• No results found

Inställning till tidiga dialoger bland tjänstepersonerna

4. Resultat

4.5 Inställning till tidiga dialoger bland tjänstepersonerna

Vad gäller kommunernas inställning till dialoger i tidiga skeden har vi noterat en viss

spridning mellan respondenterna. Av de 15 tillfrågade kommunerna var 11 positivt inställda till dialogprocesser i tidiga

skeden, se figur 9. De trycker på att de använder sig av dessa för en ökad demokrati, ett ökat inflytande, för att motivera ett aktivt deltagande av medborgarna i

samhällsutvecklingen, för att politiken vill se mer dialoger i tidiga skeden och för att samla information om området som

tjänstepersonerna på kommunen kan ha missat. Flertalet av de kommuner vi har varit i kontakt med är övertygade om att de boende i området kan området bättre än de som sitter i kommunhuset och att dessa är en stor tillgång när det kommer till planeringsskedet.

Respondent 14: “Jag brukar alltid säga att det är de som bor som bäst känner till vilka kvaliteter som finns där.”

Respondent 13: “... att få till det som är viktigt för den här platsen som vi kanske inte ser eller ha tänkt på …”

Respondent 6: “Som närboende är man ju ofta den som har bäst lokalkännedom. Vi som sitter på stadsbyggnadskontoret har inte alls samma kunskap om en plats som de som bott på den platsen i tjugo år har.”

Respondent 2: “Idén med dialoger är att få konstruktiva synpunkter och att vi inte missar någonting viktigt som kan ställa till det i fortsättningen för de som bor där eller de som berörs.”

Vissa av de kommuner som påstår att de boende har bättre lokalkännedom än

tjänstepersonerna har valt ändå inte driva dialoger i någon större utsträckning och därmed missar att ta vara på kunskapen som finns bland de boende. Som svar på varför de inte driver några dialoger trots lokalkännedomen fick vi höra att det inte varit så mycket projekt i kommunen de senaste åren eller att marken ägdes av byggherrar som skötte det hela själva.

Samtidigt som lokalkännedomen lovordas av vissa kommuner framkommer det att fyra av femton kommuner har tjänstepersoner som uttrycker viss skepticism mot att ha dialoger i tidiga skeden, dels över huvud taget och dels gällande vid vissa typer av planer. Sambandet mellan dessa är att de inte vill röra upp känslor i onödan och att dialogen inte alltid anses bli en vinst i slutändan, vare sig för kommunen eller de som deltar. Citaten kommer både från personer på kommuner som använder sig av tidiga dialogprocesser och som inte använder sig av tidiga dialogprocesser.

Respondent 13: “Gör man fel kan den tidiga dialogen uppröra mer än om man inte haft den över huvud taget.”

Respondent 13: “Jag kan vara lite skeptiskt till det där (tidiga dialoger) just eftersom man bjuder in en dialog som egentligen kan bli lite som ett spel för galleriet.”

Respondent 13: “Det blir ju lite så att vi kan ha dialoger i tidigt skede, men det är ju inte så att det blir någon revolutionerande ändring av förslaget, utan man plockar ju såklart.”

Respondent 13: “... jag tror du har förstått att jag kanske inte är helt 100% övertygad om att det verkligen är en vinst (med tidiga dialoger).”

Respondent 4: “Personligen är jag ganska tveksam till att man ofta lyfter fram det här med dialoger i tidiga skeden som någonting som… Man tror det ska lösa precis allting och det gör det inte. Hur man än vrider och vänder på det är det känsligt med byggnation nära människor …”

Respondent 4: “För det mesta vet kommunen vad de vill och exploatören vet ännu mer vad de vill. Så primärt är det en förankringsprocess och så försöker man sminka det och kalla det för demokrati.”

Respondent 4: “... jag tror ändå som sagt att såna här dialoger är överskattade. Man använder de alldeles för ofta. Det är bara i vissa fall de är bra.”

Respondent 4: “Min känsla är att det är något som är ‘på modet’ om man säger så.”

Respondent 4: “Jag vill sköta mitt jobb, men sen förväntar jag mig att mina politiker företräder mig och så och sedan yttrar jag mig när jag har lagstadgad möjlighet. Jag vill inte hålla på med en massa tramsiga workshops där jag inte riktigt vet vad jag gör där. Och så upplever jag det från medborgare också.”

Respondent 15: “Det är ju kanske inte riktigt samma sak när vi kommer och ska förtäta och det är grannar som finns bredvid. Där kan man nästan förklara sig att det ändå inte är ‘not in my backyard’, som man säger. Man förstår att det är bra med förtätning, ‘men inte bredvid där jag bor’. Så där tror jag faktiskt inte att den tidiga dialogen är till hjälp på det sättet att planen går igenom, för jag tror ändå du får överklaganden.”

Respondent 15: “Det är väl i de lägena då man tänker att det inte spelar någon roll hur vi förklarar varför vi vill förtäta och bygga lite fler lägenheter i det här området.

Man kommer ändå inte riktigt förstå varför det är positivt här och varför man inte kan göra det någon annanstans i stället. Då är det lika bra att dra igång processen för vi vet att vi ändå kommer få synpunkter. … Det kommer finnas fördelar även om inte

de som bor där tycker det. Då är det inte någon hjälp, det blir ingen tidsvinst. Det kommer ändå bli höga nivåer i röstläget när vi kommer. Det hjälps inte med ett försnack på det sättet eller tidig dialog.”

Respondent 6: “Jag tycker det blir kontraproduktivt om vi går ut och säger att ‘vi vill ha in era åsikter, vad tycker ni?’ om man inte sen ska ta hänsyn till det.”

Respondent 6: “Man vill inte väcka upp nej-sägarna …”