Övergripande 6.1.1
Riskvärdering är en process som genomförs för att underlätta för huvudmannen och tillsynsmyndigheten att välja det lämpligaste åt- gärdsalternativet med en bestämd förväntansnivå (vilka åtgärdsmål som kan uppnås), inriktning och omfattning. I riskvärderingen struktureras och dokumenteras de avvägningar som har gjorts och de värderingar de bygger på. Det gör beslutsunderlaget transparent. Begreppet riskvärde- ring i denna rapport omfattar jämförelser för ett enskilt förorenat om- råde. Det avser inte avvägningar mellan olika objekt eller mellan olika miljöproblem på samhällsnivå.
I riskvärderingen utgår man från de övergripande åtgärdsmålen, re- sultat från utförda undersökningar och utredningar, miljö- och hälsorisk- bedömningen och åtgärdsutredningen. I riskvärderingen tolkas resultaten bland annat utifrån måluppfyllelse och tekniska och ekonomiska frågor. Riskvärdering bör utföras i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyn- dighet och andra berörda, i vissa fall också med allmänheten.
riskvärdering
6
Sammanfattning av kapitel 6
riskvärdering i någon form görs i alla efterbehand lingsprojekt. den resulterar i ett förslag till åtgärds alternativ och mätbara åtgärdsmål som sedan ligger till grund för beslutet om efterbehandlingsåtgärder nas inriktning och omfattning.
riskvärdering baseras huvudsakligen på uppgifter från riskbedömningen och åtgärdsutredningen. en avvägning görs mellan de olika åtgärdsalternativens totala miljömässiga konsekvenser, tekniska risker och kostnader. Hänsyn tas till osäkerheter och tidsaspekter och parametrar som rekreationsvärde, estetiska och psykologiska faktorer, etc.
Beroende på projektets storlek och komplexitet kan olika metoder och olika verktyg användas för riskvärdering. riskvärdering beskrivs här utifrån ett antal urvalskriterier. Urvalskriterierna speglar åt
gärdsalternativens för och nackdelar gällande mål uppfyllelse (riskreduktion, miljöbelastning, skydd av naturresurser, skydd av markanvändning och övriga intressen), tekniska och ekonomiska aspekter samt inverkan på allmänna och enskilda intressen. andra verktyg och metoder kan användas om en fördjup ning av riskvärderingen behövs.
i slutet av riskvärderingen bör ett ”bästa” åtgärds alternativ ha utkristalliserats. Om riskvärderingen visar att man inte fullt ut kan uppnå de övergri pande åtgärdsmålen med något av de formulerade åtgärdsalternativen, kan man behöva återgå till tidigare moment. då kan åtgärdsutredningen till exempel kompletteras med andra teknikalternativ, finansieringen kan förstärkas eller de övergripande åtgärdsmålen kan formuleras om.
64 ATT VäljA EfTERbEhANDliNgSÅTgäRD
Riskvärdering utförs i någon form i alla efterbehandlingsprojekt, oavsett projektets storlek, komplexitet, huvudman, finansieringsform etc. I vissa fall kan riskvärderingen vara enkel att genomföra, i andra fall blir den mer komplicerad. Omfattning och ambitionsnivå behöver anpassas till det specifika objektet.
Riskbedömningen klarlägger miljö- och hälsoriskerna på platsen, i omgivningen och vid genomförandet av efterbehandlingsåtgärder. I åt- gärdsutredningen har åtgärdsalternativen belysts främst avseende vad som kan uppnås, på vilket sätt och till vilken kostnad. I riskvärderingen kan man dessutom ta hänsyn till kostnadseffektivitet, teknisk lämplighet, behov av framtida restriktioner eller övervakning, tillfredställelse för berörda parter, hållbar utveckling, etc. Även frågor såsom samhällseko- nomisk lönsamhet kan beaktas i en riskvärdering.
En av riskvärderingens huvuduppgifter är att göra avvägningar mel- lan samtliga tänkbara aspekter. Angreppssättet i en riskvärdering bör därför vara så brett som möjligt, så att andra kriterier än de rent tek- niska, riskrelaterade och ekonomiska tas med i sammanvägningen. Det är viktigt att beakta så kallade mjuka parametrar. Det gäller till exempel att hantera om människor känner oro eller om och hur ett mark- eller vatten områdes värde kan påverkas innan och efter genomförandet av en åtgärd. Dock är det ofta svårt att värdera och bedöma dessa med natur- vetenskaplig metodik. I riskvärderingen behöver man också ta hänsyn till att en del värden kan riskera att förloras eller minska vid en förore- ningspåverkan på ett skyddsobjekt, exempelvis nyttjandevärdet av en vattenresurs, kulturhistoriska värden, estetiska värden, rekreationsvärdet för en sjö eller exploateringsvärdet för ett mark- eller vattenområde.
En del åtgärdsalternativ kan innebära att det efter att åtgärder ge- nomförts finns vissa kvarstående risker. Det ingår även i en riskvärdering att ta ställning till om dessa kvarvarande risker är acceptabla eller inte, samt varför och för vem.
Det är alltid beslutsfattaren (oftast huvudmannen) som föreslår hur riskvärderingen ska göras. Tillsynsmyndighetens roll är att fatta ett be- slut på basis av de avvägningar och val som gjorts.
Olika beslutsfattare kan, beroende på vilken organisation de tillhör, ha olika sätt att förhålla sig till riskvärderingen. Människor kan till ex- empel ha svårare att acceptera situationer som innebär stora konsekven- ser, även om sannolikheten för att de ska inträffa är så liten att risken är låg. Sociokulturella faktorer (människors attityder) kan också påverka utfallet av en riskvärdering, eftersom till exempel betalningsvilja hänger ihop med riskuppfattning och riskacceptans (Blom m.fl., 2008).
UNDerLAG FÖr rIsKVärDerING 6.1.2
Det underlag som behövs för riskvärdering består huvudsakligen av upp- gifter från riskbedömningen och åtgärdsutredningen. Exempel på uppgif- ter sammanfattas i tabell 6.1.
I riskvärderingen ska många aspekter vägas samman. Då är det vik- tigt att de osäkerheter som finns i underlaget är väl dokumenterade. Om beslutsunderlaget innehåller stora osäkerheter kan det till exempel vara bättre att göra riskvärderingen med hjälp av mer kvalitativa metoder än med mer kvantitativt avancerade metoder (Moberg m.fl., 1999).
RiSKVäRDERiNg 65
A. ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL
Vad som uppnås (ges i första hand av de övergripande åtgärdsmålen).
Vilka hälso och miljörisker som undanröjs eller begränsas och om dessa avser effektbase
rade åtgärdsmål (rikt och gränsvärden), belastningen på omgivningen eller reduktion av föroreningskällan.
exempel på mätbara åtgärdsmål som kan användas för uppföljning av åtgärdsalternativet,
graden av måluppfyllelse som kan förväntas och hur åtgärdens funktion kan verifieras.
B. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INTRESSEN
Om åtgärdsalternativen kräver tillstånd.
Om det finns juridiska eller samhällsmässiga hinder eller möjligheter.
behov av administrativa åtgärder eller framtida restriktioner.
Hur andra intressen, allmänna och enskilda påverkas.
Genomförbarhet med hänsyn till övriga förutsättningar.
C. TEKNISK GENOMFÖRBARHET
Om alternativen omfattar olika typer av utförande och omhändertagande.
metodernas tillämplighet, tillgänglighet, tillförlitlighet, beständighet och kontrollerbarhet.
Vilka möjligheter som finns att reparera eller korrigera åtgärden i efterhand (vid behov).
Vilka kritiska och begränsande faktorer samt tekniska svårigheter som finns och vilka
tekniska risker som kan föreligga med hänsyn till tidigare erfarenheter av metoderna. Förbrukning av energi och naturresurser samt behov av transporter.
erfarenhet av metoderna som ingår i respektive alternativ (nationellt och internationellt).
Hur utförandet kvalitetssäkras och kontrolleras, inklusive kontroll av miljö och hälso effekter.
efterföljande kontroll för att verifiera att åtgärdsmålen har uppnåtts och vidhålls.
Föroreningarnas slutliga omhändertagande (destruktion, koncentration, fastläggning eller
förvaring).
D. UPPNÅDDA RESULTAT
Omfattning av åtgärden (exempelvis vilka volymer av olika medier som behöver hanteras)
för att uppnå åtgärdsmålen.
Vilka resthalter, föroreningsmängder och emissioner som kommer att kvarstå efter åtgär
den.
E. KOSTNADER
Kostnader och tidsaspekter för genomförandet.
Hur kostnader och tidsaspekter kan kalkyleras samt vilka ekonomiska risker som finns.
F. RISKBEDÖMNING UNDER OCH EFTER ÅTGÄRDSGENOMFÖRANDET
eventuella kvarstående risker som är kopplade till resthalter och mängder.
Vilken markanvändning som kan tillåtas efter åtgärderna, det vill säga krävs begränsningar
i framtida områdesanvändning eller andra restriktioner efter genomförd åtgärd.
Vilka risker för hälsa, miljö och naturresurser som kan föreligga under genomförandeskedet.
belastningen på miljön i övrigt som åtgärdsalternativet medför.
G. STÖRNINGAR
Om åtgärdsalternativen försvårar eventuella framtida åtgärder, i den mån föroreningar
lämnas kvar.
Om en ökad risk för hälsa, miljö eller naturresurser uppkommer på annan plats.
Tabell 6.1. exempel på
uppgifter från riskbedöm ning och åtgärdsutred ning som utgör underlag till riskvärdering.
66 ATT VäljA EfTERbEhANDliNgSÅTgäRD
metODIK FÖr rIsKVärDerING 6.1.3
Beroende på projektets storlek och komplexitet kan olika metoder och olika verktyg användas för riskvärdering. Metodiken för riskvärdering som beskrivs i denna rapport är uppbyggd som ett slags multikriteri- eanalys. Den är baserad på en utvärdering av ett antal urvalskriterier. Urvalskriterierna speglar åtgärdsalternativens för- och nackdelar gäl- lande måluppfyllelse (riskreduktion, miljöbelastning, skydd av natur- resurser, skydd av övriga intressen), tekniska och ekonomiska frågor samt inverkan på allmänna och enskilda intressen. Hänsyn tas även till osäkerheter och tidsaspekter samt till parametrar som rekreationsvärde, estetiska och psykologiska faktorer, etc.
Riskvärderingsmetodiken som Naturvårdsverket beskriver här omfat- tar följande moment:
definition av urvalskriterier (avsnitt 6.2)
gradering och värdering av urvalskriterier (avsnitt 6.3)
sammanställning och sammanvägning av urvalskriterier
(avsnitt 6.4)
förslag till val av åtgärdsalternativ (avsnitt 6.5).
Riskvärdering är ett område som är under utveckling. Metodiken som beskrivs här utgör ett exempel på tillvägagångssätt för riskvärdering. Det beskrivna tillvägagångssättet kan kompletteras med olika verktyg och på så sätt fördjupa riskvärderingen, se avsnitt 6.6. Ytterligare information om riskvärdering finns till exempel i rapporter från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering.