• No results found

Intervju med Skanska

In document Ekologisk hållbarhet (Page 78-83)

5 3 Min bedömning och upplevelse av Peabs hemsida

ECO-ASFALT

6. Fallstudie 1 Skanska AB

6.2 Intervju med Skanska

Intervju med Skanska AB genomfördes via en plattform som heter Teams, på grund av covid-19 valde vi detta alternativet. Personen som jag hade kontakt med jobbar på Skanska AB och deras huvudposition är hållbarhetsspecialist.

Hållbarhetsspecialisten beskriver klimatkalkylen och berättar att den handlar om att minska klimat- påverkan från inbyggt material och från designen från av våra projekt. Länge har den stora klimatpåver- kan från byggbranschen varit, hur energi användningen ser ut i drift. I takt med att man har minska den, är för att man har blivit bättre på att börja bygga hus som är mer välisolerade och lägre energi användning så blir ju andels mässigt påverkan blir materialpåverkan mycket större. Våra klimatkalkyler hjälper till att identifierar vilka material i ett byggprojekt är det som leder till stor klimatpåverkan och sen utifrån en första kalkyl så kan man då så kan vi minska den klimatpåverkan.

I ett hus kan det vara: behövs det att vissa delar i konstruktionen kanske inte behöver vara lika tjocka eller behöver inte ha samma kvalité på betongen. Eller kan man byta ut mot något annat material, som trä eller liknade? Man kan också om man kan designa som huset i sig. det handlar både om hur kon- strueras och vilka material man använder. Genom att göra en kalkyl kan man också skruva på den och förbättra.

- “så att ni får en balans i det hela?” (Emma)

Ja helt enkelt, jag menar det är en klimatpåverkan oavsett vilka material vi tar. Men genom att analysera så kan vi också göra något åt det. Boverket har kommit med regler för detta som kommer att gäller för detta, men Skanska har varit tidigt ut med detta och har ett mer detaljerat system.

72

Hur fungerar Mörkgrönt i praktiken och vad gör den för att förbättra för miljön?

“Skanska har en grön karta, den omfattar vår bransch och vår största miljöpåverkan. De faktorerna: klimat, energi, material, avfall och vatten. Innan denna gröna kartan så har man definierat olika nivåer. Målet är att så många byggprojekt som möjligt ska vara bättre än lagkraven, så när lagkraven blir hårdare så får våra mål skruvas åt och bli tuffare. Skanska Sverige ligger vi 70% bättre än lagkravet.

73

Det man sen gör är att man inom de här gröna fältet, kan man gradera sina projekt, 1,2,3 mörkgrönt. 3 är bättre än 1, de är stigande grad. Mörkgrönt är det bästa som vi kan åstadkomma inom dessa frågorna. Det som Skanska har sagt att man har interna mål, det kommer mål ifrån ledning att en viss omsättning av den totala omsättningen i företaget ska komma ifrån projekt, som antingen är gröna på en viss nivå inom 1-3 stegen eller ska vara mörkgröna. Det finns en målsättning hur många projekt som ska vara gröna inom de olika nivåerna och inom mörkgrönt. I praktiken är det så att det handlar om extra arbete, eftersom att det kräver mer att bli mörkgröna. Dessa projekt kan få stöd på grund av att kraven är så pass höga. Då har vi vår hållbarhets support:

En extern kund har önskat att, vad kan ni göra mer för miljön och Skanska berättar för kunden hur de kan jobba mer mil- jövänligt och ha mer fokus. Eller så kommer man överens internt att man vill komma längre. Man kan ta in stöd från oss hållbarhetsspecialister, då finns de som har fokus på energi, material, klimat osv. De går in och kollar på förutsättningar för det arbetet och sedan sätta upp ett arbete så att man kan upp nå dessa mål. Det är både en styrning, att uppifrån blir det sagt att ni ska redovisa hur mycket ni jobbar med dessa frågorna och när de har tagit ett beslut, kan kunden få hjälp att genomföra dessa åtgärderna. Det kan innebära att man får hjälp inom ett visst område att säkerställa att det genomförs och uppläggnin- gen av det arbetet.

Gröna kartan gäller för alla länder där vi är verksamma, sedan skiljer sig lagkraven i länderna. Vilket gör att den bättre nivån i USA , ett annat land eller här det kan man inte jämföra. Det är anpassat för det landets marknad. Det finns marknad märkningar, som miljöbyggnad eller LEED. Det finns kommersiella sätt att styra. Med hjälp av Gröna kartan kommer vi långt i många frågor och kan pusha på. Vi har märkt att det är ett bra internt styrmedel att få våra projekt att jobba.”

Hållbarhetsspecialisten beskriver skolsamverkan att det är ett projekt som innebär att företaget tittar på området som bebyggs med hjälp av medborgarna i staden. De tar hjälp av politiker, regionen, skolorna och andra verksamheter som Skanska behöver ta hjälp av för att få rätt material till att kunna utveckla sina projekt för medborgarna i staden. Det kan innebära att Skanska tittar på statistik i staden, vad är det som behövs förbättras och hur kan man göra detta på bästa möjliga sätt. Hur Skanska på bästa sätt kan skapa en bättre urban miljö.

Skolsamverkan innebär även att elever alltifrån lägsta årskursen på grundskolan till avgångseleverna på gymnasiet får vara del av projekt som Skanska vill ha hjälp med. Det kan vara alltifrån att en förskol- eklass hjälper till att räkna hur många nya tvättmaskiner det behövs i ett hus som Skanska håller på att bygga eller att en gymnasieklass får göra fiktiva projekt för Skanska som de sedan redovisa för Skanska. Hållbarhetsspecialisten är inte säker om vi Skanska Sverige har ett Plusenergihus, eftersom att den inte är specialist inom energiområdet. Men nämner att Skanska har ett projekt som heter “Sweden green building”. Vi har även klimatneutrala hus och småhus på gång och det handlar mycket om att använda sig av klimatkalkylen för att minska den påverkan, beräkna hur stor är den och hur är stor är klimat- påverkan i drift. För att sedan försöka tillskapa lika mycket förnybar energi, så att det över en livstid kan jämna ut sig. Det handlar om att väga upp den negativa påverkan man gör med förnybara källor och mata in lika mycket. Att ha ett bra samarbete mellan arkitekten och projektledaren är viktigt eftersom att de måste in funktioner i ett sådant hus, för att det inte sedan brister i försäljningsmöjligheterna.

Beräkningar är viktigt att vara duktig på det och ha full koll på kund och ekonomi. Alla experter måste komma in i arbete och kolla så långt med hållbarhet som det går. Klarar man inte de hårda ekonomiska målen så blir inte ett byggprojekt av. Vi har tydliga mål att det ska komma ett visst antal avkastning som förväntas, men visar beräkningarna att man inte kan uppnå detta så får vanligtvis inte sätta igång med projektet. Men när ett projekt beslutas då kan man göra det så bra som är möjligt, för att få med arkitekten att designa med mindre fönster så att man inte förlorar så mycket energi osv.

Hållbarhetsspecialisten berättar att Skanskas drivande faktorer till att företaget bygger hållbart är två delar i detta, den ena är tydligt samhällets krav och förväntningar. Ex kommer det en ny lagstiftning eller pratar man om väldigt mycket om klimatfrågor. Märker vi att en kund vill något, ex att säger kunden att de vill ha de mest miljövänliga huset som finns i världen, då bygger vi det. Det spelar väldigt stor roll vad våra kunder, politiker och medarbetare säger utifrån deras förväntningar.

Den andra halvan är inifrån, det kan handla om egna medarbetarna och ledningen som känner att de vill arbeta med hållbara frågor. De påpekar att de är bra för företaget, ex vi kan sälja vissa saker bättre, trots att de kan bli lite dyrare i början men vi lär oss på det. Det är en gemensam drivkraft när de externa samhället, tydliga krav och även ett önskemål att anpassa sig och bli bättre.

75

Hur arbetar ni för att bygga hållbara bostäder, vilka faktorer är drivande i processen?

“På bostadsutvecklingen nyttjar vi de olika märkningarna och certifieringar som finns. Gröna kartan är en del, men för bostäder finns svanen märkning som inte enbart finns för bostäder utan på senare tid finns det för skolor och förskolor. Svanen lägger extra mycket fokus på en bra inomhus miljö för boende eller för barnen i skolan. Svanen har fokus på: mycket dagsljus insläpp eller material utan farliga ämnen. Det är ännu mer fokus på de bostäderna i de frågorna. Skanska jobbar genom att plocka ut relevant frågor för olika produkter och sedan försöka komma långt. På alla bostadsrätter vi producerar är Svanen märkta och för hyresbostäderna de säljs till fastighetsägare och Skanska har då andra typer miljömärkningar på dessa hus samt dessa hus är granskade av en tredje part. Svanen som organisation kommer sedan och tittar på om Skanska har följt alla regler. Det finns mycket dokumentation i dessa i processer så att allt blir rätt. Varje liten sak måste synas, loggas

och man måste ha ett produktblad med. “

Hållbarhetsspecialisten berättade i intervjun att när kunden inte vill bygga grönt beror på många fak- torer, är vi upphandlade och kunden säger: ni får bygga detta huset och jag tar in den byggaren som vill ha lägst pris.

Ibland finns det inget utrymme eller möjlighet, kunden är inte intresserad och vi behöver ha byggprojekt för annars måste vi säga upp folk som vi inte vill. Ibland följer vi upp och så, men då följer vi ungefär lagkrav vid nivå 1 och gör vad vi kan för standard lösningar, men gör inget mer. Ganska många kunder är rätt intresserad eller öppnar upp. Ex: När Skanska berättar för en kund att de har ett projekt på gång som är miljövänligt, och ger kunden möjligheten att ta del av hur man kan bygga mer miljövänligt. Skanska säger att kunder ofta brukar ge företaget möjligheten att berätta om miljövänliga projekt, ge kunden en insyn om de positiva och negativa nackdelarna. De händer att kunden gärna vill veta mer och själva bygger lite mer miljövänligare. Hållbarhetsspecialisten pratar om att det handlar om att öppna upp och visa vad man kan göra. Vissa saker kan kosta mer men man kan i längden spara in om det är energilösningar som är en vanlig sak som förekommer.

Det kostar inte alltid så fasligt mycket mer än de som inte är miljövänligt. Att redan tidigt i processen byta ut material och saker, vilket också gör att det inte kostar mer. Det handlar om att redan i början beställa rätt saker och bestämt sig hur man vill ha det. Det handlar mycket om visa på möjligheterna och visa på exempel vid studiebesök, det tycker många kunder om och det kan vi göra proaktivt också.

Skanska har marknadsdagar som bjuder in kunden till att titta på olika projekt. Få den tidigare kunden att prata om hur de var med de gröna lösningarna och vad de tyckte var bra och dåligt. I utgångspunkt med detta så kan nya kunder bli mer intresserade av att vilja ha mer gröna lösningar.

Många kunder vill veta vad de egentligen skulle kunna ställa för krav, många vill kanske inte ställa krav i upphandlingar för att de inte vet vad som är möjligt att leverera. Då handlar det för Skanska att ha en tidig dialog med kunden och visa dem vad de kan försöka få, i syfte att försöka locka kunden över till det bästa.

76

Hur arbetar ni för att minska företagets miljöpåverkan, ex transporter, avfall, material på bästa sätt?

Avfall är kopplat till Gröna kartan, som kommer upp i många projekt. Vi har avfallsportal, en intern databas om hur man ska jobba. Vi har många interna hjälpmedel som hjälper oss att “såhär ska du tänka i denna process”. Avfall-minimering handlar om inte bara om hur man sorterar avfallet, utan det är viktigt att titta redan innan dess, alltså när man handlar upp ett material. I processen när man köper in ett material, kan man sluta ett avtal med den som levererar material att de företaget tar tillbaka de material som bitar och rester som blir över och att de företaget kan ta med detta i sin nyproduktion. Det handlar om från början att använda material eller leverantörer, så att det inte blir något spill eller rester som behöver slängas.

En annan viktig sak inom avfall är att minska det som behöver gå till deponi, man bör fasta ut vissa delar som man annars måste gå till deponi. Sortera avfallet på bästa möjliga sätt och vara noga med det. Det kräver mycket handarbete, att någon kollar noggrant och man har tydliga skyltar, att de går och rotar i containrarna för att se till att blir rätt från början. Genom bra planering från början att avfalls mängderna minskar totalt, eftersom att detta är också en kostnadsfråga. Vi måste betala för varje avfallsbit i vår tunna som blir över efter ett projekt. Det kanske blir dyrare och flera containrar men i längden så blir det bättre.

Transporten handlar mycket om logistik planering, att inte köra med tomma lastbilar om det går och fylla rätt. Det handlar om mycket om att inte flytta massor. Om du bygger på ett stället behöver du ofta gräva undan någon och sedan frakta dit sten eller likande för att lägga en grund. Men ju mer du kan behålla saker på plats, hämta från något närliggande ställe eller krossa sten eller betongrester som finns i närheten och använda det. Denna process generar mycket transporter. Hållbarhetsspecial- ister påpekar att det handlar mycket om levringen av leveranserna.

77

In document Ekologisk hållbarhet (Page 78-83)

Related documents