muddring av förorenade sediment
behandling av förorenat vatten på plats
destruktion av föroreningar ex situ destruktion av föroreningar in situ
separation eller koncentration av föroreningar
ex situ
separation eller koncentration av föroreningar
in situ
fastläggning av föroreningar
deponering av förorenade massor i ett slutförvar
inneslutning av föroreningar
in situ
åtgärder för förorenade byggnader och anläggningar
administrativa åtgärder.
Förbehandling och kompletterande behandling av fasta massor genom exempelvis harpning, siktning, krossning och avvattning samt återfyll- ning och återanvändning av fasta massor är ytterligare metoder som kan kopplas ihop med flera av ovanstående metoder i olika åtgärdsalternativ. Dessa metoder beskrivs sist i denna bilaga. För ytterligare detaljer kring olika åtgärdsmetoder hänvisas till Helldén m.fl., 2006.
Observera att aktiviteter såsom behandling, destruktion, separation, koncentration eller fastläggning av föroreningar kan kräva tillstånd en- ligt 9 kap. miljöbalken. Åtgärder som omfattar vatten (t.ex. muddring, avsänkning av grundvattenytan och behandling av vatten) kan kräva tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken.
Schaktning av förorenad jord
För att kunna genomföra behandlingar ex situ behöver förorenade jordmassor först schaktas upp. För att klarlägga förutsättningarna för schaktning behöver man grundläggande information om geotekniska förhållanden. Detaljeringsgraden behöver vara tillräcklig för att större kostnadspåverkande svårigheter ska kunna förutses, även om kunskapen inte behöver vara på samma nivå som vid en projektering. Detta innebär att man behöver god kännedom om den förorenade matrisens ursprung och sammansättning. Ofta består den förorenade matrisen av exempelvis fyllning med varierande sammansättning och ibland stora inslag av riv- nings- och industriavfall. Detta kan medföra krav på sortering av olika fraktioner vid schaktningen, även om en egentlig behandling på plats inte planeras.
Grundvattenytans läge i förhållande till de förorenade massorna har stor betydelse. Länshållning av förorenat vatten medför renings-
132 att välja EftErbEhandlingåtgärd
åtgärder. Består den förorenade jorden av genomsläppliga fyllningsmas- sor kan tillströmningen av vatten som behöver tas om hand bli stor. Grundvattensänkning för schakt under grundvattenytan kan också med- föra att ren jord förorenas eller att spontning eller andra hjälparbeten behövs för att undvika detta. Vid vissa jordlagerförhållanden kan grund- vattensänkningar medföra risk för erosion, sättningar och skred. Även om inte grundvattensänkningar utförs kan enbart schaktningen i sig medföra risker med hänsyn till stabilitetsförhållandena. Dessutom kan de befintliga förhållandena på platsen vara sådana att stabiliteten redan innan åtgärder utförs är otillfredsställande. Det gäller särskilt i slänter, i områden där fyllningar etablerats på lerjord samt intill eller i vatten- områden. Sådana risker och behov av förebyggande åtgärder behöver klarläggas inom ramen för åtgärdsutredningen.
Det är också väsentligt att klarlägga vilka hinder för schaktning som finns inom området, exempelvis byggnader eller anläggningar under mark och ledningar. Ledningar kan också medföra risk för spridning av föroreningar i ledningsgravar vid schaktning. Även schaktbarheten med avseende på lagringstätheten av naturligt lagrade jordar, förekomst av block och liknande behöver utredas.
En annan typ av hinder för schaktning är om förorenad jord finns under byggnader eller andra anläggningar som det finns intresse av att bevara. Denna typ av avvägning kan också bli aktuell när det finns önskemål om att till exempel bevara befintliga träd med hänsyn till den kommande markanvändningen. Åtgärdsutredningen behöver tydliggöra motstående intressen och beskriva konsekvenser av olika handlingsalter- nativ, som underlag för beslut i riskvärderingsprocessen.
Vilket djup under markytan de förorenade massorna ligger på är en annan viktig aspekt att beakta. Ibland kan stora mängder relativt rena eller lågkontaminerade massor behöva hanteras för att komma åt de förorenade massorna.
Andra faktorer som behöver beskrivas i åtgärdsutredningen är risken för olägenheter under genomförandet till följd av lukt och ångor som kan uppkomma vid schaktning. Vissa ämnen kan omvandlas och bli tox- iska vid luftkontakt. I schaktgropar och instängda utrymmen kan gaser tränga undan luften. Därmed kan brand- och explosionsfarliga nivåer uppnås eller syrehalten sjunka till farliga nivåer. I sådana fall bör arbets- miljön sättas i första hand. Gällande hygieniska gränsvärden och säker- hetsgränsvärden bör innehållas.
Olika väderleksförhållanden kan också påverka genomförandet. Torr väderlek kan exempelvis medföra att jordmassorna blir damningsbenäg- na med åtföljande risk för spridning av föroreningar. Mycket nederbörd kan medföra ökade risker för spridning av föroreningar med avrinnande vatten och åtföljande krav på uppsamling och behandling av vatten. Dessutom blir uppgrävda jordmassor blöta, vilket kan öka svårigheterna vid och kostnaderna för transporter och behandling.
Ofta finns ett behov av att mellanlagra förorenade jordmassor innan behandling. I sådana fall behövs tillfälliga skyddsåtgärder för att förhin- dra förorening av underliggande och kringliggande områden. Det kan till exempel ske genom övertäckning, belagda underlag eller uppsamling av lakvatten. Det kan också vara lämpligt att anlägga särskilda barriärer eller diken för att avleda och samla upp tillrinnande rent dagvatten eller
bilaga 4 • åtgärdsmEtodEr 133 grundvatten. På så sätt förhindrar man att dessa förorenas och därmed
behöver omhändertas och eventuellt renas.
Slutligen bör åtgärdsutredningen klarlägga hanteringen av behand- lade massor.