Den nationella samordningen för mänskliga rättig- heter (Coordinadora Nacionál de Derechos Humanos, CNDDHH), som såg dagens ljus 1985, blev den första instansen i Latinamerika, och en av de första i världen, som i ett land lyckades samla ett stort antal organisa- tioner och institutioner för mänskliga rättigheter. Inom policyn för stöd till nätverk och samordning har Diakonia medfinansierat CNDDHH med Sidamedel under många år.
De händelser som låg bakom skapandet av CNDDHH utspe- lade sig under åren före det våld som ödelade Peru under 1900-talets två sista decennier. Efter generalstrejken den 19 juli 1977, och militärregeringens efterföljande repression mot många organiserade arbetare, inrättade Biskopskommissio- nen för socialt arbete (Comisión Episcopal de Acción Social, CEAS) ett kontor, som två år senare stärktes genom arbete utfört av katolska kyrkans pastorala samordning för mänsklig värdighet
(Coordinador Pastoral de Dignidad Humana). Dessa ansträng-
ningar förenades med andras strävanden, till exempel från den evangeliska kyrkan och politiska vänstergrupper, vilka 1979 gav upphov till den Nationella kommissionen för mänsk- liga rättigheter (Comisión Nacional de Derechos Humanos,
CONADEH). Detta ledde i sin tur till bildandet av MR-
kommittéer i olika regioner i landet.
När den interna väpnade konflikten bröt ut i början på 80-talet, utökade MR-organisationerna gradvis sin aktions- radie. Från det inledande stödet till fångarnas familjer och försvaret av många av dem, gick man till att anmäla och dokumentera mord och försvinnanden, och att försvara många medborgare som orättfärdigt anklagades för att vara samhällsomstörtare.
Mordet på åtta journalister i Uchuraccay 1983 blev start- skottet till att man ett år senare bildade Solidaritetskom mittén ”Uchuraccays Martyrer ”, en koalition där olika MR-grupper och yrkesförbund, som Perus bondefederation (Confederación
Campesina del Perú, CCP), ingick22.
22 CCP, Perus Bondefederation får stöd från Sverige genom UBV. RONALD GAMARRA,
GENERALSEKRETERARE FÖR COORDINADORA NACIONAL DE DERECHOS HUMANOS.
57
I december samma år sammankallade nio organisationer – däribland MR-organisationer med säte i Lima, folkliga organisationer och människorättsorganisationer från inlandet – till det första nationella forumet för mänskliga rättigheter, som hölls i Lima 19–20 januari 1985. 107 deltagare represen- terade där ett 50-tal organisationer.
Resultatet av sammankomsten blev bildandet av en sam- ordningsorganisation, som bestod av MR-grupper från ett tjugotal orter runt om i landet: kyrkornas MR-kommittéer, anhörigföreningar för våldsoffer, två bondeförbund och slum- invånare. Från första stund fördömde man statens våld liksom ”terroristaktioner som orsakar förstörelse, fruktan och död”23.
Mellan 1985 och 1989 konsoliderades samordningen grad- vis. Den fredsmarsch som sammankallades i november 1985 i protest mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för en fredlig lösning på den väpnade konflikten, var samord- ningens första offentliga framträdande. Precis som bildandet av ett verkställande sekretariat och valet av Pilar Coll till posten som chef 1987, under det andra nationella mötet för mänskliga rättigheter, var detta det första viktiga steget mot en institutionalisering av CNDDHH. Man utvidgade sitt arbete till att omfatta utbildning om mänskliga rättigheter, och ökade sin internationella verksamhet.
Kraftigt motarbetad av Fujimori-regimen, konfronterade CNDDHH det auktoritära styre som kännetecknade regimen under 90-talet. Fördömandet av Fujimoris ”självkupp” 1992, gjorde att samordningen vann stor trovärdighet internatio- nellt, vilket gav den en ledande roll i det peruanska civila sam- hället från 1997 fram till övergången till demokrati.
CNDDHH bildade också ett särskilt nätverk för utbildning i mänskliga rättigheter, med ett hundratal grupper som deltog runt om i landet.
Under 1990-talet fortsatte CNDDHH parallellt med sitt traditionella arbete. Man motsatte sig människorättsför- brytares begäran om straffrihet och fokuserade sitt arbete på sviterna av den interna väpade konflikten genom att skapa förutsättningar för att följa upp CVRs arbete. Man gick från fördömanden till att lägga fram lagförslag och förslag till andra typer av reformer, i syfte att främja demokratin och de mänskliga rättigheterna.
58
Från CNDDHHs arbete, som uppmärksammats nationellt och internationellt24, kan flera aspekter lyftas från:
• Den styrka som byggde på enighet och samstämmighet i all verksamhet, vilket ledde till att organisationen blev det civila samhällets viktigaste samtalspartner vad gäller mänskliga rättigheter.
• Dess trovärdighet som en tillförlitlig källa för information och analys.
• Dess opartiskhet i konflikten och i dokumentationen av kränkningar som begåtts av båda sidor i konflikten, vilket gav en särskild legitimitet.
• Dess konstruktiva kontakter med myndighetspersoner, som gjorde att man kunde fördöma, men också påverka, även i de politiskt svåraste tiderna.
• Effektiviteten i det internationella arbetet, vilket har gjort det möjligt att agera framgångsrikt i det Interamerikanska systemet för mänskliga rättigheter, men också i FN och gentemot de europeiska regeringarna och USA.
• Dess kapacitet att verka på olika nivåer, både internatio- nellt och lokalt, utifrån strukturer som möjliggör ett brett deltagande av partners.
År 2009 består CNDDHH, allmänt känd i Peru under namnet ”Coordinadoran”, av 67 människorättsgrupper och organisationer. Det finns fem styrande organ: generalförsam- ling, nationell styrelse, permanent kommitté, verkställande sekretariat och arbetsgrupper. Genom dessa avser man möta de nya utmaningar som Peru står inför när det gäller mänsk- liga rättigheter och demokrati.
24 youngers, Coletta: Violencia política y sociedad civil en el Perú. Historia de la Coordina- dora Nacional de Derechos Humanos, IEP, Lima, 2003.
59 Många MR-organisationer har stött Sannings- och
försoningskommissionens arbete. Den slutliga rapporten har fungerat som ett arbetsverktyg för hur deras verksamhet ska ledas. Flera av dem föreslog redan 1998 att en Sanningskommission skulle inrättas. Här presenterar vi två av dem: Föreningen för mänsk- liga rättigheter (Asociación Pro Derechos Humanos, APRODEH) och Institutet för rättsligt försvar (Instituto de Defensa Legal, IDL).