Variabelbeskrivning

Till näst presenteras undersökningens 12 olika variabler som delas in i beroende-, oberoende- samt kontrollvariabler.

6.3.1 Beroendevariabler

I avhandlingen används 4 olika beroende variabler för prestation; värdering, avkastning, lönsamhet och effektivitet. Dessa variabler mäter olika typer av prestation och är en kombination av både bokförings- och marknadsbaserade mått.

Värdering är ett prestationsmått som visar förtroendet och framtidsförväntningarna på ett företag och är ett mycket populärt prestationsmått. I denna undersökning används Tobin’s q för att mäta värdering. I uträkningen av Tobin’s q säger teorin att marknadsvärdet av eget och främmande kapital ska användas, dock är marknadsvärdet av främmande kapital mycket svårtillgängligt för mindre företag så i beräkningarna används istället det bokförda värdet av främmande kapital. (Tobin & Brainard 1976)

𝑉ä𝑟𝑑𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔 (𝑇𝑜𝑏𝑖𝑛´𝑠 𝑞) =(𝑀𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝐸𝐾 + 𝐵𝑜𝑘𝑓ö𝑟𝑡 𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝐹𝐾) 𝐵𝑜𝑘𝑓ö𝑟𝑡 𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟

(3)

Avkastning mäts genom Alpha och är ett prestationsmått som mäter hur företaget har presterar jämfört med marknaden. Alpha-värdet är hämtat från FactSet och representerar företagets relativa under- eller överavkastning jämfört med ett marknadsindex, i detta fall används S&P 500. Alpha-värdet som ges från FactSet ska inte förväxlas med prestationsmåttet Jensen’s Alpha eftersom detta värde inte beaktar någon riskfri ränta. Värdet som ges är ett årligt Alpha-värde som mäts med veckovisa

observationer under en tidsperiod på ett år. I detta fall representerar Alpha-värdet regressionslinjens skärningspunkt i en regression med företagets procentuella prisförändringar som beroendevariabel och indexets procentuella prisförändringar som oberoende variabel. (FactSet Online Assistant, s. 1586)

𝐴𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 (𝐴𝑙𝑝ℎ𝑎) = 𝛼, 𝑠𝑜𝑚 ℎä𝑟𝑠𝑡𝑎𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑓𝑟å𝑛:

∆𝑃𝑟𝑖𝑠(%)_#$%&'(= 𝛼 + 𝛽∆𝑃𝑟𝑖𝑠(%))*+$(*,-&(,'.

(4)

Lönsamhet mäts genom prestationsmåttet EBIT-marginal som är ett bokföringsbaserat prestationsmått. Eftersom EBIT använder vinsten före räntor och skatter så elimineras effekten av kapitalstrukturer och skatter för företagen. EBIT marginalen är ett bra sätt att granska ifall företaget kan hålla sina intäkter på en god nivå via effektiva processer samt om de lyckas hålla kostnaderna nere. (Maheshwari 2014)

𝐿ö𝑛𝑠𝑎𝑚ℎ𝑒𝑡 (𝐸𝐵𝐼𝑇 𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙) = 𝐸𝐵𝐼𝑇 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

(5)

Effektivitet används som ett sätt att undersöka produktiviteten hos ett företag. Exempel på några vanligt förekommande effektivitetsmått är inventariehantering, reskontrahantering eller omsättningsförmåga. Denna undersökning fokuserar som tidigare nämnt specifikt på företag inom försäljningsindustrin och därför kan både inventarieomsättning och omsättningsförmåga anses vara relevanta prestationsmått.

Dessa mått har båda använts i tidigare forskning som exempelvis Mottner och Smith (2009). I denna avhandling används omsättningsförmåga framöver inventarieomsättning eftersom användningen av inventariehanteringen som fristående prestationsmått har kritiserats, se exempelvis forskning av Gaur, Fisher och Raman (2005) samt Gaur och Kesavan (2015). Omsättningsförmågan mäts genom att ta omsättningen genom totala tillgångar och är känt som AT (eng. asset turnover ratio).

𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑖𝑣𝑖𝑡𝑒𝑡 (𝐴𝑇) = 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔

𝐵𝑜𝑘𝑓ö𝑟𝑑𝑎 𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟

(6)

6.3.2 Oberoende variabeln

Variabeln av intresse i denna avhandling betecknas som Passiva och ger ett värde i procent som beskriver hur stor andel av det totala antalet utestående aktier som ägs av passiva ägare. Denna data hämtas från FactSet Ownership och möjliggörs av den manuella stilkategorisering som görs av FactSets egna interna forskningspersonal.

Samtliga institutionella investerare klassificeras enligt sin investeringsstrategi. Alla passiva fonder markeras som ”Index” vilket gör att allt ägande som dessa fonder förvaltar kan lokaliseras. Talet i procent som ges är alltså den relativa mängden passiva institutionella ägare hos ett företag. Ifall en fond är passiv och fattar investeringsbeslut för att replikera ett underliggande index så framkommer detta tydligt och denna information används i stilkategoriseringen av FactSet. Källor till denna information är bland annat 13F rapporteringar, information från fondförvaltarna, prospektinformation, faktablad eller års- och kvartalsrapporter. (Factset Online Assistant, s. 13965)

𝑃𝑎𝑠𝑠𝑖𝑣𝑎 =𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟 𝑠𝑜𝑚 ä𝑔𝑠 𝑎𝑣 𝑝𝑎𝑠𝑠𝑖𝑣𝑎 𝑖𝑛𝑠𝑡𝑢𝑡𝑖𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑙𝑙𝑎 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑟𝑒 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑢𝑡𝑒𝑠𝑡å𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟

(7)

6.3.3 Kontrollvariabler

I avhandlingen används 7 olika kontrollvariabler; interna, aktivism, storlek, tillväxt, lönsamhetstillväxt, risk och lagerhantering. Alla kontrollvariabler används inte i varje regression men de presenteras här tillsammans, de specifika regressionsekvationerna presenteras i 7.2 Undersökningens regressionsekvationer.

Interna betecknar en kontrollvariabel som beskriver ägandet av interna parter i företaget och som finns med i samtliga regressioner. Eftersom agentteorin har presenterats som en av de grundläggande teorierna för avhandlingen så är det viktigt att beakta för de interna ägarna. Källan till agentproblemen härstammar från separationen av ägande och kontroll, ifall antalet interna ägare är stort så är denna separation mindre och således även agentproblemen. Av denna orsak används de interna ägarna som kontrollvariabel.

(Jensen & Meckling 1976)

𝐼𝑛𝑡𝑒𝑟𝑛𝑎 (ä𝑔𝑎𝑟𝑒) =𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟 𝑠𝑜𝑚 ä𝑔𝑠 𝑎𝑣 𝑓ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔𝑠 𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑛𝑎 ä𝑔𝑎𝑟𝑒 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑢𝑡𝑒𝑠𝑡å𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟

(8)

Aktivism används som kontrollvariabel i de fyra första regressionerna för företagsprestation för att kontrollera för den påverkan som aktivisterna har på företagets prestation, dessutom används också variabeln Aktivism i en femte regression som undersöker sambandet mellan passiva ägare och närvaron av aktivister. Data för aktivistvariabeln härstammar från SharkWatch som är FactSets aktivistdatabas. Som aktivist räknas företag som har fått en riktigt hög, hög eller medel aktivistkategorisering i FactSet. En riktigt hög nivå har aktivister som är med på SharkWatch 50 vilket är en lista över 50 signifikanta aktivist investerare, en hög nivå har aktivister som är ”kända aktivister” inom SharkWatch databasen och som åtminstone gjort 5 kampanjer. Medium

nivån ges åt aktivister som gjort åtminstone 2 kampanjer. (FactSet Online Assistant, s.

17918)

Aktivisterna har även tidigare fått uppmärksamhet i samband med passiva ägare, något som presenterades i forskningen Appel, Gormley och Keim (2019). Eventuellt kan aktivisternas närvaro påverka företagens prestation och därför beaktas de genom denna kontrollvariabel.

𝐴𝑘𝑡𝑖𝑣𝑖𝑠𝑚 =𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟 𝑠𝑜𝑚 ä𝑔𝑠 𝑎𝑣 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑣𝑖𝑠𝑡𝑒𝑟 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑢𝑡𝑒𝑠𝑡å𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟

(9)

En vanligt förekommande kontrollvariabel i tidigare forskning är Storlek eftersom det är en viktig aspekt som beskriver företagets karaktär och som även ofta anknutet till företagens prestation. Storlek används som kontrollvariabel i samtliga regressioner.

Storlek mäts ofta genom totala tillgångar, total omsättning eller genom företagets marknadsvärde. I denna undersökning används företagets marknadsvärde för att mäta storleken. I regressionen används den naturliga logaritmen av marknadsvärdet som kontrollvariabel, detta är en vanligt förekommande metod i finansiell forskning och görs för att undvika problem med extremvärden (Dang, Li & Yang 2018).

𝑆𝑡𝑜𝑟𝑙𝑒𝑘 = ln (𝑀𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒) (10)

Tillväxt används också som kontrollvariabel i regressionerna för värdering, avkastning, lönsamhet och aktivism. Tillväxt mäts genom omsättningstillväxt som är ett ytterst populärt sätt att mäta tillväxt på inom ekonomisk forskning (Murphy, Trailer & Hill 1996). Omsättningstillväxt har en viktig roll i att beskriva företagets prestation, bland annat så används omsättningstillväxt som en viktig aspekt i många värderingsmodeller (Ruf et al. 2001).

𝑇𝑖𝑙𝑙𝑣ä𝑥𝑡 = [ 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔, 𝑡

𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔, 𝑡 − 1− 1] (11)

Lönsamhetstillväxt används som kontrollvariabel i regressionen för värdering och aktivism och mäts genom att använda vinst före räntor och skatt (eng. earnings before interst and taxes, EBIT). Lönsamhetstillväxt är ett ytterst positivt tecken på ett företags förmåga att prestera och har generellt sätt en positiv inverkan på ett företags värderingsnivå. Lönsamhetens inverkan på ett företags värdering är något som är relativt välstuderat och används i flera värderingsmodeller (Bakshi & Chen 2005).

𝐿ö𝑛𝑠𝑎𝑚ℎ𝑒𝑡𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑣ä𝑥𝑡 = [ 𝐸𝐵𝐼𝑇, 𝑡

𝐸𝐵𝐼𝑇, 𝑡 − 1− 1] (12)

Risk används också som kontrollvariabel i regressionerna för värdering och aktivism och mäts genom standardavvikelsen på aktieavkastningen. Aktieavkastningen mäts genom dagliga observationer. Risk har en direkt påverkan på ett företags värdering. I en värderingsmodell som använder sig av diskonterade kassaflöden så används en diskonteringsränta som är högre för mer riskabla investeringar, risknivån sänker alltså nuvärdet av de framtida kassaströmmarna vilket ger en lägre värdering. Av denna orsak är företag som har en högre risknivå lägre värderade än mer stabila företag vilket motiverar användningen av risk som kontrollvariabel i regressionen för värdering.

(Capinski & Patena 2009)

𝑅𝑖𝑠𝑘 = 𝜎(𝐴𝑘𝑡𝑖𝑒𝑎𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔) (13)

I regressionen för effektivitet används Lagerhantering som kontrollvariabel. För att mäta lagerhantering används företagets kostnadsomvandlingscykel (eng. Cash conversion cycle, CCC) vilket är ett mått som beskriver hur effektivt ett företag omvandlar sina varor till likvida medel. CCC-värdet tolkas som antalet dagar det tar för ett företag att omvandla sina investeringar i lager och andra eventuella resurser till kassaflöden och ett lägre värde innebär alltså en snabbare lagerhantering. (Moss & Stine 1993)

𝐿𝑎𝑔𝑒𝑟ℎ𝑎𝑛𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔 (𝐶𝐶𝐶) = 𝐷𝐼𝑂 + 𝐷𝑆𝑂 − 𝐷𝑃𝑂, 𝑣𝑎𝑟:

𝐷𝐼𝑂 = 𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟 𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚 𝐶𝑂𝐺𝑆 𝑝𝑒𝑟 𝑑𝑎𝑔

𝐷𝑆𝑂 = 𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑘𝑢𝑛𝑑𝑟𝑒𝑠𝑘𝑜𝑛𝑡𝑟𝑎 𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚 𝑑𝑎𝑔𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟 𝐷𝑃𝑂 = 𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 𝑓ö𝑟𝑠ä𝑙𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑟𝑒𝑠𝑘𝑜𝑛𝑡𝑟𝑎 𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚 𝐶𝑂𝐺𝑆 𝑝𝑒𝑟 𝑑𝑎𝑔

(14)