Brister i läsförståelsen har tidigare identifierats som en orsak till låga betygsresultat eftersom den påverkar resultaten i samtliga ämnen som innehåller läsning. Elevernas läsförståelse skannades under både höst- och vårterminen läsåret 2020/21. Resultatet försämrades mellan de två tillfällena, och det sammantagna resultatet visar att 35 procent av eleverna i årskurs 1-6 har låg läsförståelse. För att befästa läsförmågan och öka sin läsförståelse krävs kontinuerlig lästräning. Pandemin har påverkat närvaron för både elever och personal. Detta har i sin tur påverkat möjligheten till kontinuitet i läsningen, och antas därför vara en bidragande orsak till det försämrade resultatet.
Förskolan, grundskolan och gymnasiet arbetar utifrån en gemensam
läsutvecklingsplan, med insatser i undervisningen och med att öka lärarnas kompetens kring läsinlärning. I uppföljningen lyfts exempel på insatser som lett till förbättrade resultat, som Karinslundsskolans schemaförändringar för att öka möjligheten till stöd i svenska eller Paulinska skolans läsprojekt för alla 4:or. Åkerskolan har arbetat specifikt med läsande manliga förebilder för att på så sätt motivera pojkar till mer läsning.
Rektorerna ger också exempel på hur skola och fritidshem satt gemensamt mål kopplat till läsförståelse och hur fritidshemmet aktivt arbetar med att utveckla läsförståelsen med hjälp av instruktioner och spelregler.
Uppföljningen visar också att den djupa analysen på individnivå är viktig för att kunna styra insatser rätt, och att implementeringen av verktyget behöver fortsätta för att kunna användas på ett effektivt sätt på samtliga skolor. Utbildning och screening ska även genomföras på Resursskolan och på högstadieskolorna under höstterminen 2021.
NÄRVARO
I årets uppföljning av läroplansområde Kunskap, utveckling och lärande redovisar gymnasiet tydliga samband mellan elevers närvaro och deras kunskapsresultat.
Diagrammen nedan visar att gymnasieelever med en närvaro på 90 procent eller mer i hög utsträckning når en gymnasieexamen och även har ett högre genomsnittligt betygspoäng (GBP) medan ökad frånvaro också innebar försämrade betygsresultat.
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 8 Ovanstående graf visar uppnådd examen (y-axel) i relation till närvaro (x-axel), Thomasgymnasiet läsåret
20/21. Betygsdata från kommunens lärplattform
Ovanstående graf visar genomsnittligt betygspoäng (y-axel) i relation till närvaro (x-axel), samtliga elever Thomasgymnasiet läsåret 20/21. Betygsdata från kommunens lärplattform
Pandemin har gett nya förutsättningar när det gäller arbetet med att främja närvaron.
Uppföljningen visar att ett tidigt och tydligt agerande vid skolfrånvaro ger effekt. En rektor ger exempel på hur den kommungemensamma rutinen och processen varit till stöd för arbetet med en elev med omfattande frånvaro och hur eleven nu är närvarande varje dag. En annan rektor beskriver hur en systematisk ”inslussning” i skolans lokaler och med andra elever lett till mer närvaro för en tidigare så kallad hemmasittare.
I uppföljningen beskriver förskolan att de ser hur frånvaro och bristande kontinuitet i undervisningen påverkar barnets lärprocess. Grundskolan har utvecklat det
konstaterandet genom att belysa att det inte enbart handlar om den juridiska aspekten av skolplikt och närvaro utan också om elevens mentala närvaro, som påverkar lärarens
BUN/2021:3-042 2021-08-10
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 9
möjlighet att leda lärandet. De uppnådda betygsresultaten tydliggör att närvaron behöver öka. Kuratorerna i centrala barn- och elevhälsan har fått utökad tid och den samordnande kuratorn kommer som en del av sitt uppdrag särskilt fokusera på närvaron.
MÅENDE
I läroplansuppföljningen har resultat från Region Sörmlands enkät Liv & Hälsa Ung 2020 använts för att få en bredare bild av elevernas livssituation och hur den påverkar skolarbetet. I kommunåterkopplingen finns ett sammantaget resultat för elever på samtliga skolor belägna i kommunen, men grundskolans kuratorer ser samma mönster och tendenser som redovisas i enkätresultaten i sitt arbete på de kommunala skolorna.
Betygsresultaten visar att undervisningen inte når grundskolans pojkar i samma utsträckning som flickor. Enkätresultaten tyder dock på att flickornas högre måluppfyllelse är förknippad med hög stress relaterad till skolarbetet. Flickor i Strängnäs upplever dessutom högre stress än motsvarande årskurser i Sörmland. För pojkar ligger resultaten på ungefär samma nivå i kommun och län.
I analysarbetet har orsakerna till flickornas höga stresskänsla sökts i hypoteser om att vuxnas stress över exempelvis arbetslöshet eller ekonomi skulle spilla över på deras barn. 10 till 15 procent av eleverna svarar att en eller båda föräldrarna är arbetslös eller långtidssjukskriven och ungefär samma andel att de är mycket eller ganska orolig för sin familjs ekonomi. Resultatet ligger på ungefär samma nivå som för länet och kan därför inte ensamt förklara den högre stressen.
Det finns inga frågor om elevernas upplevelse av vuxnas stress i enkäten. Däremot finns en fråga om de upplever att föräldrarna tycker att det är viktigt att de sköter skolarbetet. En stor andel upplever att det är så. Resultatet för både tjejer och killar i årskurs 9 och flickor i gymnasiet är också högre än motsvarande grupper på länsnivå.
Föräldrarnas inställning till skolarbetet skulle kunna vara en stressfaktor, men det kan likväl innebära att föräldrarna utgör ett viktigt stöd i att klara av skolarbetet.
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 10
”Mina föräldrar/vårdnadshavare tycker det är viktigt att jag sköter mitt skolarbete”
Totalt* Tjejer Killar
Årskurs 7 408 elever (samtliga huvudmän) 93 % 94 % 94 % Årskurs 9 330 elever (samtliga huvudmän) 94 % 95 % 96 % Årskurs 2 gymnasiet 246 elever (folkbokförda
i Strängnäs, går på gymnasium i Sörmland) 92 % 95 % 90 % Enkätresultat Liv & Hälsa Ung 2020
*De elever som svarat att de inte identifierar sig som tjej eller kille inkluderas i det totala värdet.
Kuratorerna anger i sin analys av enkäten att det som stressar ungdomar mest är stress över sociala medier och den påverkan som finns där, stress över den egna identiteten och stress kring prestationer. De upplever också att det finns skillnader mellan killar och tjejer som bottnar i olika normer och värderingar, vilket påverkar ungdomarnas uppfattning om sig själva och sin omvärld. Kuratorerna ser också att upplägget i skolan är mer utformat för presterande flickor och generellt är svårare för pojkar och/eller de som har svårare med studieplanering och studieteknik. De märker också att självbilden hos många flickor är stressande då dessa uttrycker sig mer negativt kring sin egen förmåga att nå goda resultat och samtidigt har höga prestationskrav.
Denna iakttagelse bekräftas av resultaten i Skolenkäten. 90 procent av eleverna i årskurs 5 och 95 procent av eleverna i årskurs 9 instämmer i påståendet ”Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker”. I huvudmannarapporten finns inte
könsuppdelad statistik på respektive fråga, men flickorna har lägre index än pojkarna på området Veta vad som krävs/Tillit till elevens förmåga där den aktuella frågan ingår. Indexet är också lägre än för samtliga medverkande skolenheter både för pojkar och flickor, och för båda årskurserna. Samverkan mellan elevhälsan och skolans övriga professioner ska öka kring elevernas upplevda stress i sitt skolarbete, men också kring elevernas delaktighet och inflytande i skolarbetet (se analysen sidan 20). Resultat och effekter av arbetet följs upp i läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i barn- och utbildningsnämndens årsrapport 2021.
BUN/2021:3-042 2021-08-10
DELÅR 2 2021 VERKSAMHETSRAPPORT 11