den aktör som köps in för att genomföra projektet, alltså den som betalas för att utföra arbetet, till exempel dragning av el eller bygget av ett helt hus. I vissa fall anlita endast en entreprenör, i andra fall anlitas flera parallella entreprenörer för olika delar av ett projekt (Borga, u.å). Entreprenörer kan också kallas leverantörer, eftersom de levererar varan/tjänsten. I denna studie är Peab entreprenören.

Underentreprenad

Eftersom entreprenören inte alltid har kompetens inom alla områden, eller inte tid att genomföra samtliga delar av ett projekt på egen hand, kan denne välja att ta in en underentreprenad. Detta innebär att en del av projektet säljs vidare till någon annan att genomföra, alltså att entreprenören betalar en annan entreprenör för att utföra det jobb de förväntas göra mot beställaren (mkrgruppen, u.å). I denna studie hade Peab ansvar för underentreprenörerna.

3.2.2 Upphandlingsprocessen

Här presenteras de steg som oftast följs vid lagstadgade upphandlingsförfaranden, för att underlätta förståelsen för upphandlingsprocessen som presenteras i empirin. Den beställande myndigheten börjar med att annonsera vad de söker för sorts vara eller tjänst via Publikationskontoret, vilket är ett EU-organ. Kontoret har även en elektronisk databas, Tenders Electronic Daily, där man kan hitta unionens samtliga publicerade annonser (Sundstrand, 2012). Annonsering sker i nästan alla upphandlingsförfaranden och syftar till att ge leverantören en klar bild av vad som efterfrågas. I annonsen ska alla former av krav som beställaren ställer på leverantören framgå, exempelvis hållbarhetskrav. En beställande myndighet är fri att ställa vilka krav som helst på leverantören så länge de håller sig inom ramen för tillämplig lag (Fryksdahl & de Jounge, 2012).

Leverantörer som är intresserade av annonsen skickar in ett anbud. Beställaren kan sedan välja bort anbud som de anser inte uppfyller kraven (Sundstrand, 2012). Vilket av anbuden som väljs är baserat på antingen lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga. “Ekonomiskt mest fördelaktig” innebär att det är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, där kvalitet kan vara exempelvis leveranstid, estetik eller service (Upphandlingsmyndigheten, 2019; SFS 2016:1145 16 kap 6§). Beställaren måste kunna motivera sitt val utifrån urvalskriterierna för varje enskilt fall (Sundstrand, 2012). Om en leverantör som skickat in anbud känner sig felaktigt behandlad kan denne överpröva ärendet. Att överpröva innebär att fallet tas till en domstol som beslutar om myndigheten inskränkt gällande lag eller ej (Upphandlingsmyndigheten, 2018).

3.3 Arbetsrätt

Efter genomgång av tidigare forskning har det noterats att arbetsrätt är ofrånkomligt när social hållbarhet diskuteras (Zhao m.fl, 2012). Inom samma fält sätts likhetstecken mellan social hållbarhet och arbetares fysiska och psykiska miljö (Zhao m.fl, 2012; Weingaertner & Moberg, 2014; de Fine Licht & Folland, 2019). Arbetsrätt är den övergripande term som

inrymmer vad som kallas individuell och kollektiv arbetsrätt. Den individuella arbetsrätten reglerar den enskildes anställningsförhållanden, såsom arbetstid, arbetsmiljö och anställningsskydd, och den kollektiva arbetsrätten reglerar frågor som rör kollektivavtal och organisationer (lagen.nu, u.å). Den individuella arbetsrätten finns till för att arbetstagare ska känna sig trygga på jobbet och överses av Arbetsmiljöverket. Huvudsakliga teman som arbetas med är hälsa och säkerhet (Arbetsmiljöverket, 2019).

3.4 Leverantörskedja

Även om det idag finns en högre medvetenhet i branschen kring sociala och etiska aspekter kopplat till leverantörskedjan har frågorna ännu inte mognat helt och det saknas kunskap (Nilsson m.fl., 2019, s. 19).

Citatet är från ett projekt av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) där de största utmaningarna och hindren mot ökad social hållbarhet i leverantörskedjan presenterades. Dessa var brister kopplat till kravställning, avsaknad av syfte, incitament och uppföljning, brist på transparens, tidsbrist, resursbrist och sist brist på inflytande hos materialleverantörerna och producenter (Nilsson m.fl., 2019). Transparens inom leverantörskedjan är mycket låga i dagsläget och krav sträcker sig sällan längre än till det första leverantörsledet. Då leverantörerna oftast varierar från ett projekt till nästa försvåras möjligheten att bygga relationer som är långsiktigt starka (Nilsson m.fl., 2019). Grafström m.fl. (2015) understryker vikten av att arbeta proaktivt i sina relationer med intressenter och inte endast reaktivt. Alltså att alltid ta ansvar proaktivt mot sina intressenter, såsom leverantörer, inte enbart när omgivningen reagerar med negativ kritik.