Alla barn och elever har rätt till en trygg lärmiljö bestående av strukturerad och varierad undervisning, tillitsfulla relationer mellan barn/elever och vuxna, och en lärmiljö fri från diskriminering och kränkande behandling.
Ett sätt att bedöma förskolans arbete är att efterfråga vårdnadshavarnas upplevelse av sitt barns lärmiljö. I årets vårdnadshavarenkät svarar 99 procent att de upplever att deras barn trivs på förskolan. Trivsel kan även tolkas som att barnet också känner sig tryggt.
Grundskolans enkätresultat 2021 visar att 75 procent av eleverna i årskurs 4 och 6 känner sig trygga i skolan. I årskurs 3 anger 95 procent att de känner sig trygga på rasten, 85 procent att de känner sig trygga i omklädningsrummet på idrotten, och 94 procent att det finns vuxna på skolan som de kan prata med.
Särskolan har förändrat rasterna så att fler elever har rast samtidigt vilket har fått en positiv effekt på elevernas sociala utveckling. Eleverna har fått möjlighet att umgås över klassgränserna och har på så sätt hittat nya kompisar.
På Thomasgymnasiet är det sammantagna indexet för frågeområdet Grundläggande värden på skolan 2.76 av 4. Frågeområde Trygghet har index 3.22 av 4.
Vuxenutbildningens elever anger 100 procent av eleverna i kursutvärderingarna att arbetsklimatet i gruppen har varit bra och att eleverna har haft ett bra och respektfullt bemötande mot varandra.
Barn- och utbildningsnämndens mål att alla verksamheter uppvisar hög likvärdighet, hög delaktighet och trygga lärmiljöer bedöms 2021 delvis uppnås.
Analys
Det finns resultatskillnader mellan exempelvis enheter. En förklaring till det är att skolor har olika elevsammansättningar där elevernas förutsättningar att nå målen ser olika ut. Skolverket har utarbetat en modell kallad SALSA för att synliggöra de
bakgrundsfaktorer som har påverkan på resultaten. Modellen består av
bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen mellan pojkar och flickor, samt andelen nyinvandrade elever. I barn- och utbildningsnämndens
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 20
resursfördelning används SALSA-värden för att kompensera skolor för olikheter i förutsättningarna. Trots ekonomisk kompensation uppnås inte likvärdiga resultat.
Barn- och utbildningsnämnden har därför ett ekonomiskt mål om att utveckla resursfördelningsmodellen.
Ytterligare en påverkande faktor är tillgången till behöriga lärare. Det råder nationell brist på lärare och det är ibland svårt att rekrytera lärare i samtliga årskurser och ämnen. Resultaten på Åkerskolan visar dock att den insats som gjorts för att öka lärarbehörigheten också lett till att inga lektioner behövt ställas in, vilket har varit en bidragande orsak till ökad måluppfyllelse för eleverna.
På vuxenutbildningen har efterfrågan på utbildning ökat. Vuxenutbildningen ser att pandemin ligger bakom ökningen, både gällande enstaka kurser och yrkesutbildningar.
Bedömningen är att efterfrågan fortsatt kommer att vara hög vilket kan resultera i minskad likvärdighet för invånare som behöver yrkesväxla eller behöver komplettera en tidigare grundskole- eller gymnasieutbildning.
Upplevelsen av delaktighet och inflytande är hög i förskolan men minskar ju äldre eleverna blir. Det förklaras med att eleverna inte alltid förstår vad det innebär att vara delaktig och i vilka situationer de faktiskt är det. I uppföljningen har särskolan beskrivit sitt arbete att genom portfoliometoden medvetet arbeta med att synliggöra
progressionen i lärandet, exempelvis med hjälp av bilder. Eleverna är också delaktiga i att välja vilka arbeten som ska visas upp för andra elever och för vårdnadshavarna.
Enkätresultat och den analys som kuratorerna gjort som en del av läroplansuppföljning Kunskap, utveckling och lärande visar också att eleverna behöver göras mer delaktiga i lärprocesserna så att de får bättre förståelse för vad de ska göra och förväntas
åstadkomma. Kuratorerna har särskilt lyft studieteknik och studieplanering som två områden som behöver förbättras för att ge alla elever, och framför allt pojkar, bättre förutsättningar att nå målen.
Fjärr- och distansundervisningen på gymnasiet och vuxenutbildningen har gjort det svårare att variera arbetsformerna. På vuxenutbildningen har upplevelsen av
delaktighet sjunkit medan resultatet på gymnasiet har ökat något jämfört med föregående år. Skolans analys är att strategin med mer lärarledd undervisning också har ökat elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande.
BUN/2021:3-042 2021-08-10
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 21
Den upplevda tryggheten är generellt högre än upplevd delaktighet. Thomasgymnasiets analys är att tryggheten har ökat som ett resultat av ett mer systematiskt arbete med det förebyggande elevhälsoarbetet och de kontinuerliga mentorsuppföljningar som genomförs. Enkätresultaten används för att synliggöra att förbättringsarbetet får effekt.
Grundskolan och särskolan saknar enkätresultat för samtliga årskurser vilket gör det svårare att avgöra om det trygghetsskapande arbetet leder till trygga lärmiljöer. I läroplansuppföljningen Normer, värden och inflytande under våren 2021 gjordes bedömningen att särskolans elever har en trygg lärmiljö då miljön i klassrummen skräddarsys efter elevernas behov och eleverna känner igen de vuxna som finns på skolan. Det förändrade rastupplägget bedöms ha ökat tryggheten ytterligare.
Personalen har också utbildats i att rapportera och utreda kränkande behandling vilket ökat möjligheten till systematisk uppföljning av trygghetsarbetet.
Slutsatser
Huvudmannanivån ska arbeta närmare enhetsnivån för att säkerställa att undervisningen bättre möter barn och elever med olika förutsättningar.
De pågående insatserna för ökad läsförståelse kommer att fortsätta, med ett ökat fokus på hur pojkars läslust kan stimuleras.
Huvudmannanivån ska arbeta närmare enhetsnivån för att säkerställa att barns och elevers upplevelse av sin lärmiljö används i det systematiska kvalitetsarbetet.
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 22