Genom vårt medlemskap i EU och deltagande i många internationella konventioner har Sverige rapporteringskrav inom flera områden. Det kan handla om uppgifter om vidtagna åtgärder eller om tillståndet i miljön. Naturvårdsverket genomför rapporteringar inom flera olika områden, såsom klimat och luft, utsläpp och miljöskydd, naturvård samt allmänhetens tillgång till miljöinformation enligt Århuskonventionen. Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Europeiska miljöbyrån, EEA, mäter årligen leveranserna och har 2019 placerat Sverige i topp som ett av sju länder avseende leveranssäkerhet och kvalitet. För att öka effektiviteten i och effekten av rapporteringarna driver vi frågor om återanvändning av uppgifter och undvikande av dubbelrapportering bland annat genom vårt styrelsearbete i EEA samt i samverkan för europe- iska naturvårdsmyndigheter ENCA. Under året har europeisk lagstiftning beslutats som medför betydande samordningsfördelar och effektiviseringar mellan rapporteringskrav vilket Sverige bidragit till.
BIOLOGISK MÅNGFALD
Rapportering till EU enligt artikel 12 i fågeldirektivet genomfördes under 2019 och omfattar en statusbeskrivning av samtliga i Sverige naturligt förekommande fågelarter. I rapporteringen ingår bland annat att redovisa populationsnivåer samt trender, utbredning och utbredningstrend, hot och påverkansfaktorer, åtgärder samt jaktstatistik. Rapporteringen görs vart sjätte år och utgör en delmängd i den samlade bedömningen av tillståndet för den biologiska mångfalden i EU.
Vi har rapporterat bevarandestatus för arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet (Rådets direktiv 92/43/EEG) den 29 april. Rapporteringen ska göras var sjätte år enligt direktivets artikel 17. Rapporteringen följde EU:s rapporteringsformat och riktlinjer. Vi deltog även i EU:s expertgrupp för rapporteringsfrågor för att säkerställa att rapporteringen gjordes på samma sätt som i övriga medlemsländer. Totalt rapporterades bevarandestatus för 166 arter och 89 naturtyper.
Rapportering av bevarandestatus ska vara en faktabaserad sammanställning som bygger på senaste vetenskaplig kunskap. Ett omfattande arbete har därför gjorts för att sammanställa data från nationell och regional miljöövervakning, enskilda undersökningar, frivilliga spontanrapporteringar samt från programmet Biogeografisk uppföljning.
För att sammanställa underlag och ta fram bedömningar för rapporteringen tog myndigheten hjälp av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utförare inom miljöövervakningen och den biogeografiska uppföljningen samt från länsstyrelserna har även anlitats för att göra sammanställningar och analyser av data. Arbetet utfördes i samarbete med Havs- och vatten- myndigheten, som tog fram underlag och bedömning för de akvatiska natur- typerna och arterna.
För varje art har statusbedömningar och trender tagits fram för dess popu- lation, utbredningsområde, kvalitet på habitat och framtidsutsikter. För varje naturtyp har statusbedömningar och trender tagits fram för utbredningsområde, area, kvalitet inklusive status för naturtypens typiska arter samt framtidsutsikter. Bedömningen gjordes för den region eller de regioner där arten eller naturtypen finns. I Sverige har vi fem regioner, tre terrestra och två marina.
Arbetet har kvalitetsgranskats av referensgrupper för varje art- och naturtypsgrupp samt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I expertgrupperna deltog forskare och privata experter samt experter från bland annat Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. Vi har även haft kontakt med myndigheter i Finland, Estland, Lettland och Litauen för att utbyta erfarenheter och kvalitetssäkra arbetet.
Vi har kommunicerat arbetet till länsstyrelserna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen samt till markägare via Skogsstyrelsens sektorråd.
Rapporteringen har kommunicerats via pressmeddelande, Naturvårdsverkets externa webb samt via en lägesrapport. Vi har även tagit fram en svensk rapport i samarbete med Artdatabanken, SLU. Rapporten kommer att publiceras då rapporteringen godkänts av EU, vilket beräknas ske i årsskiftet 2019/2020.
EU har gjort en första teknisk granskning av rapporteringen.
Naturvårdsverket har rättat de tekniska fel som framkom i granskningen och skickade den 4 juli in en korrigerad version.
Under 2019 har vi sammanställt den första rapporten (för perioden 2015–2018) över åtgärder mot enskilda arter och kostnader för f örordningens genomförande i Sverige, enligt Förordning (EU) 1143/2014 om invasiva främmande arter.
LUFT OCH KLIMAT
Liksom tidigare år har Naturvårdsverket tagit fram omfattande kunskaps- underlag och genomfört rapporteringar på luftområdet.
Under 2019 har Naturvårdsverket tagit fram utsläppsinventeringen som rapporteras till luftvårdskonventionen (CLRTAP) och till EU-KOM enligt ”NEC direktivet”. Vi har fortsatt arbetet med metodutveckling och förbättringar av aktivitetsdata och emissionsfaktorer, vilket resulterat i
fortsatt förbättrad kvalitet i rapporterade data. En viktig del i kvalitetsarbetet är den årliga granskningen av medlemsstaternas utsläppsdata, som
EU-kommissionen genomför.
Under året har Naturvårdsverket även tagit fram kunskapsunderlag och rapporterat utsläpp och andra parametrar från stora förbränningsanläggningar (LCP) till EU-KOM enligt industriemissionsdirektivet (IED).
I enlighet med artikel 9 i EU:s direktiv 2016/2284/EU ska medlemsländerna för första gången rapportera ett miljöövervakningsprogram som säkerställer att luftföroreningarnas negativa effekter på ekosystem övervakas. Naturvårdsverket samordnade arbetet där Havs- och vattenmyndigheten var inkluderade. Sverige valde att rapportera in övervakningsdata från totalt 1072 övervakningsstatio- ner från miljöövervakningsprogrammen Luft, Skog och Vatten. Dessa data från medlemsländerna i EU kommer sedan att ligga till grund för att bedöma vilka effekter utsläppsminskningarna i EU-direktivet haft på ekosystemhälsa.
Naturvårdsverket har liksom tidigare år bistått Regeringskansliet i sam- manställningen av den rapport som enligt artikel 21 i utsläppshandelsdirektivet årligen ska lämnas till EU-KOM. Rapporten samlar omfattande uppgifter om tillämpningen av utsläppshandelsdirektivet och dess genomförandebestämmelser.