I företag vars aktier köps och säljs på aktiemarknaden så finns det mängder av olika ägare. Alla dessa ägare kan omöjligtvis vara med och fatta vardagliga beslut och därför finns det anställda som fattar dessa beslut och som sköter om så att verksamheten fungerar. Ägarna har gett över kontrollen till företagets ledning vilket skapar ett agentproblem, detta är ett välkänt problem som studerades redan av Smith (1776) och definierades på ett avgörande sätt av Jensen och Meckling (1976).
De senaste åren har aktiemarknaden genomgått en stor ägandeförändring som kan anses ha förändrat förhållandet mellan ägare och företagets ledning. Allt mera kapital investeras i passiva investeringsalternativ vilket har lett till att indexfondförvaltare nu sitter på enorma mängder ägande och är de största enskilda ägarna i många företag i Förenta Staterna (Azar, Schmalz & Tecu 2018). Detta har lett till att stora delar av företagen ägs av passiva ägare, en term som används i denna avhandling för att beskriva ägandet av alla slags fonder som inte gör medvetna investeringsbeslut. De passiva investeringsbesluten är istället regelbaserade och fattas för att replikera ett underliggande index. Dessa passiva ägare utgör som alla andra ägare en komponent av agentproblemet mellan ägare och ledningen. Hur de passiva ägarna påverkar agentproblemen är fortsättningsvis inte helt tydligt och det finns argument för att passiva ägare kan ha en såväl positiv som negativ påverkan på företag och deras prestation.
Indexfondsektorn och dess supportar tar ofta fram fördelar med passiva ägare så som långsiktigheten och oförmågan att sälja sina positioner. Vanguards grundare och fadern av indexfonden, Jack Bogle, har bland annat sagt att om indexfonderna inte tycker om ledningens ageranden så har de inga andra val än att försöka påverka företaget eftersom de inte kan sälja sina aktier (Benz 2017). Det finns även empiriska resultat som understöder argumenten för att passiva ägare sätter stor fokus på bolagsstyrningen (eng.
corporate governance) i sina portföljbolag och att de lyckas influera företagens aktiviteter genom sitt stora ägande (Appel, Gormley & Keim 2016).
Samtidigt är det många som ifrågasätter de passiva ägarnas förmåga att förvalta sina stora och växande positioner. För indexfonderna är grundidén för affärsmodellen ofta att erbjuda ägande i många olika företag till en så låg kostnad som möjligt, detta skapar små incitament och möjligheter att övervaka bolagen som en aktiv ägare (Heath, Macciocchi, Michaely & Ringgenberg 2019). Att övervaka ett företag är resurskrävande
vilket gör att investeringar i förvaltning gör det svårare för en indexfond att leverera samma avkastning som för indexet som replikeras (Appel, Gormley & Keim 2016). Det finns även en oro över vilka incitament som egentligen driver indexfonderna i deras beslutsfattande. Är det investerarnas bästa som är i fokus eller finns det egna intressen eventuellt påverkar beslutsfattandet? (Bebchuk & Hirst 2019a).
1.1 Problemområde och kontribution
Den akademiska forskningen kring passiva ägare har fått ett uppsving och under de senaste åren har det publicerats många artiklar som undersöker passiva ägare och deras påverkan på bland annat företagens bolagsstyrning, dessa presenteras närmare i kapitel 5. Tidigare forskning. Hur passiva ägare påverkar prestation är dock tämligen outforskat och det har ännu inte framkommit någon konsensus över om och hur passiva ägare påverkar företagens prestation. Forskningsfrågan som ställs i avhandlingen är således: Finns det ett samband mellan den relativa mängden passiva ägare och företagens prestation? Denna forskningsfråga är alltså öppen för ett såväl positiv som negativt samband eftersom den tidigare forskningen har presenterat många olika argument som kan understöda detta. Genom att undersöka detta område med flera olika prestationsmått på ett noggrant sätt för att överkomma de empiriska utmaningarna är det möjligt att granska detta samband.
Fokus i denna studie ligger specifikt på passiva ägare och prestation och kontribuerar därför till förståelsen av detta växande fenomen. Den tidigare forskningen har främst undersökt hur exogena chocker av antalet passiva ägare påverkar företagen och främst med ett fokus på bolagsstyrningen av företagen. Denna avhandling undersöker istället hur den absoluta mängden av passiva ägare påverkar företagen och med ett bestämt fokus på att undersöka dess samband med prestation. Undersökningen kontribuerar också med data från en lång tidsperiod på 20 år som sträcker sig ända till slutet av 2019.
1.2 Avhandlingens syfte
Avhandlingens syfte är att undersöka ifall det finns ett samband mellan den relativa mängden passiva ägare i ett företag och dess prestation.
1.3 Syftesmotivering
Den växande relativa mängden passiva ägare hos företag är en av de största förändringarna som pågår inom ägandestrukturerna i vår värld. Genom att specifikt fokusera avhandlingen och den empiriska undersökningen på passiva ägare och
prestation så fyller avhandlingen ett tomrum i den akademiska forskningen eftersom det fortsättningsvis är oklart hur passiva ägare påverkar ett företag och dess prestation.
1.4 Avgränsningar
Undersökningen avgränsar sig till publika företag verksamma i Förenta Staterna under industriklassificering NAICS 44 vilket innebär försäljningsindustrin (eng. retail industry). Industriavgränsningen görs för att möjliggöra en undersökning som sträcker sig en längre tidsperiod och som innefattar företag av olika storlekar och i olika skeden.
Utan denna avgränsning blir antalet observationer inte hanterbart eftersom undersökningen skall innehålla såväl stora som mindre företag, detta för att undersökningen skall inkludera företag som är med i många olika index och således även har en varierande mängd passiva ägare. Tidsperioden för undersökningen är 1999–2019 vilket skapar en period på 21 år. Detta görs eftersom undersökningen använder en tidsfördröjd oberoende variabel vilket gör att ett år försvinner, den undersökta tidsperioden i regressionsmodellerna är därför 20 år.
1.5 Disposition
Avhandlingen försätter i kapitel 2 med bakgrunden till passiva ägare. I kapitel 3 presenteras de grundläggande teorin och olika ägarstrukturer. Kapitel 4 presenterar all bakomliggande teori för passiva ägare samt en incitamentanalys av beslutsfattandet hos passiva ägare. I kapitel 5 presenteras tidigare forskning som är av betydelse för avhandlingen och som främst behandlar tidigare forskning kring passiva ägare. Kapitel 6 presenterar data som används i avhandlingens empiriska undersökning och i kapitel 7 metoden som används i undersökningens regressioner. I kapitel 8 presenteras resultaten från den empiriska underökningen i avhandlingen samt analyserar resultatens robusthet. Kapitel 9 konkluderar med en sammanfattning och förslag till fortsatt forskning kring ämnet.