Riskbedömning är en del av processen som leder fram till val av efterbe- handlingsåtgärder och formulering av mätbara åtgärdsmål. Syftet med en riskbedömning är att uppskatta vilka risker som föroreningssituatio- nen innebär idag och i framtiden och hur mycket riskerna behöver redu- ceras för att oacceptabla effekter på miljö, hälso och naturresurser inte ska uppstå.
Skydd av människors hälsa omfattar akuta och långsiktiga risker. Skyddet för miljö bygger på att det förorenade områdets funktioner upp- rätthålls (t.ex. nedbrytning av organiskt material och syreproduktion). Det förorenade området bör inte heller medföra oacceptabla risker för
Sammanfattning av kapitel 4
I en riskbedömning uppskattas vilka risker som föroreningssituationen kan innebära idag och i framtiden, hur mycket riskerna behöver reduceras, vilken form av riskreduktion som behövs på kort och lång sikt samt om åtgärdsvalet bör inriktas på föroreningskällor, transport och exponerings vägar eller skyddsobjekt. Dessutom bedöms den riskminskning som olika åtgärdsalternativ kan åstadkomma.
endast i undantagsfall kan man välja åtgärder utan föregående riskbe dömning.
riskbedömning
4
40 ATT VäljA EfTERbEhANDliNgSÅTgäRD
hotade eller skyddsvärda arter inom området eller i omgivningarna. När man bedömer det förorenade områdets belastning på omgivningen är utgångspunkten att den inte bör leda till en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt kan leda till en försämring av kva- liteten på ytvatten- och grundvattenresurser.
Riskbedömningens omfattning och behovet av utredningar och un- dersökningar varierar stort mellan olika förorenade objekt. I tabell 4.1 ges exempel på frågeställningar som är relevanta att besvara vid en risk- bedömning. I komplexa fall behöver man svar på samtliga frågor för att kunna beskriva riskerna med acceptabel säkerhet. I andra fall saknar vissa frågor större betydelse och kan besvaras med ett mindre omfat- tande underlag eller beskrivas kvalitativt.
Tabell 4.1. exempel på
frågeställningar i en risk bedömning.
Svaren bör belysa kortare och längre tidsperspektiv såväl som risker inom området och i omgivningarna
Föroreningskälla Vilka föroreningar förekommer eller kan förekomma?
Vilka medier är förorenade och i vilken grad?
Var är föroreningarna lokaliserade?
I vilken form förekommer föroreningen?
Spridning Vilka frigörelsemekanismer kan leda till spridning?
Vilka transportvägar finns inom och mellan olika medier?
sker omvandling och nedbrytning av föroreningar vid källan, under transport eller i organismer?
Skyddsobjekt Vilka skyddsobjekt (människa, miljö, naturresurser) kan påverkas av föroreningarna?
Finns särskilt känsliga grupper av människor som kan exponeras?
Vilka exponeringsvägar är aktuella?
Förekommer särskilt skyddsvärda biotoper eller arter?
Finns risk för akuta negativa effekter på miljö och hälsa?
Vilka framtida negativa miljö och hälsoeffekter kan uppstå?
Föroreningsmängd
och belastning Hur stor är mängden föroreningar i olika medier? Hur stor är belastningen på omgivningen? Finns andra källor som bidrar till belastningen?
påverkar belastningen naturresursernas kvalitet?
Förändring över tid Förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska?
Vilka episodiska händelser, kort och långsiktiga föränd ringar som förändrar riskbedömning och belastning kan identifieras?3
Riskreduktion Hur stor riskreduktion behövs för att riskerna ska vara acceptabla?
Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till acceptabel nivå (reduktion av förore ningskälla, spridning eller exponering)?
3 till exempel förändrad områdesanvändning, fluktuationer i yt och grundvat tennivåer, vattenföring, kemisk och fysikalisk vittring, omvandling av kemiska ämnen, episodiska händelser som ras, skred och översvämningar.
RiSKbEDÖmNiNg 41
riskbedömningsprocessen
4.2
I efterbehandlingsprocessen utför man i de flesta fall utredningar och riskbedömningar stegvis. Underlaget går från kvalitativ till kvantitativ data. Kopplat till de skilda undersöknings- och utredningsstegen genom- för man riskbedömning med olika ambitionsnivåer (förenklad eller för- djupad). Det stegvisa förfarandet gör att omfattning och inriktning an- passas för att nå rimlig säkerhet och ambitionsnivå. Inför varje nytt steg är det viktigt att värdera behov och nytta av fortsatta undersökningar och utredningar.
Riskbedömningsprocessen innehåller bedömningar i flera steg. Första steget syftar till att avgöra om ett objekt är förorenat och om en risk- bedömning behöver utföras. Området är förorenat om uppmätta halter överskrider bakgrundshalterna eller annan information indikerar att ett område är förorenat. Om området är förorenat följer en bedömning av om riskerna är acceptabla eller inte. Till hjälp i den bedömningen kan man använda den generella riskbedömningsmetodik som beskrivs i Naturvårdsverket, 2009a. Den inleds med en problembeskrivning och en konceptuell modell. Den sistnämnda beskriver hur föroreningar kan spri- das och leda till påverkan på människors hälsa, miljö och naturresurser. Riskbedömningsmetodiken innehåller också en analys av halter, sprid- ning och exponering (exponeringsanalys) liksom en effektanalys och en riskkarakterisering. Dessa moment ingår med varierande omfattning i såväl förenklad som fördjupad riskbedömning.
Om man ska utföra en förenklad eller fördjupad riskbedömning av- görs från fall till fall. Ofta startar man i en förenklad riskbedömning för att vid behov övergå i en fördjupad. Den förenklade riskbedömningen leder till en bedömning av riskerna och en bedömning av om området behöver åtgärdas eller utredas vidare. Man gör vanligen förenklade risk- bedömningar i översiktliga undersökningar när informationen om plat- sen är begränsad. Det medför försiktiga bedömningar för att inte under- skatta miljö- och hälsoriskerna. I den förenklade riskbedömningen avgör man om det finns en risk genom jämförelse mellan uppmätta halter i de förorenade medierna och riskbaserade haltkriterier, till exempel riktvär- den eller miljökvalitetsnormer. Inför jämförelsen görs en bedömning av vilken föroreningshalt som bäst representerar risksituationen i det föro- renade området, utan att risken underskattas. När det gäller mark bör man i första hand utvärdera om de generella riktvärdena är tillämpliga. Vid behov finns i den förenklade riskbedömningen möjligheten att beräk- na platsspecifika riktvärden för förorenad mark med Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (Naturvårdsverket 2009b). I den förenklade såväl som i den fördjupade riskbedömningen bedöms det förorenade områdets be- lastning på omgivningen.
Övergången mellan förenklad och fördjupad riskbedömning är flytan- de. Motivet för att genomföra en fördjupad riskbedömning är i de flesta fall en omfattande och komplicerad föroreningssituation. Fördjupad riskbedömning kan också behövas om riskbaserade haltkriterier saknas för påträffade föroreningar, förutsättningarna för generella riktvärden inte uppfylls eller om osäkerheterna runt riskerna är stora. Den fördju- pade riskbedömningen utgår från den generella riskbedömningsmetodi- ken, men har större fokus på att kvantifiera riskerna.
42 ATT VäljA EfTERbEhANDliNgSÅTgäRD
Platsspecifikt underlag och fördjupade utredningar avseende sprid- ning, belastning, exponering och effekter behövs i varierande grad i den fördjupade riskbedömningen. Det är viktigt att använda olika angrepps- sätt och resultat från oberoende undersökningar för att med större säkerhet fastställa orsakssamband mellan förekomst av förorening och negativa effekter. Målsättningen med den fördjupade riskbedömningen är att få en större förståelse och säkerhet i bedömning av riskerna. Detta leder till ett bättre underlag för beslut om inriktning och omfattning på riskreducerande åtgärder.