Klimathandlingsplan
Naturvårdsverket har tagit fram ett samlat kunskapsunderlag till regeringens första klimatpolitiska handlingsplan. Underlaget omfattar den historiska utvecklingen för utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige samt scenario för hur växthusgasutsläppen kan utvecklas fram till 2045. Naturvårdsverket har gjort en analys av åtgärdspotentialer och vad som hindrar att åtgärder genomförs för att utsläppen av växthusgaser ska minska. Vår analys har varit bred och omfattat alla samhällssektorer. I framtagandet av underlaget har vi samverkat med en rad andra myndigheter. Vi har också analyserat hur konsumtionen av varor och tjänster i Sverige kan påverka utsläppen i andra länder och vilka hinder som finns för att minska dessa.
Vår leverans pekar ut de tre viktigaste utmaningarna och de fem viktigaste förutsättningarna där styrningen behöver stärkas för att möjligheterna att nå klimatmålen ska förbättras. Hela rapporten utgör ett brett kunskapsunderlag som beskriver hinder och möjligheter till justerad styrning. I en kortversion av rapporten sammanfattas de mest centrala lägesbeskrivningarna och slutsatserna.
Naturvårdsverket bidrar genom leveransen av underlaget till ökad kunskap hos tjänstemän på Regeringskansliet och politiker om historiska växthusgas- utsläpp och dess drivkrafter, olika scenarier för framtida utsläpp av växthus- gaser, åtgärdspotentialer för utsläppsminskningar inom olika sektorer och vilka hinder som finns för klimatomställningen i olika sektorer. Effekten på kort sikt är att Naturvårdsverkets underlag bidrar till en första klimatpolitisk handlingsplan som bygger på ett brett, faktabaserat underlag som på längre sikt leder till att regeringen beslutar om skärpt styrning, som på ett verkningsfullt sätt minskar utsläppen av växthusgaser.
Vi har också spridit kunskap om underlaget genom att delta och presentera innehållet på konferenser och seminarier där åhörare fått ökad kunskap om
klimatmålen, utsläppsscenarier och prioriterade områden för justerad styrning för att möjligheterna att nå målen ska öka.
Naturvårdsverkets underlag har också bidragit till regeringens klimat- redovisning. Vår leverans har lett till beskrivningar och bedömningar i budgetpropositionen av klimatarbetet. Detta leder till ökad kunskap hos riksdagsledamöter, vilket i förlängningen kan leda till beslut som leder till att klimatmålen nås.
Underlaget bidrar också till Naturvårdsverket eget arbete; vi har nu ett kunskapsunderlag som grund för att kunna fatta beslut om vilka styrmedels- analyser vi framöver ska prioritera att genomföra.
Kunskap och rapportering om klimatpåverkan
Liksom tidigare år har Naturvårdsverket tagit fram omfattande kunskapsun- derlag och genomfört rapporteringar på klimatområdet. Här följer ett urval av dessa.
Vi har tagit fram utsläppsinventeringen som rapporteras till klimatkon- ventionen (UNFCCC) och EU. Satsningar har även detta år gjorts på den underliggande analysen av utsläppsutvecklingen, bland annat med fördjupade trendanalyser som publicerats tillsammans med den ordinarie statistiken i december.
I maj publicerade vi, samma dag som Statistiska centralbyrån (SCB), den preliminära statistiken för hela det föregående året. Publicering har även skett kvartalsvis baserat på SCB:s beräkningar.
För att komplettera bilden av Sveriges klimatpåverkan har vi publicerat beräkningar av hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser i andra länder. Statistiken tas fram av SCB.
RAPPORTERADE UTSLÄPPSSCENARIER
Vi har tagit fram och rapporterat utsläppsscenarier fram till 2035, vilka nationella åtgärder och styrmedel som finns och hur verksamma de är samt mängden svensk klimatfinansiering i internationella sammanhang.
Omfattande insatser har gjorts i samband med att vi har tagit fram och rapporterat Policy, Measures and Scenarios som ska lämnas till UNFCCC med två års mellanrum.
Arbete har skett inför rapportering av Biennial report.
KUNSKAP OCH RAPPORTERING FÖR LUFTFÖRORENINGAR
Under 2019 har naturvårdsverket tagit fram utsläppsinventeringen för de årliga utsläppen av luftföroreningar som ska rapporteras till luftvårdskonventionen (CLRTAPUNEC) och till EU för takdirektivet (2016/2284/EU). Vi har fortsatt arbetet med metodutveckling och förbättringar av aktivitetsdata och emis- sionsfaktorer, vilket resulterat i fortsatt förbättrad kvalitet i rapporterade data.
En viktig del i kvalitetsarbetet är den årliga granskningen av medlemssta- ternas utsläppsdata, som EU-kommissionen genomför. I enlighet med artikel 9 i takdirektivet har vi för första gången rapporterat ett miljöövervaknings- program som säkerställer att luftföroreningarnas negativa effekter på ekosystem
övervakas. Naturvårdsverket samordnade arbetet som även inkluderade Havs- och vattenmyndigheten. Sverige valde att rapportera in övervakningsdata från totalt 1072 övervakningsstationer från miljöövervakningsprogrammen Luft, Skog och Vatten. Denna data från medlemsländerna i EU kommer sedan att ligga till grund för bedömningen av vilka effekter utsläppsminskningarna i EU-direktivet haft på ekosystemhälsan.
Vi har även tagit fram kunskapsunderlag och rapporterat utsläpp och andra parametrar från stora förbränningsanläggningar (LCP) till EU-kommissionen enligt industriemissionsdirektivet (IED).
Under året har vi vidare tagit fram underlag och rapporterat halter av luftför- oreningar till EU-kommissionen enligt luftkvalitetsdirektivet. Vi har fortsatt arbetet med att förbättra kvaliteten på data genom omfattande kontroller av mät- och metadata om halter av luftföroreningar.
LUFTVÅRDSKONVENTIONENS VETENSKAPLIGA ARBETE
Luftvårdskonventionens vetenskapliga grupper arbetar fram underlag om utsläpp, hälsa och ekosystemeffekter som ligger till grund för framtida revisioner av protokoll samt utvärdering av vilka effekter utsläppsminskningar har haft. Under 2019 har Naturvårdsverket deltagit i arbetet med att revidera övervak- ningsstrategin i The Co-operative Programme for Monitoring and Evaluation of the Long-range Transmission of A air Pollutants in Europe (EMEP)för 2020–2029. Strategin ligger till grund för vår nationella miljöövervakning för luft. Förändringarna i strategin kommer att leda till fler partikelrelaterade mätningar i Europa.
REVIDERING AV FÖRESKRIFTERNA OM KONTROLL AV LUFTKVALITET (NFS 2016:9)
Naturvårdsverket har under året arbetat med att revidera föreskrifterna om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9) till följd av en underrättelse från Europeiska kommissionen. Underrättelsen har inneburit att Sverige behövt förtydliga delar av det svenska genomförandet av luftkvalitetsdirektiven. Luftkvalitetsförordningen (2010:477) har reviderats parallellt med före- skrifterna mot samma bakgrund. Förändringarna har bland annat inneburit förtydliganden gällande dokumentation, åtgärder samt referenslaborato- riets verksamhet och funktion. Föreskrifterna träder i kraft i januari 2020. Naturvårdsverket har varit drivande i att skapa en ny grupp i luftvårdskon- ventionens effektarbete som kommer att arbeta med dynamisk modellering och IVL kommer att vara ordförande för gruppen. Naturvårdsverket deltar eller finansierar deltagande i elva vetenskapliga grupper inom luftvårdskon- ventionen.
FÖRSTA NATIONELLA LUFTVÅRDSPROGRAMMET
Den första februari levererade Naturvårdsverket sitt förslag till det första nationella luftvårdsprogrammet enligt den nya luftvårdsförordningen (2018:740) till regeringen. Samtliga EU:s medlemsländer ska utarbeta, anta och genomföra nationella luftvårdsprogram för att säkerställa att utsläppen
av luftföroreningar minskar enligt kraven i det nya takdirektivet. Regeringen beslutade den 28 mars om ett svenskt luftvårdsprogram och Naturvårdsverket rapporterade in det beslutade programmet till EU den 1 april.
Programmet omfattar de åtgärder som behöver genomföras för att Sverige ska nå utsläppstaken för ammoniak, till 2020, och kväveoxider, till 2030, och är baserat på Naturvårdsverkets förslag. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för att genomföra åtgärder för att minska utsläpp av kväveoxider inom pappers- och massaindustrin samt från förbränningsanläggningar.
Klimatkommunikation
Klimatforum
Konferensen Klimatforum 2019 ägde rum den 15 mars på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Antalet deltagare på plats var cirka 550, vilket var 100 personer fler än förväntat, och konferensen gick med plusresultat. Det var även möjligt att följa konferensen på distans, både live och i efterhand. Responsen i deltagar- nas enkätsvar var överlag mycket positiv, helhetsintrycket var 4,25 (av max 5).
Det finns ett flertal konferenser med klimattema, men Klimatforum är den enda som inkluderar alla aspekter av klimatfrågan. Deltagarna fick därigenom en samlad bild av läget i klimatomställningen. En annan effekt var att konfe- rensen stärkte Naturvårdsverket profil i klimatfrågan.
Genomslag i media
Naturvårdsverkets mediala genomslag i klimatfrågor ökade markant under året. Antalet artiklar, radio- och tv-inslag där både Naturvårdsverket och klimat förekommer var mer än 50 procent fler 2019 jämfört med 2018. Därmed har Naturvårdsverket bidragit till ökade kunskaper om klimatfrågor i samhället. Vi har tagit egna initiativ i form av pressmeddelanden och andra journalistkontakter, och journalister har i högre grad än tidigare vänt sig till Naturvårdsverket för att få fakta och expertkommentarer.
En särskilt lyckad aktivitet var det presseminarium med klimattema som vi arrangerade den 17 september. Syftet var framför allt att höja kunskapsnivån om klimatfrågor bland Sveriges journalister. Cirka tio journalister närvarade. De kom från Sveriges Radio, TV4, TT, Dagens Industri, Dagens Nyheter med flera. Presseminariet hade en viktig, relationsbyggande funktion och resulterade även i några konkreta artiklar.
Sociala medier har också en viktig roll i Naturvårdsverkets klimatkom- munikation. I början av året introducerade Naturvårdsverket ett nytt Twitter- konto där en medarbetare fokuserar enbart på klimatfrågor.
Naturhistoriska riksmuseet
”Uppdrag: KLIMAT” är en av de permanenta utställningarna på
Naturhistoriska Riksmuseet. Under året genomfördes en omfattande uppdate- ring av utställningen. Naturvårdsverket bidrog med att faktagranska innehål- let. Den förväntade effekten är att besökarna, framförallt skolklasser, får en aktuell och faktabaserad bild av klimatförändringarna.
Workshop om ohållbara stadsdelar
Den 12 december genomfördes en första workshop med tema transporteffektivt samhälle. Rubriken var ”Ohållbara stadsdelar”. Ett 50-tal personer deltog. De kom bland annat från kommuner och andra myndigheter. Workshoppen gav både inspiration och viktiga inspel till det fortsatta arbetet inom det här området.
Kvalitetsmässan
Den 12–14 november deltog Naturvårdsverket på Kvalitetsmässan i Göteborg, som är en stor konferens och fackmässa för den offentliga sektorn. Temat i Naturvårdsverkets monter var ”stora kliv och små steg för klimatet” och där deltog även representanter för föreningen Klimatkommunerna. Kvalitetsmässan var ett bra tillfälle att inspirera och tipsa framförallt kommuner om åtgärder för att minska utsläppen.
9 Hållbart samhälle
Naturvårdsverket ska se till att de lagar och förordningar som riksdagen och regeringen har beslutat om på miljöområdet blir verklighet. Vi ska genomföra miljöpolitiken i samverkan med en rad andra aktörer i samhället. Våra verktyg är i huvudsak föreskrifter, tillsyn, deltagande i domstolsprocesser, beslut om tillstånd och dispenser, vägledning och fördelning av anslag. Resultatområdet är ett av tre områden som avser myndighetens förvaltnings- och åtgärdsarbete. Här ingår bland annat arbetet med samhällsplanering, cir- kulär ekonomi, sanering av förorenade områden, kretsloppsfrågor, plastarbete och bullersamordning. Det övergripande syftet med verksamheten är att bidra till att attraktiva livsmiljöer bevaras, skapas och förvaltas nu och på lång sikt för alla människor och allt levande. Området fokuserar på miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen över- gödning. Resultatområdet bidrar därigenom också till FN:s hållbarhetsmål.
Resultatbedömning
Naturvårdsverkets treåriga mål är:• Vi har tagit en tydlig roll i den fysiska planeringen. I arbetet för ett hållbart samhällsbygge har vi fokuserat på transporteffektivitet och ekosystem- tjänster.
• I arbetet med cirkulär ekonomi har fokuserat på utveckling av styrmedel för en ökad resurshushållning och på fortsatt strategiskt arbete i riktning mot en hållbar plastanvändning.
• I arbetet med klimatanpassning har vi tagit en tydlig roll. Vi fokuserar på naturens förmåga att bidra till minskade negativa effekter av ett förändrat klimat som samtidigt stärker den biologiska mångfalden.
Naturvårdsverkets arbete har under 2019 präglats av arbetet med EU:s avfallspaket. Den 4 juli 2018 trädde ändringarna i sex direktiv på avfalls- området i kraft som syftar till att främja en mer cirkulär ekonomi. Naturvårdsverket har levererat förslag på hur Sverige ska leva upp till de ställda kraven till regeringen och bidragit till förutsättningar för att lagänd- ringarna kan genomföras i tid.
Andra viktiga arbetsområden under 2019 har varit att minska plaster i hav och natur och att hantera bidrag för avancerad rening av läkemedel och dagvatten. Vi har stärkt vårt arbete kring fysisk planering, framförallt kring vägledning om naturbaserade lösningar för klimatanpassning och vägledning om kommunal friluftsplanering.
Utifrån de insatser som redovisas nedan och övrigt arbete som
Naturvårdsverket har genomfört inom området, under 2019 gör vi bedömningen att vi har tagit steg för att nå de uppsatta målen.