Naturmiljö, friluftsliv och vilt

Naturvårdsverket ska se till att de lagar och förordningar som riksdagen och regeringen har beslutat om på miljöområdet blir verklighet. Vi ska genomföra miljöpolitiken i samverkan med en rad andra aktörer i samhället. Våra verktyg är i huvudsak fördelning av anslag, vägledning, föreskrifter, beslut om tillstånd och dispenser, deltagande i domstolsprocesser och tillsyn.

Resultatområdet är ett av tre områden som avser myndighetens förvaltnings- och åtgärdsarbete. Här ingår bland annat arbetet med långsiktigt skydd av värdefull natur, restaurering och skötsel av skyddade områden samt att ta fram underlag för beslut om att inrätta nationalparker. Dessutom ingår arbetet för att skogs- och odlingslandskapet och städernas gröna miljöer ska kunna utgöra en fungerande grön infrastruktur, liksom arbetet med att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet samt jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen. Det övergripande syftet är att nå för området relevanta nationella och internationella målsättningar. Området fokuseras på målen för friluftspolitiken, genomförande av viltstrategin samt miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Storslagen fjällmiljö. Resultatområdet bidrar därigenom även till uppfyllande av EU:s strategi för biologisk mångfald samt till FN:s globala hållbarhetsmål vad gäller ekosystem och biologisk mångfald respektive god hälsa samt mål- sättningar för tillgång till natur, hållbara livsstilar, jämlikhet, folkhälsa och kunskap om hållbar utveckling.

Inom resultatområdet är vårt arbete inriktat mot att bidra till att bibehålla och utveckla ekologiskt funktionella landskap där förutsättningar för biologisk mångfald är goda samtidigt som landskapets resurser och ekosystemtjänster kan nyttjas långsiktigt och hållbart. Arbetet sker i samverkan med landskapets aktörer och sker med en tydlig medvetenhet om betydelsen av olika aktörers insatser och varje markägares rättigheter. Vi bidrar till att tillämpningen av miljöbalken blir så effektiv som möjlig och att biologisk mångfald tillmäts större betydelse i samband med prövning och fysisk planering. Värdefulla områden ges långsiktigt skydd och förvaltas så att dess värden för biologisk mångfald och friluftsliv bibehålls eller utvecklas. Vi driver ett offensivt arbete för att genomföra Nationalparksplanen. Där vi själva är markägare ser vi till att våra fastigheter förvaltas på ett sätt som bidrar till att bevarandemålen i respektive skyddat område nås.

Vi verkar för att förutsättningarna för friluftsliv bevaras och utvecklas för olika målgrupper både i städer och på landsbygden. Våra insatser kompletterar det arbete som sker av kommuner, frivilliga krafter och inom de areella näringarna för att säkerställa tillgången till attraktiva landskap och naturom- råden för friluftsliv både i städer och på landsbygden.

Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning är utgångspunkten för stora delar av arbetet med viltförvaltning. Genomförande av strategin ska främja viltet som resurs, leda till att skador orsakade av viltet minskar samt till att förvaltningen av vilt är stabil och förutsägbar. Vi arbetar proaktivt baserat på de kunskaper vi har idag och kommunicerar på ett sätt som stärker förtroende för Naturvårdsverket som jakt- och viltmyndighet.

Resultatbedömning

• Genom Naturvårdsverkets arbete i samverkan har det blivit enklare för markägare att bruka landskapet på ett mer hållbart sätt.

• Naturvårdsverket skapar förutsättningar för en hållbar viltförvaltning som allmänheten har högt förtroende för.

Vi har påbörjat arbete för att bidra till målet om att det ska bli enklare för markägare att bruka landskapet på ett mer hållbart sätt, framför allt när det gäller skogen och odlingslandskapet. Bland annat har vi bidragit i framtagandet av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Det är dock ännu för tidigt för att se effekterna av arbetet för markägare.

Vi skapar förutsättningar för en hållbar viltförvaltning som allmänheten har högt förtroende för. Vi har under 2019 bland annat beslutat om föreskrifter inom viltföreskriftsprojektet. Vi har också i vårt arbete med att se över jakt- tiderna mottagit över 500 externa förslag och skickat preliminära förslag på förordningsändringar på remiss. Det är viktiga steg för att nå målet samtidigt som vårt sätt att agera i det mer händelsestyrda viltarbetet också kommer att påverka hur vi uppnår målet.

En stor del av arbetet inom resultatområdet möjliggörs av sakanslagen för skydd av och åtgärder för värdefull natur. År 2019 innebar inledningsvis en halvering av dessa anslag. Verksamheten har därför präglats av hårda priori- teringar, vilka har skett efter dialog med länsstyrelserna. Vårändringsbudgeten och höständringsbudgeten innebar att anslagen delvis återställdes, men inte fullt ut. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten har påverkat resultaten framför allt när det gäller möjligheten till naturvårdsåtgärder ute i länen. Exempelvis har, jämfört med 2018, färre beslut tagits om marker- sättning, det statliga ledsystemet inte kunnat upprustas i samma omfattning, väsentligt färre nya projekt har beviljats LONA-bidrag och färre våtmar- ker blivit anlagda eller restaurerade. Verksamheten på länsstyrelserna som finansieras via anslagen har varit inriktad på att behålla den långsiktiga kapa- citeten i form av kunnig personal och satsningar på lagstadgade och nödvän- diga åtgärder. Inriktningen har för Naturvårdsverkets del lett till att vi med vår egen personal har kunnat skapa en hel del resultat trots de lägre anslagsnivå- erna, till exempel i form av insatser för vägledning, kompetensutveckling och kommunikation. Vi kan också 2019 se resultat av fleråriga arbetsinsatser, till exempel när det handlar om åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper.

Naturmiljö

Resultatkommunikation

För att kommunicera resultaten av anslagen för skydd av och åtgärder för värdefull natur har Naturvårdsverkets modell för resultatkommunikation tillämpats under året. Syftet är att på ett lättillgängligt sätt, till en bredare målgrupp, öka kunskapen om vad vi åstadkommer med anslagen. Vi vill även skapa förtroende för arbetet samt en stolthet för resultaten hos dem som arbetar inom området. Modellen bygger på tekniken ”storytelling” och ger stöd i att berätta historien om ett resultat, vad som genomförts, varför det genomförts och vad som blivit eller kommer att bli effekten. Nio områden valdes ut för 2019, till exempel antalet nya naturreservat, besök i nationalpar- ker och naturum, hektar nya våtmarker och hektar återskapade sandmarker, för att nämna några. Resultaten återspeglade vad som åstadkommits under 2018 och presenterades på naturvårdsverket.se, men spreds även i andra kanaler. Webbsidorna hade cirka 3 000 besök de sju första månaderna. Motsvarande siffra för tidigare år är cirka 5 000 år 2018 och cirka 3 000 år 2017. En intern uppföljning bland de medarbetare som deltog i arbetet visar att 84 procent tycker att modellen fungerar som ett bra stöd för att tydliggöra våra resultat och 92 procent anser att modellen är ett bra stöd för att kom- municera våra resultat på att lättillgängligt sätt.

Långsiktigt skydd av värdefull natur

Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur används till ersättningar till fastig- hetsägare som berörs av planerat eller beslutat områdesskydd, framför allt naturreservat. Huvuddelen av naturreservatsbesluten sker efter att överens- kommelser om ersättning har träffats med samtliga berörda fastighetsägare. Processen med markersättning utgör av detta skäl en viktig del för att öka takten i länsstyrelsernas reservatsprocess. Naturvårdsverket har även under 2019 tillfälligt förstärkt länsstyrelsernas kapacitet att handlägga områdes- skyddsärenden så att objekt där ersättning betalats ut också får beslut om inrättande av naturreservat.

De vanligaste formerna av ersättning till sakägare vid områdesskydd är överenskommelse om intrångsersättning, vilka 2019 utgör cirka 74 procent av besluten, förvärv av mark, bytesavtal och naturvårdsavtal.

Tabell 9. Ersättningar till markägare berörda av skydd av värdefull natur

2017 2018 2019