Internationellt skatterättsliga källor

1.5.3.1 Olika modellavtal som utgångspunkt för olika skatteavtal

OECD har utvecklat en icke-bindande avtalsmodell för förhandling och ingående av skatteavtal. Sverige följer i hög utsträckning modellen vid ingående av skatteavtal. HFD har i Luxemburgdomen uttalat att: ”Har ett dubbelbeskattningsavtal eller bestämmelse i ett sådant avtal utformats i överensstämmelse med modellavtalet, bör det normalt finnas fog för antagande att avtalsparterna avsett att uppnå ett resultat som överensstämmer med vad OECD rekommenderar”.177 _{För att kunna förstå innebörden av ett visst}

skatteavtal är det således av vikt att undersöka vilket modellavtal som utgjort förebild vid förhandling och utformning av avtalet. Nedan ges ett exemplifierande urval av svenska skatteavtal och de modeller som avtalen ansluter nära till enligt svenska förarbeten:

Tabell 3: Översikt över de skatteavtal där det, i föreliggande proposition, anges vilket modellavtal som varit förebild för skatteavtalet.

OECD:s modellavtal från 1992:

Sydafrika (1995)178_{, Malta (1995)}179_{, Canada (1996)}180_{, Luxemburg (1996)}181_,

Indien (1997)182_{, Makedonien (1998)}183_{, Albanien (1998)}184 _{och Taiwan}

(2001)185_.

OECD:s modellavtal från 1977:

Österrike (1959)186_{, Japan (1983)}187_{, Storbritannien/Nordirland (1983)}188_,

Cypern (1988)189_{, Nederländerna (1991)}190_{, Belgien (1991)}191 _{och Kina}

(1999)192_. 177 _{RÅ 1996 ref 84.} 178 _{Prop. 1995/96:54 s. 36.} 179 _{Prop. 1995/96:95 s. 44.} 180 _{Prop. 1996/97:39 s. 61.} 181 _{Prop. 1996/97:43 s. 45.} 182 _{Prop. 1997/98:30 s. 53.} 183 _{Prop. 1997/98:135 s. 45.} 184 _{Prop. 1998/99:12 s. 46.} 185 _{Prop. 2004/05:12 s. 50.}

Fortsättning tabell 3

OECD:s modellavtal från 1963:

Tjeckoslovakien (1979)193 och Italien (1980)194_.

Samarbetet inom OEEC, dvs. tiden före 1963 -års modellavtal: Österrike (1959)195 _{och Grekland (1961)}196_.

Endast ”OECD:s modellavtal” anges:

Österrike (1959)197_{, Schweiz (1965)}198_{, Kenya (1973)}199_{, Zambia (1974)}200_,

Brasilien (1975)201_{, Rumänien (1976)}202_{, Tanzania (1976)}203_{, Spanien (1976)}204_,

Jugoslavien (1980)205_{, Korea (1981)}206_{, Ungern (1981)}207_{, Tunisien (1981)}208_,

Bangladesh (1982)209_{, Sri Lanka (1983)}210_{, Trinidad och Tobago (1984)}211_,

Jamaica (1985)212_{, Pakistan (1985)}213_{, Frankrike (1990)}214_{, Mexico (1992)}215_,

Venezuela (1993)216_{, Ryssland (1993)}217_{, Vitryssland (1994)}218_{, Bolivia}

(1994)219_{, Argentina (1995)}220_{, Ukraina (1995)}221_{, Filippinerna (1998)}222_,

Malaysia (2002)223_{, Portugal (2002)}224_{, Chile (2004)}225 _{och Polen (2004)}226_.

186 _{Avseende ändringarna genom protokollet från 1991. Prop. 1991/92:154 s. 26.} 187 _{Prop. 1982/83:109 s. 25.} 188 _{Prop. 1983/84:5 s. 33.} 189 _{Prop. 1988/89:61 s. 34.} 190 _{Prop. 1991/92:62 s. 43.} 191 _{Prop. 1990/91:173 s. 38.} 192 _{Prop. 1986/87:17 s. 33.} 193 _{Prop. 1979/80:65 s. 5.} 194 _{Prop. 1982/83:81 s. 65.} 195 _{Prop. 1959:160 s. 26.} 196 _{Prop. 1962:7 s. 27.}

197 _{Avser ändringarna genom protokollen från 1970 och 2006. Prop. 1970:126 s. 16 samt prop.}

2006/07:14 s. 33. 198 _{Prop. 1965:177 s. 32.} 199 _{Prop. 1973:183 s. 4 och 6-8.} 200 _{Prop. 1974:119 s. 4.} 201 _{Prop. 1975/76:9 s. 5.} 202 _{Prop. 1976/77:154 s. 5.} 203 _{Prop. 1976/77:8 s. 4.} 204 _{Prop. 1976/77:2 s. 6.} 205 _{Prop. 1981/82:7 s. 3.} 206 _{Prop. 1981/82:107 s. 31.} 207 _{Prop. 1981/82:147 s. 31.} 208 _{Prop. 1981/82:69 s. 4.} 209 _{Prop. 1982/83:96 s. 30.} 210 _{Prop. 1983/84:2 s. 32.} 211 _{Prop. 1983/84:134 s. 31.} 212 _{Prop. 1985/86:69 s. 35.} 213 _{Prop. 1985/86:172 s. 36.} 214 _{Prop. 1990/91:174 s. 44.} 215 _{Prop. 1992/93:45 s. 41.} 216 _{Prop. 1993/94:72 s. 42.} 217 _{Prop. 1993/94:6 s. 38.} 218 _{Prop. 1993/94:230 s. 37-38.} 219 _{Prop. 1993/94:155 s. 37.} 220 _{Prop. 1995/96:53 s. 47.}

Vidare kan särskilt noteras att när det gäller avtalet med USA 1994, så har utgångspunkten även här varit OECD:s modellavtal, enligt propositionen till avtalet. Avtalets utformning är emellertid starkt påverkat av intern amerikansk lagstiftning.227 _{Till avtalet finns så kallade technical explanations}

(fortsättningsvis förklaringarna) fogade genom protokoll.228 _{Häri anges att:}

Negotiations took into account the U.S. Department of the Treasury’s current tax policy and Treasury’s Model Income Tax Convention, published on September 20, 1996 (‘the U.S. Model’). Negotiations also took into account the Model Tax Convention on Income and on Capital, published by the Organization for Economic Cooperation and Development (the ‘OECD Model’), and recent tax treaties concluded by both states.229

Utformningen av skatteavtalet med Nya Zeeland är påverkat av anglosaxisk praxis, vilket innebär att författningstexter ofta måste utformas något omständligt för att feltolkning inte ska ske när författningarna tillämpas av anglosaxiska domstolar. I dessa domstolar tillämpas en tämligen strikt bokstavstolkning.230 _{Även avtalet med Australien är påverkat av anglosaxisk}

praxis. Australien har dessutom reserverat sig mot OECD:s modellavtal på flera punkter och har önskat avvika från modellen både av skattepolitiska och lagtekniska skäl.231

Trots att olika modellavtal har utgjort förebild för olika avtal beaktas fortsättningsvis enbart OECD:s modellavtal av 2010 -års version. Undersökningen riskerar annars att förlora sig i detaljer. Det bör dock noteras att vissa skillnader mellan avtalsbestämmelser exempelvis kan bero på de olika modellavtalen. Det kan även nämnas att OECD numera tillämpar en ambulatorisk avtalsmodell, vilken ges ut i ett lösbladssystem. Detta kan anses medföra att betydelsen av äldre avtalsmodeller minskar vid tolkningen.

221 _{Prop. 1995/96:55 s. 43-44.} 222 _{Prop. 1998/99:82 s. 50.} 223 _{Prop. 2003/04:173 s. 48.} 224 _{Prop. 2002/03:127 s. 61.} 225 _{Prop. 2004/05:20 s. 49.} 226 _{Prop. 2004/05:121 s. 41.}

227 _{Prop. 1994/95:60 s. 58. Se och jfr. med det amerikanska modellavtalet från åren 1981, 1996 och}

2006.

228 _{Technical Explanation to the 2005 Protocol (2006). Department of the Treasury technical}

explanation of the protocol signed at Washington on September 30, 2005 amending the convention between the United States of America and the Government of Sweden for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income, signed at Washington on September 1, 1994. Se och jfr. med Technical Explanation of the 2006 US Model Income Tax Convention eller tidigare versioner.

229 _{Technical Explanation to the 2005 Protocol (2006), Preamble.} 230 _{Prop. 1979/80:164 s. 4.}

1.5.3.2 Tolkning med stöd av kommentaren till OECD:s modellavtal samt OECD-rapporter

Till OECD:s modellavtal finns kommentarer utformade, vilka ger mer eller mindre god ledning vid tolkning. I avsnittet undersöks vilket rättskällevärde som kommentarerna till modellavtalet kan anses ha enligt VCLT.232

Det kan för det första nämnas att VCLT:s artiklar inte innehåller någon bestämmelse som mer exakt omfattar kommentarer till ett modellavtal. Det kan dock hävdas att kommentaren skulle kunna utgöra ”context” enligt art. 31.2 VCLT. Ett annat synsätt är att kommentaren är ”relevant rules of international law applicable in the relations between the parties”, enligt art. 31.3.c VCLT. Det kan också hävdas att kommentaren utgör en ”special meaning” enligt art. 31.4 VCLT. En ytterligare syn är att kommentaren utgör ”supplementary means of interpretation” enligt art. 32 VCLT. Enligt min mening, utgör ingen av hänvisningarna helt tillfredsställande motiveringar. Kommentaren i sig anger dessutom följande:

Although the Commentaries are not designed to be annexed in any manner to the conventions signed by the Member countries, which unlike the Model are legally binding international instruments, they can nevertheless be of great assistance in the application and interpretation of the conventions and, in particular, in the settlement of any disputes.233

Enligt uttalandet ska kommentaren inte fogas till skatteavtalen och utgör heller inte ett bindande medel för tolkning. Oavsett hur materialet klassificeras enligt VCLT, så har HFD i ett flertal rättsfall tillämpat kommentaren för tolkning av skatteavtalsbestämmelser. Detta framkommer tydligt i exempelvis Luxemburgdomen: ”Utöver dessa allmänna riktlinjer [hänvisning sker till Wienkonventionens artiklar 31-33] bör inom området för internationell beskattning särskild betydelse ofta tillmätas OECD:s modellavtal och de kommentarer till avtalet som utarbetats inom organisationen.”234 _{Det kan därför}

konstateras att kommentaren utgör ett viktigt medel för tolkning av skatteavtal och kan innehålla övertygande argumentation.235 _{Följdfrågan som uppkommer}

är vilken version av kommentaren som ska tillämpas.236 _{Antingen kan en statisk}

tolkning förespråkas, dvs. den lydelse som kommentaren hade när avtalets slöts

232 _{Värdet av kommentaren i förhållande till VCLT har exempelvis behandlats av: se Lindencrona,}

1994, s. 82; Ault, 1994 s. 144-148; Vogel, K., 1997 ma.no. 79a-80; Lang, 1997 s. 7-8; Vogel, K., 2000 s. 53-57; Ellis, 2000 s. 58; Avery Jones, 2002, s. 102-103; Dahlberg, 2000 s. 66-82; 2003 s. 137-155; 2005 s. 49-57; Nelson, 2010 s. 55-67; Cejie, 2010 s. 87-93 och Kleist, 2012 s. 109-110.

233 _{OECD MTC, Commentary, Introduction, para. 29.} 234 _{RÅ 1996 ref 84.}

235 _{Se vidare Ward m.fl., 2005.}

236 _{Frågan om val av kommentarsversion har behandlats exempelvis av: se Lindencrona, 1994 s.}

83-84; Edwardes-Ker, 1994 chapter 26.01-16; Ault, 1994 s. 147-148; Vogel, K., 1997 ma.no. 82a- 82b; Lang, 1997 s. 7-9; Vogel, K., 2000 s. 53-57; Ellis, 2000 s. 58-59; Dahlberg, 2000 s. 94-97; Avery Jones, 2002, s. 102-109; Dahlberg, 2003 s. 144-147; Barenfeld, 2005 s. 57-59; Hilling, 2005 s. 54-56; Nelson, 2010 s. 55-67; Cejie, 2010 s. 93-96 och Kleist, 2012 s. 103-107.

ska tillämpas, eller en ambulatorisk tolkning, dvs. den lydelse som kommentaren har när frågan uppkommer. Enligt kommentaren ska ett ambulatoriskt synsätt tillämpas: ”should follow these Commentaries, as modified from time to time”.237 _{HFD har i Luxemburgdomen uttalat följande när det gäller val av}

version av kommentaren:

[…] dubbelbeskattningsavtalet [med staten X har] nästan helt […] grundats på OECD:s modellavtal. Organisationens vid avtalstillfället föreliggande kommentar [till modellavtalets artikel Y] innehöll emellertid inte några uttalanden som ger ledning i den i målet aktuella tolkningsfrågan. I senare kommentarer har gjorts uttalanden som innebär […]. Bortsett från att dessa kommentarer tillkommit flera år efter det att avtalet [med staten X] ingicks synes de sakna relevans för den typ av bolag som målet gäller. Detsamma får anses gälla de uttalanden som i senare års kommentarer till artikel 1 i modellavtalet gjorts om missbruk av dubbelbeskattningsavtal och om olika metoder att komma till rätta med sådant missbruk.238

HFD tittade således först på den version av kommentaren som förelåg när skatteavtalet ingicks. Därefter valde domstolen att också se om senare kommentarer kunde ge någon ledning i tolkningsfrågan. Domstolen noterade dock att dessa kommentarer tillkommit långt efter avtalets ingående, men valde ändå att beakta dem. Enligt min mening utgör HFD:s uttalande ett försiktigt ambulatoriskt förfarandesätt.239 _{Frågan utreds emellertid inte närmare, utan den}

senaste versionen beaktas i den här studien. Anledningen är att i inventeringen av skatteavtalsbestämmelserna systematiseras endast bestämmelserna. Ingen djuplodad undersökning företas av varje artikel i sig. Därför är det heller inte nödvändigt att närmare utreda frågan kring val av version av kommentar för tolkning för att kunna uppfylla undersökningens syfte.

Det finns dessutom ett flertal olika rapporter från OECD som kan vara av intresse vid undersökningen av ömsesidiga överenskommelser.240 _Rapporterna

anknyter vanligen till något eller några problem som uppkommer i samband med tolkning och tillämpning av modellavtalet och dess kommentar. Rättskällevärdet av dylika rapporter bör utredas. Det handlar således om kommentarer relaterade till ett särskilt problemområde som kan vara mer eller mindre reglerat genom internationella avtal. Det är emellertid inget särskilt avtal som avses, utan rapporterna är hänförliga till en avtalsmodell. Det är därför nästan ännu svårare att motivera tillämpningen av rapporter utifrån VCLT, än för kommentaren till OECD:s modellavtal. Det kan dock konstateras, för svenskt vidkommande, att HFD har berört betydelsen av en viss OECD-rapport

237 _{OECD MTC, Commentary, Introduction, para. 3. För en djupare kommentar i frågan, se OECD}

MTC, Commentary, Introduction, paras. 33-36.1.

238 _{RÅ 1996 ref 84.}

239 _{Sallander, (2) 2010 s. 188.} 240 _{Se kap. 1.7.}

avseende internprissättning i målet RÅ 1991 ref 107.241 _{Domstolen konstaterade}

att:

[…] de riktlinjer som läggs fram i OECD-rapporten visserligen inte är bindande för de svenska skattemyndigheterna men att rapporten, som inte står i strid med [den aktuella lagstiftningen], ger en god och välbalanserad belysning av den problematik som det här gäller. De i rapporten förekommande uttalandena kan således i relevanta delar tjäna till ledning vid tillämpningen av nyssnämnda stadgande.242

HFD uttalade sig således positivt gentemot en tillämpning av rapporten på det aktuella fallet, eftersom den inte stred mot förevarande lagstiftning samt innehöll relevant ledning i frågan. En rapport om tillämpning av ömsesidiga överenskommelser, som inte strider mot svensk lagstiftning samt ger ledning för tolkning och tillämpning av en viss skatteavtalsbestämmelse, skulle således kunna tillämpas.