Kommuner i storleksordningen genomför 35 000 - 75 000 invånare tidiga dialoger i viss mån, men utvecklar i regel inte övergripande och genomgående strategier som de sedan
använder, oavsett vem som är processledare och vilken typ av projekt det handlar om.
Istället förlitar de sig i stor utsträckning på respektive tjänstepersons egna erfarenheter och inte sällan på föregående tidig dialog; vad som gick bra och vad som måste förbättras. Inte ens de respondenter som vi upplever jobbar mer, och i många fall kompetent, med dialoger har använt sig av en genomgående strategi eller modell.
Varianterna på de tidiga dialogerna är många, men tycks vara snarlika mellan de olika kommunerna. Öppet hus med flera olika tjänstepersoner och politiker närvarande är en metod som verkar vara populär bland kommunerna, även om önskemål om ett mer frekvent närvarande av politiker kan finnas på sina håll. Vissa kanske ställer sig frågan om arbetet med tidiga dialoger är ett så pass praktiskt arbete att teori och utbildning är underordnat, men vi är övertygade om att kommunernas arbete med tidiga dialoger bör underbyggas av studier och annan teori.
I de fall som kommunerna genomför dialoger i tidiga skeden så är de flesta ute i ett tidigt skede, även om enskilda kommuner har olika tolkningar av vad som är tidigt och när exakt de ska genomföra dialogerna. De som preciserar sig mer nämner att de tidiga dialogerna ofta genomförs före ett planprogram tas fram. Förberedelserna är noggranna, de tidiga
dialogerna är i sin helhet ambitiösa och många av kommunerna upplever också att de tidiga dialogerna i slutändan är framgångsrika.
Samtidigt upplever vi att vissa kommuners arbete med tidiga dialoger, och respondenters åsikter, gränsar mot tokenism och det går att skönja en viss diskrepans mellan
tjänstepersoner och politikers syn på tidiga dialoger. Det föreligger också ett visst
medborgaransvar, fler måste ta till sig informationen om vad som händer i deras kommun och framför allt söka sig till möteslokalerna och göra sig hörda.
Flera av kommunernas respondenter hänvisar till en ljusare framtid i vilken de ska utveckla en övergripande struktur för sina tidiga dialoger och genom en sådan lyckas genomföra bättre enskilda dialoger. För att driva fler och bättre tidiga dialoger upplever vi att det krävs mer utbildning. Detta för att förändra synen på tidiga dialoger i samtliga led i kommunen;
från något som är nödvändigt i enskilda planer, till något som i ett bredare perspektiv kan leda till både bättre fysisk planering och en mer levande demokrati, samt bättre förhållande kommun och invånare emellan. Om inte politiker nationellt eller ledande tjänstepersoner
tänker arbeta mot att förbättra arbetet med tidiga dialoger kan det krävas att medborgarna, samlat och i större utsträckning, efterfrågar större delaktighet i den fysiska planeringen.
Vår fasta övertygelse och främsta förhoppning är dock fortsatt att tjänstepersonerna ska utbildas inom ämnet och att kommunerna ska utveckla strategier som är gemensamma för samtliga av sina tidiga dialoger. En djupare teoretisk bakgrund inom ämnet bör kunna öka kunskapen bland kommunerna om hur dialogerna ska hanteras, vilket i sin tur sannolikt bör leda till att fler dialoger genomförs.
Källförteckning
Litteratur
Alterman, Rachelle (1982), “Planning for public participation: The design of implementable strategies”, Environment and planning B: Analytics and City Science, volym 9, utgåva 3 (1982), s. 295-313.
Alterman, Rachelle (1984), “The Impact of Public Participation on Planning: The Case of the Derbyshire Structure Plan”, The Town Planning Review, volym 55, utgåva 2 (1984), s.
177-196.
Arnstein, Sherry R., (1969), “A Ladder of Citizen Participation”, Journal of the American Planning Association, volym 85, utgåva 1 (2019), s. 24-34, DOI:
10.1080/01944363.2018.1559388
Mattsson, Hans, (1985) “Inflytande i planering” , meddelande 4:48, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, institutionen för fastighetsteknik.
Raynor, Katrina Eve, Doyon, Andréanne, Beer, Tanja (2018): “Collaborative planning, transitions management and design thinking: evaluating three participatory approaches to urban planning”, Australian Planner, volym 54, utgåva 4 (2017), s. 215-224 DOI:
10.1080/07293682.2018.1477812
Sveriges Kommuner och Regioner (2019a), ”Medborgardialog i styrning”
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-780-0.pdf(hämtad 2021-04-06)
Sveriges Kommuner och Regioner (2019b), “Medborgardialog i komplexa frågor”
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-778-7.pdf, (hämtad 2021-04-06)
Webbaserade källor
Boverket (2020), “Kommunalt planmonopol”
https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/kommunens-verktyg/komm unalt-planmonopol/(hämtad 2021-04-05)
Boverket (2021a), “Varför satsa på utökad medborgardialog”
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/medborgardialog /utokad/(hämtad 2021-04-06)
Boverket, (2021b), “Vad är medborgardialog”
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/medborgardialog /vad_ar/(hämtad 2021-04-07)
Dialogguiden (2015, ändrad 2020), “Medborgardialog i fysisk planering”
https://dialogguiden.se/article/show/901(hämtad 2021-05-08)
Lexico, ”Tokenism”
https://www.lexico.com/en/definition/tokenism(hämtad 2021-05-25)
Sveriges Kommuner och Regioner (2021a), “Dialogguiden”
https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/medborgardialogdelaktighet/medborgardialog/
dialogguiden.667.html(hämtad 2021-05-08)
Sveriges Kommuner och Regioner (2021b), “Om SKR”
https://skr.se/skr/tjanster/omskr.409.html(hämtad 2021-05-06)
Regeringskansliet (2019), “Region blir ny beteckning för landsting”
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/region-blir-ny-beteckning-for-lands ting/(hämtad 2021-04-06)
Bilagor
Figurer
Figur 1. En illustration av “Eight rungs on a ladder of citizen participation”, Sherry R.
Arnsterin, A Ladder of Citizen Participation, 1969
Figur 2. En illustration av “Transition management framework”, Katrina Eve Raynor, Andréanne Doyon och Tanja Beer, 2018
Figur 3. En illustration av “Kontextanalys”, SKR, 2019a Figur 4. En illustration av “Vägval”, SKR, Sande, 2019a
Figur 5. En illustration av “SKL:s delaktighetstrappa”, SKR, 2019a
Figur 6. En illustration av “Process för medborgardialog i komplexa frågor 2015”, SKR, 2019b Figur 7. För de tillfrågade kommunerna någon typ av tidig dialog inför detaljplanering?
Figur 8. Finns det en uttalad strategi för dialogprocesser bland kommunerna?
Figur 9. Respondenternas syn på dialoger i tidiga skeden
Bilaga A - Intervjufrågor
Intervjuerna börjar med en kort introduktion, datum, namn, titel, vilken kommun
respondenten är anställd hos, tid som anställd på aktuell kommun och tidigare erfarenhet.
1. Jobbar ni i er kommun med något slags dialogprocess i tidiga skeden med medborgarna i kommunen utöver det lagstadgade samrådet i samband med detaljplanering?
Om ja
1. Varför använder ni er av dessa dialoger?
1. Vem beslutar om att driva dialoger?
2. Vilka typer av projekt? Varför för ni dialoger i vissa projekt men inte i andra?
2. Vad är målsättningen med dialogen i tidiga skeden?
1. Demokrati?
2. Inflytande?
3. Påverkan?
4. Politiskt krav?
5. Samla information till planarbetet?
3. När i processen förekommer dessa?
4. Hur hanterar ni externa önskemål om dialoger i tidiga skeden?
5. Hur går en dialogprocess till
1. Har ni en metod som ni använder varje gång?
2. Är det olika från projekt till projekt?
3. Finns någon övergripande struktur i kommunen för medborgardialoger i andra frågor än planering i samhällsbyggandet?
4. Vem är processledare? Varför?
5. Vilka deltar 1. Från er?
2. Konsulter?
3. Politiker?
6. Är det en tydligt formulerad strategi inom kommunen som användas vid samtliga detaljplaner/projekt eller varierar den beroende på projekt/medarbetare? Arbetar ni
utifrån någon mall eller modell?
7. Hur använder ni materialet som samlas in och åsikterna som framkommer under dialogerna?
8. Sker någon återkoppling till de som deltagit? Om ja, hur?
9. Hur tar ni initiativ till dialoger i tidiga skeden?
1. Hur förbereds en dialog?
10. Har ni någon uppfattning om hur mycket resurser ni lägger på dialoger i tidigt skede?
1. Hur mycket tid läggs ned på att arbeta med dialoger i tidiga skeden?
2. Hur mycket ekonomiska medel läggs ned på att arbete med dialoger i tidiga skeden?
11. Kan ni räkna ut den ekonomiska eller “demokratiska” vinsten av att ha dialoger i ett tidigt skede? Vilken är vinsten med dialogerna?
12. Använder ni er av fysiska eller digitala möten normalt (före/efter pandemin)?
13. Finns det någon samordnande funktion i kommunen eller inom
samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med dialoger? Om ja, vad har
personerna som jobbar med detta för bakgrund (kvaliteter/kunskaper/utbildning)?
14. Hur länge har ni arbetat med dialoger i tidigt skede och hur har det förändrats sedan dess? Plus/minus sedan införandet av dialoger i tidigt skede?
15. Hur bjuder ni in medborgare till tidigare dialoger (marknadsföring)?
1. Via sociala media/radio/TV/utskick/flaskpost 2. Vilka brukar närvara på dessa möten/dialoger?
3. Hur arbetar ni för att motivera ett så högt och aktivt deltagande i dialogerna?
4. Hur vet ni att “rätt” personer kommer?
16. Vilken part leder vilken del? Byggherre, kommun, andra inblandade organisationer, sakägare etc.
Om nej
1. Varför har ni valt att inte föra dialoger i tidiga skeden?
2. Vad tror ni konsekvenserna blir av att inte föra dialoger i tidiga skeden?
3. Har det efterfrågats att införa dialoger i tidiga skeden av medborgare eller andra parter?
4. Tror ni att ni kommer att satsa på att föra dialoger i tidiga skeden med medborgare framöver? Varför/Varför inte?
5. Hur ska ni göra för att öka intresset för medborgare att aktivt delta i dialoger?
6. Har ni haft det tidigare? Hur gick det till då? Varför slutade ni med dialogerna?
7. Hade utbildning av de anställda på kommunen inom dialogprocesser ökat chansen för att genomföra dialoger i tidigare skeden?
TRITA TRITA-ABE-MBT-21317
www.kth.se
TRITA-ABE-MBT-21425