Under den inledande alternativanalysen jämförs åtgärdsalternativen med hjälp av fyra sorters utvärderingskriterier, vilka utvärderas stegvis: A. övergripande åtgärdsmål
B. intressenternas förutsättningar C. teknisk genomförbarhet D. uppnådda resultat.
I varje utvärderingssteg sållas alternativ bort som inte uppfyller utvärde- ringskriterierna.
De exempel på utvärderingskriterier som presenteras i denna rapport kan normalt tillämpas på åtgärder avseende mark, vatten, sediment, byggnader eller anläggningar. Rapporten tar inte upp hur utvärderings- kriterierna bör värdesättas eller vägas mot varandra. I huvudsak utvärde- ras varje åtgärdsalternativ för sig under åtgärdsutredningen. Alternativen jämförs sedan med varandra i riskvärderingen (se kapitel 6). För att kunna jämföras behöver varje föreslaget åtgärdsalternativ beskrivas med avseende på vilka volymer eller områden som åtgärdas, vilka tekniker och metoder som används och vilka tekniska krav som ställs.
Utvärderingskriterierna kan ha olika karaktär
Några utvärderingskriterier kan vara mer eller mindre ovillkorliga, till exempel att åtgärdsalternativ ska ge ett signifikant bidrag till uppfyllelsen av åtgärdsmål. Andra utvärderingskriterier, exempelvis teknisk genomförbarhet och uppnådda resultat, används mer för att differentiera mellan olika åtgärdsalternativ. slutligen finns utvärderingskriterier som används för att modifiera utvärderingsresultatet, till exempel uppfyllelse av övriga miljömål och allmän acceptans.
Utvärderingskriteriernas betydelse kan variera mellan olika projekt. exempelvis kulturvärden eller landskapsbild, som vanligen används för att skilja olika alter nativ åt, kan i specifika projekt anses utgöra ovillkorliga krav eller förutsättningar för åtgärder.
ÅTgäRDSUTREDNiNg 57 Nedan ges exempel på utvärderingskriterier, som kan användas vid den
inledande alternativanalysen.
exempeL pÅ UtVärDerINGsKrIterIer 5.5.1
A. Övergripande åtgärdsmål
Godtagbara åtgärdsalternativ bör bidra till att uppfylla de övergripande åtgärdsmålen.
Åtgärdsalternativ som inte ger ett betydande bidrag till uppfyllelsen av åtgärdsmålen sållas bort. Samtliga kvarvarande åtgärdsalternativ (för- utom nollalternativet) bör ge tillräcklig riskreduktion (skydd av hälsa, miljö och naturresurser).
B. Intressenternas förutsättningar
Åtgärdsalternativen bör inte gå emot mot de förutsättningar som huvud- mannen eller andra intressenter har ställt upp. Exempel på sådana förut- sättningar är:
framtida markanvändning (exempelvis fortsatt industriell verksam-
het eller omvandling till bostäder eller naturmark)
acceptans för skyddsåtgärder eller administrativa åtgärder
finansieringsmöjligheter tidsramar för genomförandet
prövningsplikt (behov av tillstånd)
villighet att prova ny teknik
markägarens och samhällets planer
andra ställningstaganden av policykaraktär, osv.
Utöver ovanstående förutsättningar behövs också kännedom om andra intressen inom området eller i närområdet, som kan påverkas av att en efterbehandlingsåtgärd genomförs. Beroende på var området som ska efterbehandlas är beläget och hur området har använts tidigare kan sådana typiska intressen vara:
Allmänhetens eller olika intressegruppers önskan om framtida
markanvändning och tillträde till området, inklusive användning av existerande, eventuellt förorenade byggnader.
Kulturhistoriska intressen som kan vara kopplade till förorenade
matriser (exempelvis historiskt eller arkitektoniskt intressanta bygg- nader eller miljöer).
Begränsningar av åtkomsten till mark- och vattenområden under
genomförandeskedet (till exempel båtplatser i vattenområden och hamnar som ska muddras).
Störningar och olägenheter för kringboende m.fl. i samband med
genomförande av åtgärderna (buller, lukt, transporter, trafikregle- ringar, risk för brand och explosion osv.).
58 ATT VäljA EfTERbEhANDliNgSÅTgäRD
Temporär påverkan på det lokala ekosystemet till följd av exempel-
vis schakt och muddring.
Dessa eller liknande intressen kan ibland utgöra starka skäl för att välja eller utesluta vissa åtgärdsalternativ. Det är viktigt att tidigt i utredningsskedet fånga upp samtliga aspekter så att de kan beaktas i åtgärdsutredningen och vara till hjälp vid valet av vilka alternativ som bör detaljutredas.
Åtgärdsalternativ som går emot eller inte kan uppfylla många av grundförutsättningarna sållas bort.
C. Teknisk genomförbarhet
Utvärdering av åtgärdsalternativens tekniska genomförbarhet görs hu- vudsakligen med hänsyn till de grund- och metodspecifika uppgifter som beskrivs i avsnitt 5.3.3 och 5.3.4. Utöver dessa uppgifter gäller det att välja utvärderingskriterier som inte bara är viktiga, utan även kan vara avgörande för om metoderna lyckas eller inte, exempelvis:
tillgång till mark och utrustning
befintliga byggnader och anläggningar
topografi, höjdsättning, åtkomlighet, eventuella skador på befintliga
anläggningar
geoteknik, såsom bärighet, stabilitet och schaktbarhet samt skred-
och sättningsrisker
hydrologi och klimatrelaterade aspekter såsom vattennivåer, flöden,
nederbörd, översvämningsrisker och erosion.
För att veta hur och om de olika åtgärdsteknikerna eller de olika åt- gärdsmetoderna som ingår i ett åtgärdsalternativ fungerar i det aktuella området kan till exempel någon form av behandlingsbarhetsförsök i laboratorie-, pilot- eller fullskala behövas. Det kan också bli aktuellt att vidareutveckla specifika tekniker eller metoder för att passa ett förorenat områdes särskilda förutsättningar. Att utveckla nya tekniker och meto- der eller att anpassa befintliga tekniker efter platsen kan bli kostsamt och ta lång tid. Dessutom kan det innebära större risker jämfört med beprö- vade tekniker. Det kan dock i vissa fall vara det mest lämpliga eller enda alternativet. Observera att man bör samråda med tillsynsmyndigheten innan man utför försök i pilot- eller fullskala, eftersom man i vissa fall kan behöva anmäla eller söka tillstånd även för sådana insatser.
Åtgärdsalternativ som är svåra att genomföra kan sållas bort. D. Uppnådda resultat
För att utvärdera om åtgärdsalternativen ger acceptabla resultat gäller det att använda en uppsättning utvärderingskriterier som är så objektiva som möjligt. Detta görs oftast genom att relatera resultaten efter åtgärd till de ursprungliga förhållandena. Typiska resultatkriterier berör alterna- tivens effektivitet på såväl kort som lång sikt, och omfattar till exempel minskning av:
ÅTgäRDSUTREDNiNg 59 föroreningsmängden föroreningshalterna föroreningsspridningen
exponeringen, och hur sannolikt det är att exponering ändå kan ske
föroreningarnas toxicitet eller mobilitet
volymen förorenat material.
Ett annat viktigt resultatkriterium är åtgärdernas beständighet, se avsnitt 5.4.4.
Åtgärdsalternativ som inte är effektiva ur resultatsynpunkt eller inte är beständiga kan sållas bort.