Kommunfullmäktiges mål:
Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.
Kommunfullmäktiges mål:
I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.
Barn- och utbildningsnämndens mål:
Alla grundskoleelever uppnår gymnasiebehörighet
Bedömning
Ej uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
undervisning som kontinuerligt anpassas till de föränderliga förutsättningar som råder under pandemin
personer från centrala elevhälsan har knutits till specifika skolor som ett sätt att stödja enheternas elevhälsoarbete
resultatuppföljning, med ett särskilt fokus på årskurs 3, 6 och 9
kartläggning av läsförståelse i årskurs 1-6
lovskola
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 4
Resultat
Vårterminsbetygen 2021 för årskurs 9 visar att 73 procent av eleverna uppnådde gymnasiebehörighet.
Gymnasiebehörighet läsåret 20/21 Totalt Flickor Pojkar
Samtliga skolor 271 elever 73 % 76 % 70 %
Mariefreds skola 103 elever 77 % 79 % 74 %
Paulinska skolan 108 elever 62 % 71 % 55 %
Åkerskolan 60 elever 88 % 90 % 88 %
Betygsdata från kommunens lärplattform
Analys
De två senaste läsåren har inneburit en unik och utmanande undervisningssituation för både barn, elever och personal. Pandemin har medfört förändringar, ibland med mycket kort varsel. Det förbättringsarbete som påbörjats i grundskolan gällande
undervisning, studiero och närvaro har fortsatt, men utifrån delvis nya förutsättningar.
Ett exempel är arbetet med närvaro som blir annorlunda när skolorna tvingas bedriva fjärrundervisning.
I skolornas resultatanalyser återfinns några gemensamma påverkande faktorer, exempelvis problematik med frånvaro, svårigheter att möta elever med
neuropsykiatriska funktionsvariationer, och brister i undervisningen för nyanlända.
Paulinska skolan har under läsåret utvecklat undervisningen för elever som läser svenska som andraspråk. Detta har lett till generellt förbättrade resultat för dessa elever men inte till att alla blivit behöriga till gymnasiet. Sommarens lovskola som genomfördes på samtliga högstadieskolor gav heller inte önskad effekt då den endast resulterade i ett fåtal betyg för elever i årskurs 9. Däremot hade ett antal elever i
årskurs 8 möjlighet att ta igen moment som missats under läsåret och står därför bättre rustade för sitt avslutande läsår i grundskolan.
Den totala gymnasiebehörigheten har sjunkit sedan föregående läsår. Detta skulle kunna förklaras med exempelvis ökad personalfrånvaro under pandemin och nya förutsättningar med fjärrundervisning. Skolverkets preliminära statistik för läsåret
BUN/2021:3-042 2021-08-10
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 5
2020/21 (se PM på Skolverkets hemsida) tyder dock på en marginell ökning av
gymnasiebehörigheten på nationell nivå. De bakomliggande orsakerna behöver därför sökas i annat.
UNDERVISNINGEN
Betygsresultaten för årskurs 6 visar att undervisningen inte når samtliga elever på ett fullgott och likvärdigt sätt. Insatser behöver göras för att samtliga elever vid avslutad grundskola ska ha uppnått gymnasiebehörighet.
Uppnått kunskapskraven, årskurs 6 läsåret 20/21 Sv Ma En
Mariefreds skola 82 % 87 % 91 %
Paulinska skolan 79 % 56 % 65 %
Åkerskolan 86 % 83 % 85 %
Stallarholmsskolan 98 % 95 % 89 %
Karinslundsskolan 67 % 55 % 60 %
Betygsdata från kommunens lärplattform
Några skolor har identifierat ”grit” som ett utvecklingsområde, det vill säga elevernas förmåga till uthållighet, att hålla fast vid långsiktiga mål och att vara självdisciplinerad och inte ge upp trots motgångar. Från terminsstarten arbetar flera skolor med att stärka elevernas ”grit”. I det arbetet används bland annat kartläggningen av
läsförståelse som ett sätt att visa eleverna sambandet mellan ansträngning och resultat.
Några skolor arbetar med ”grit” som ett gemensamt förbättringsarbete mellan skola och fritidshem. På Finningeskolan genomför också fritidshemmens personal
Skolverkets webbkurser om undervisning i fritidshemmen för att ytterligare utveckla undervisningen.
Skolinspektionen genomför vartannat år Skolenkäten som riktar sig till elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Elever i Strängnäs kommuns skolor besvarade enkäten våren 2021 (se rapporter på Skolinspektionens hemsida). 68 procent av eleverna i årskurs 5 och 54 procent av eleverna i årskurs 9 instämmer i påståendet ”skolarbetet är intressant”. Resultaten är mycket lägre än för samtliga elever som besvarat enkäten. Undervisningen har anpassats och utvecklats
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 6
under pandemin men resultatet visar att undervisningen och repertoaren av metoder måste utvecklas ytterligare.
Resultatanalysen visar också att det sker kunskapstapp i övergångarna mellan
skolformer och stadier, särskilt märkbart på mellanstadiet. I uppföljningen framgår att det pågår insatser för att stärka det kollegiala utbytet mellan olika stadier, men
resultaten visar att undervisningen i årskurs 1-3 inte är tillräcklig för att möta
förväntningarna i årskurs 4. Övergången mellan årskurs 6 och 7 har också angetts som ett avbrott i den pedagogiska kontinuiteten, exempelvis vad det gäller de förväntningar som finns på elevernas digitala kompetens. Arbetet med övergångar ska därför stärkas.
Resultat och effekter av arbetet följs upp i läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i barn- och utbildningsnämndens årsrapport 2021.
I särskolan ser man inte de kunskapstapp som beskrivs i övriga skolformer, och i uppföljningen framkommer flera framgångsfaktorer för arbetet med pedagogisk kontinuitet. En är att organisera och schemalägga lärare så att de arbetar på flera stadier, en annan att i det dagliga arbetet planera så att eleverna blandas från olika klasser. På så sätt lär elever och lärare känna varandra vilket bidrar till kontinuitet vid övergångar. Ytterligare en framgångsfaktor som lyfts fram är grundlig överlämning och inskolning i det nya stadiet eller till gymnasiesärskolan.
Pandemin har tvingat fram nya digitala arbetssätt vilket inneburit att handhavandet av digitala verktyg har ökat hos både elever och lärare. Uppföljningen tyder dock på att den digitala kompetensen skiljer sig åt mellan olika skolor och att skolorna behöver varierande stöd i sitt digitaliseringsarbete för att det ska bli likvärdiga förutsättningar för eleverna. Att elevernas digitala kompetens inte motsvarar de förväntningar som ställs på dem förklaras med att digitaliseringsplanen inte är tillräckligt implementerad och konkretiserad på de olika enheterna, samt att eleverna inte ges en tillräcklig utbildning i att hantera sin dator när de får den i årskurs 7. I särskolan saknas också appar som är anpassade till elevgruppen. Det behöver därför säkerställas att
digitaliseringsplanen används och att den ger barn och elever likvärdiga förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens. Även detta följs upp i läroplansuppföljningen Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i årsrapporten.
BUN/2021:3-042 2021-08-10
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 7