I DENTITET

Som tidigare nämnt i teorikapitlet finns olika möjligheter till att identifiera sig med musik. Musik är ett effektivt och starkt medel i identitetsbyggande hos en människa. Vi kommer i detta avsnitt utifrån insamlad empiri redogöra för vikten av

identitets-skapande samt hur de kan ha format fans och musikkonsumenter i sitt musiklyssnande.

Isabel Etin Jessen tycker att det är en självklarhet att hennes identitet reflekteras av hennes musiksmak. Hon menar att musiken hon lyssnar på har en koppling till henne själv, det är något hon känner igen sig i eller gillar och att det säkerligen är samma sak för många andra fans. Detta kan kopplas till det Lilliestam (2009) skriver om att det är vanligt att bland yngre målgrupper karaktärisera människor efter musiksmak. Etin

Jessen³ tror även att det kan vara svårt att försöka se vem som lyssnar på vad eftersom att många har en förutbestämd bild av hur fans till en viss artist ser ut. Hon menar att hon själv är ett fan av One Direction men ser inte ut som en hysterisk fjortonåring, som kanske många andra tänker representerar just det bandets fanbase. Sara Rydstedt⁴ beskriver att när hon var yngre var hon sin musiksmak, enligt både henne själv och många andra, men att det där tillhörde tonåren. Hon menar att det är hennes idoler som skapat henne. Lilliestam (2009) framhåller att musik ska vara mångtydig och ha effekten att kunna beröra människor på ett emotionellt plan som andra konstarter inte kan. Rydstedt framhäver dock att hon idag bara lyssnar på musik och att det inte längre speglas i henne på samma sätt.

Maria Johansson⁵ menar att hennes identitet definitivt reflekterats av hennes musiksmak och i huvudsak av hennes idol Bruce Springsteens musikstil. Lilliestam (2009) skriver om detta och menar att musik ska spegla ens personlighet. Han påpekar även att musik är ett effektivt och starkt medel i identitetsbyggandet hos en människa. Johansson berättar att identiteten även syns på hennes klädstil som hon beskriver som rockig.

Andra människor kan tydligt se att hon är ett fan av Springsteen när hon under sommaren nästan uteslutande använder Springsteens bandtröjor. Etin Jessen påpekar att det absolut tydligaste sättet att se att någon gillar en artist är om de har en bandtröja på sig. Johanna Malmgren⁶ framhåller att hon på nästan alla konserter köper en t-shirt, även om hon inte använder dem dagligen, då de innebär ett särskilt värde för henne.

Aaker (2010) menar att när ett köp eller en användning av ett specifikt varumärke ger kunden en positiv känsla, skapar varumärket en emotionell fördel för kunden. Även Lilliestam menar att emotionellt värde kan finnas i fysiska produkter. En produkt kan ha ett starkt personligt värde laddat med personliga minnen, associationer och emotioner.

Malmgren menar att många anser att One Direction är “töntmusik” och framhåller att hon därför aktar sig för att associeras alltför mycket med bandet för att undvika att bli kallad för tönt.

3Isabel Etin Jessen, chattkonversation, 141203

4Sara Rydstedt, telefonintervju, 141203

Lilliestam (2009) menar att ens musiksmak utgör en människas personlighet och det är inte alltid lätt att få den ifrågasatt. Att bli kritiserad för sin musiksmak kan lätt upplevas som kritik mot sig själv, vilket i många fall kan vara väldigt känsligt. Vi diskuterade detta med våra respondenter och fick fram att många av dem har blivit kritiserade en eller flera gånger för sin musiksmak eller sina idoler. Det framkommer att våra respondenter har tagit eller fortfarande tar väldigt illa upp när deras musiksmak blir kritiserad. Etin Jessen berättar att hon fått höra både det ena och det andra om hennes Justin Bieber-inspirerade tatuering. Många har först gett henne komplimanger för den, för att sedan kritisera den när de fått reda på vad den egentligen betyder och står för samt att den faktiskt är inspirerad av en viss artist. Etin Jessen har även fått höra att hon förmodligen inte kan något om musik alls eftersom att hon lyssnar på ett visst band eller en viss artist, som enligt andra människor, inte har tillräckligt stor musikalisk auktoritet.

Det går att se ett samband mellan det Etin Jessen berättar och det Arvidsson (2008) skriver om, att det enligt forskning, kommit fram att kritik mot vår musiksmak är indirekt kritik mot vilka vi är. Jacob Nilsson⁷ talar om att han några gånger blivit kritiserad men att han inte tar illa upp eftersom att han anser att alla människor har rätt till sin åsikt. Han framhåller dock att han ofta ifrågasätter åsikterna och vad kritiken grundas på.

Diskussion

Vi ser tydligt i och med våra respondenters svar att ens identitet kan spegla ens musiksmak. Vi tror att musik kan ha en stor betydelse och att en viss artist för en viss människa, kan vara en stor del i ens liv, trots att relationen inte ligger på ett personligt plan. Några av våra respondenter påpekar att deras idoler har betytt mycket för dem men att deras respektive idoler antagligen inte har en aning om vilka fansen är. Vi ser i en del svar från våra respondenter att vissa faktorer påvisar tydligare identitet än andra, exempelvis merchandise. Det framkommer i många av våra intervjuer att just merchandise är en viktig del i identitet och värdeskapande i relationen till sin idol. En utav våra respondenter påpekade att hon tycker att en bandtröja på en person verkligen visar att personen är ett fan. Detta tror även vi kan vara en del i identitetsskapandet hos fans och att detta kan skapa värde för fansen. Som nämnt tidigare kan fysiska produkter associeras till minnen eller emotioner, vilket vi tror innebär ett värde i sig. Att äga

7Jacob Nilsson, chattkonversation, 141205

någonting som möjligtvis har ett högre personligt värde än ekonomiskt värde kan betyda att identiteten stärks, både genom varumärket och associationen.

Vi tror att den kritik som flera av de fans vi intervjuat har fått utstå, kan i längden ha stärkt relationen de har till en viss artist. När något ligger en varmt om hjärtat kan en försvarsställning intas och upplyftandet av varför något är så bra, exempelvis en artist, förstärks. Ett fan kan bli medveten om de egna känslorna och relationen till artisten. Vi menar att detta varierar från person till person och beroende på var i livet personen befinner sig, vilket också framkommer i våra intervjuer. Yngre personer, exempelvis tonåringar, förmodar vi tar mer illa upp vid kritisering än vad en vuxen person gör. Det är rimligt att anta detta med tanke på att en tonåring är mitt i sin personlighetsutveckling och kan därför bli mer illa berörd av kritik. En vuxen människa kan antingen försvara sig eller välja att inte ta åt sig alls eftersom att vi tror att en vuxen är klar, eller relativt klar, i sin personlighetsutveckling och därmed mer säker i sig själv. Med detta resonemang i åtanke tror vi att en relation kan påverkas negativt eller positivt, att den stärks eller försvagas, helt beroende på hur kritiken bemöts. Att kunna skapa och definiera sin identitet med hjälp av sin musiksmak anser vi är en del av grunden till vad som uppfattas värdeskapande av fansen i en relation och detta har därmed potential till att stärka relationen.