”Jag har höjt mina betyg i skolan och mina föräldrar kräver inte längre att jag arbetar med att göra tegel.”
Clementina Quispe, 13 år, är ett av de cirka 50 barn som dag- ligen gör sina läxor i biblioteket som drivs av Föreningen till försvar för livet (Asociación de Defensa de la Vida, ADEVI) i Lima- förorten Huachipa, som formellt tillhör kommunen Chosica.
Clementina, hennes vän Candy Ludeña, 13 år, och de andra barnen och ungdomarna är glada att ha en plats (400 meter från skolan) där ADEVI-projektets personal hjälper dem med studierna och serverar dem lunch, en service som skolor i Peru inte erbjuder.
”Sedan 2005 kommer jag hit även på lördagar”, fortsätter Clementina Quispe. ”De hjälper mig speciellt med matemati- ken och logiken.”
ADEVI har funnits permanent i Huachipa sedan 1997. Dess chef, Alfredo Robles, berättar att huvudtemat är en stän- digt pågående kampanj med målet att avskaffa barnarbetet och samtidigt öka barnens studiekapacitet.
Huachipa är ett dammigt samhälle där landsbygden knyts samman med staden. Majoriteten av befolkningen kommer från bergskedjan Anderna. Många arbetar med jordbruk, de flesta med tegelproduktion, där arbetsförhållandena är mycket svåra.
”Vi stödjer oss på ILO:s (International Labor Organisation) konventioner, som förbjuder skadligt barnarbete. Vi har också samordnat verksamheten med skolor och utbildningsmyndig- heter i området, de har till och med hjälpt oss med material”, säger de två företrädarna för ADEVI, Alfredo Robles och Arnaldo Ruiz.
Staten har ansvaret för att garantera utbildning för barn och för att deras rättigheter tas tillvara i praktiken. I Huachipa arbetar ADEVI i samråd med lärare från skolor i området, med kommunledningen, med mammorna från ”Ett glas mjölk” och soppköken, och med företagen i området. Samtliga ADEVI vill bidra till förbättrade levnadsvillkor, lokal utveckling, bevarande och skydd av miljön och en lag- stiftning som garanterar barnens rättigheter.
Lokala ledare har tillsammans med projektet skapat nät- verk i närliggande samhällen, som fått gehör för sina krav hos
CLEMENTINA QUISPE OCH CANDy LUDEñA GÅR VARJE DAG TILL ADEVIS LOKALER FÖR LäxHJäLP.
85
de lokala myndigheterna, till exempel byggandet av vägar, hälsokliniker och skolor. Dessutom har borgmästare lyssnat på projektets pojkar och flickor, som även samtalat med kvinno- och socialministern.
ADEVI driver också ett mikrokreditprogram för lokal utveckling (Programa de Microcréditos para el Desarrollo Local), som administreras av unga mödrar i Huachipa. Till en låg kostnad beviljas mödrarna lån för att starta företag, till exempel lager- lokaler, marknadsstånd, djuruppfödning, jordbruk, inköp av motorcyklar eller små taximopeder, reparation eller byggande av bostäder, hälsovård, utbildning med mera.
Programmet bidrar direkt till utvecklingen av området och till att barnen inte arbetar. För att bevilja ett lån till möd- rarna är kravet att deras barn inte arbetar.
Rektorn för den närliggande skolan, Luis Fernando Aliaga Peinado, är mycket nöjd med ADEVI:s arbete. Ett resultat som kampanjen för avskaffandet av barnarbete förde med sig var att skolan beslutade att införa ett nytt ämne på schemat som kallas ” Emotionell återhämtning” (Programa de Recuper
ación Emocional). Under lektionerna lär sig och diskuterar elev-
erna frågor som orsakerna till barnarbete, och varför föräld- rar ibland kräver att pojkar och flickor prioriterar arbetet framför studierna.
Erika Sánchez och Epifania Unocc, två unga student- ledare, visar stor kunskap i frågan när de säger: ”I grund och botten handlar det om att våra föräldrar får värdigare arbeten.”
Båda har ambitioner med sina studier och vill bli jurister, för att sedan kunna arbeta med internationella företag.
Genom ADEVI:s försorg var Epifania Unocc en av talarna i kongressen, när lagstiftarna 2008 debatterade en ny barn- och ungdomslag.
86
DET SVENSkA CIVILA SAMHäLLET MOBILISERAR PROjEkT
ADEVI stöds av Perukommittén för mänskliga rättigheter med säte i Stockholm och verksamheten finansieras till största delen av Sida. Sida tar inte beslut om varje enskilt projekt som stöds. Det be slutet ligger hos Forum Syd, som består av cirka 300 enskilda organisationer, religiösa samfund, folkrörelser och de största politiska partiernas ungdomsförbund. Alla har, precis som de organisa tioner som inte är medlemmar i Forum Syd, rätt att presentera relativt små projekt som genomförs av organisationer eller folkrörelser i Peru och andra länder.
Perukommittén för mänskliga rättigheter har arbetat mycket aktivt för att få sina projekt godkända under de senaste 15 åren. Förutom stödet till ADEVI sedan 1995, har kommittén stött ett projekt för Andinska utvecklingsinstitutet (IDA) i Cusco sedan 1997. IDA ger juridisk rådgivning och utbildning i mänskliga rättigheter till kvinnor som är offer för våld i familjen, till gatubarn och till andra margi naliserade grupper.
Andra medlemmar i Forum Syd har också varit aktiva i sitt stöd till Peru. En av dem är Svalorna Latinamerika som varit med ända sen barnhemmet ”Nazareth" startades i Lima 1960. Deras program för landsbygds utveckling startade 2007 och är ett gemen samt initiativ mellan Svalorna Latinamerika och peruanska samarbetspartners i Arequipa, bland dem Aktion och social utveckling (Arequipa Acción y Desarrollo Social, ASDE), Arequipas jordbruksförbund (Sociedad Agrícola de Arequipa, SADA) och Center för forskning, utbildning och utveck ling (Centro de Investigación, Educación y Desarrollo, CIED). I Majes distriktet i pro vinsen Arequipa genomförs ett projekt som riktar sig till ungdomar i byn Pedregal. Där stöder Svalorna Latinamerika en ungdoms grupp. Ungdomsnätverket i Majes har sitt eget radioprogram som sänds tre gånger i veckan. Programmet stöds av myndighe terna och är ett exempel på samarbete mel lan det civila samhället och lokala myndig heter.
Ett av de första Sidafinansierade projekten som kanaliserades genom Forum Syd genomfördes mellan 1986 och 1997 i Ucayali genom Amazonasföreningen i Härryda. Denna förening, och i ett tidigare skede Stiftelsen för Amazonassjukhuset, har sedan 1971 stött ursprungsbefolkning en Shipibo i Ucayali med bland annat ambulerande hälso och sjukvårdsteam och en vårdcentral. Från 1994 till 2001 finansierade den svenska grenen av Women's International League for Peace and Freedom (LIMPAL) moderorganisationens arbete i Peru med att bygga och administrera ett ”Alla kvinnors hus”.
Sida kräver en egeninsats av Forum Syds projektgenomförande organisationer på tio procent. Förutom Forum Syd, finns det ytterligare 14 enskilda organisationer och folkrörelser i Sverige som har en egen budget från Sida (så kallade ramorganisationer), vars årliga belopp totalt uppgår till mellan 1–1,2 miljarder svenska kronor. Sida lägger sig inte i valet av samarbetsländer. Denna bud getpost har inte påverkats av regeringens beslut att dra sig tillbaka från Peru. Antalet projekt till Peru beror i stor utsträckning på frivilliga initiativ och förslagsförmågan hos Forum Syds medlems organisationer.
EN KVINNA FRÅN FOLKGRUPPEN SHIPIBO VID SJUKHUSET I UCAyALI, AMAZONAS, ETT AV DE FÖRSTA PROJEKTEN.
87