Det nuvarande frihandelsavtalet mellan Peru och USA innehåller ett tillägg om behovet av att Peru förbättrar respekten för de fackliga rättigheterna. Enligt Jorge Quezada Liriam, före detta facklig ledare, är detta ett viktigt resultat av fackföreningarnas internationella utvecklingssamarbete, där Sverige spelat en viktig roll.
”Peru är under observation av ILO för bristande respekt för de fackliga rättigheterna, såsom rätten att bilda fackfören- ingar, strejkrätten och rätten att teckna kollektivavtal. Denna situation gjorde intryck på det demokratiska partiet i USA som vid undertecknandet av frihandelsavtalet drev fram ett tillägg”.
Det säger Jorge Quezada, före detta gruvarbetare och fack- föreningsledare i smältverket i en av världens största koppar- gruvor i staden Ilo. Gruvan ägs av amerikanska Southern Peru Copper Corporation. Mellan 1989 och 1991 var Jorge Quezada generalsekreterare för det Nationella förbundet för gruv-, metall- och stålarbetare i Peru, (FNTMMSP). Han efterträdde Saúl Cantoral på posten. Denne mördades i februari 1989 av en dödsskvadron inom polisen kallad ”Rodrigo Franco”.
”Saúl Cantoral mördades efter att ha arbetat med en femårig utbildningsprocess i fackliga rättigheter, stödd av svenska LO-TCO Biståndsnämnd genom gruvarbetarinter- nationalen FIM (International Federation of Miners)”, berättar Jorge Quezada och fortsätter:
”Vi hade lyckats bygga upp en stark facklig anslutning med 100 000 medlemmar, 70 procent av alla arbetare i gruv- sektorn. FNTMMSP lyckades presentera ett alternativt för- slag till den dåvarande gruvdriften i landet, en nationell gruv- industri som skulle förändra branschen. Förbundet lyfte också fram en ny modell för kollektivavtal, med förhandlingar per bransch istället för per företag.”
JORGE QUEZADA LIRIAM GER FLERA ExEMPEL PÅ RESULTAT AV DET SVENSKA FACKLIGA BISTÅNDET.
88
”Detta förslag fanns med i förbundets krav inför de cen- trala avtalsförhandlingarna i gruvsektorn och stora demon- strationer genomfördes i landet. Detta skedde i en mycket komplicerad situation, med tanke på de täta attackerna mot fackföreningarna, både av Sendero Luminoso och av ord- ningsmakten.”
Sverige, Tyskland och England var de länder som hade ledande ställning i FIM och som bidrog med ekonomiska resurser för att stärka FNTMMSP.
Jorge Quezada sammanfattar resultaten av det fackliga biståndet, där Sverige var tongivande, på följande sätt:
”Vi lyckades etablera en starkare förhandlingsposition gentemot företagen. En minimilön fastställdes, och genom lagstiftning definierades en rad sjukdomar relaterade till gruv- sektorn. En del av medlen från det svenska utvecklingssam- arbetet avsattes till humanitärt bistånd åt anhöriga till de gruvarbetarledare som hotades eller hade mördats. Gruvarbe- tarnas kamp nådde sin höjdpunkt på 80-talet. Under Alberto Fujimoris regering på 90-talet gavs gruvkoncessioner på hund- ratals markområden till privata och utländska intressenter.”
Enligt Jorge Quezada avskedades 70 procent av gruv- arbetarna. En del blev permanent uppsagda medan andra återanställdes av bemanningsföretag, en process som kallas
outsourcing (ett globalt fenomen) som Alan Garcías regim
införde i slutet av 80-talet. Idag handlar kampen om att orga- nisera dessa arbetare.
”Många människor hamnade på gatan och i dag är antalet anslutna en fjärdedel jämfört med 80-talet.”
Sedan 1992 arbetar Jorge Quezada på Centret för arbets- rättsrådgivning (Centro de Asesoría laboral, CEDAL), en enskild organisation. Sedan ett och ett halvt år tillbaka är han dess verkställande direktör. Det är ingen överraskning för honom att gruvarbetarnas fackförbund tjugo år senare har färre med- lemmar och att de inte har återhämtat det politiska inflytande de hade tidigare.
”Det var logiskt att vi inte kunde bli starka under den tids- perioden: Först kom våldet och hoten från Sendero Luminoso, och parallellt kom angrepp från militärens sida. Därefter genomförde staten en ny neoliberal modell. Dock kvarstår effekten av vår och andra organisationers kamp i form av landets nya politiska författning 1979, där man fastställde en rad rättigheter som tidigare inte hade beaktats.”
89 LIKVAKA FÖR SAÚL CANTORAL, GENERAL SEKRETERARE FÖR GRUV ARBETARFÖRBUNDET FNTMMSP, MÖRDAD 1989.
90
VALOBSERVATÖRER FRÅN DEN ENSKILDA ORGANISA TIONEN TRANSPARENCIA.
91
för demokrati
LEDARUTBILDNING OCH
POLITISkT DELTAGANDE
”Transparencia”: Medborgarnas
medvetenhet är grundläggande
Den enskilda organisationen ”Transparencia” är be- roende av frivilliga koordinatörer och aktivister i sitt arbete i regionerna, provinserna och kommunerna. De genomför utbildningar för de politiska partierna om innehållet i partilagen, om folkligt deltagande i myndigheternas budgethantering och andra meka- nismer för god samhällsstyrning, inklusive bekämp- ning av korruption.
En av dem är Sara Bornaz Díaz, journalist i Quillabamba- kommunen i staden Cusco, som är volontär, samordnare och utbildare i en och samma person.
”Viktigast av allt”, säger hon, ”är arbetet med ungdomarna. Vi har bidragit till att medvetandegöra dem om vikten av att vara aktiva medborgare som bör delta i politiska partier, i samrådskommittéer och kommittéer som övervakar insatser från såväl lokala myndigheter som andra offentliga institu- tioner.”
”I Quillabamba, där jag bodde tidigare, är två unga Transparencia-volontärer nu kommunfullmäktigeledamöter, vilket är ett viktigt resultat av våra utbildningsinsatser. Här i Cusco är vi aktiva i en grupp som driver fram decentralise- ring, som är ett mycket aktuellt tema. Vi söker strategier och resurser för att förbättra regionaliseringen av myndighets- utövandet, där det fortfarande saknas mycket, däribland en så grundläggande sak som reglering av markägandet.
Transparencia grundades 1994 med målet att bidra till att stärka den tynande demokratin i Peru. Genom att skapa ett nätverk av lokala kommittéer med volontärer över hela landet kunde man gradvis öka räckvidden i verksamheten.
SARA BORNAS DíAZ, SAMORDNARE OCH VOLONTäR FÖR TRANS PARENCIA I CUSCO.
92
Sida har stött Transparencia sedan 2001, då det demokra- tiska systemet återinfördes i Peru.
Valövervakning har sedan starten var en viktigt uppgift, sammanlagt har Transparencia mobiliserat 90 000 volontärer för främst detta ändamål. En annan verksamhet är inriktad på att stärka de politiska partierna genom att göra dem stabi- lare, vara bättre representerade och respektera interndemo- kratin. Transparencia har bland annat utbildad partikassörer för en transparent hantering av de ekonomiska resurserna. Men dessförinnan bidrog man till att utarbeta en ny partilag
(Ley de Partidos Políticos) samt att få den antagen av kongressen.
Lagen anger regler för valkampanjer, partifinansieringen och mycket annat.
Partilagen antogs i november 2003 efter en intensiv debatt mellan högt uppsatta politiska ledare i landet. Transparencia sammankallade ledare från 40 politiska partier och politiska rörelser, för att uppmuntra till deltagande i valen och främja en diskussion om lagförslagen.
Percy Medina, Transparencias kanslichef, anser att de två viktigaste resultaten är 1) antagandet av partilagen, och 2) skapandet av en medborgerlig medvetenhet hos ungdomar och regionala rörelser.
93