Den andra influensen som varit betydelsefull vid avhandlingens tillkomst är uppmärksamheten på situationen för invandrare i Sverige. Bilder av ojämlika förhållanden mellan svenskfödda och invandrare, till de senares nackdel,
33 En närmare analys av dem som gör regelbundna hjälpinsatser för grannar, vänner och arbetskamrater ger en underkategori av denna hjälpgivartyp. Här är invandrare än mer tydligt överrepresenterade, och man förvärvsarbetar i högre grad än den övriga befolk-ningen men har lägre utbildningsnivå och mindre inkomst än andra grupper. Socioekono-miskt är alltså denna underkategori av ”den engagerade medborgaren” mindre lyckligt lottad än genomsnittet i befolkningen. Den visar inte heller samma bild av god eller mycket god självskattad hälsa. Däremot är dessa hjälpgivares goda personliga sociala kapital mar-kant. Ingen grupp har tätare kontakt med sitt sociala nätverk, och ingen annan grupp har i större utsträckning en god vän. Hela 84 % av dessa hjälpgivare hjälper fler än en person.
Anhörigskap och invandrarskap
28
tecknas gång efter annan i olika sammanhang. Utvecklingen inom olika väl-färdsområden har visserligen inneburit förbättringar för befolkningen gene-rellt. Men samtidigt beskrivs en pågående polarisering av tillgänglighet till olika resurser där invandrare är en av de kategorier i befolkningen som kon-sekvent drar det kortaste strået (Fritzell & Lundberg 1994; Socialstyrelsen 1995; SOU 2001:79).
Ett konkret perspektiv på invandrares förhållanden gäller just tillgång till resurser av olika slag. Till exempel så framgår svårigheterna för invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden av Franzén (2003), som vi-sar att den introduktionstid om 2 år som svenska myndigheter förväntar skall räcka till de nyanlända invandrarna är helt otillräcklig. Författarens ana-lys av tillgänglig statistik över invandrares och svenskars levnadsförhållanden ger att det tar, i genomsnitt, 15 år för en invandrare att etablera en levnads-nivå som kan mäta sig med den genomsnittlige svenskens. Ett annat exem-pel ges av Bäck (1999): Invandrare är kraftigt underrepresenterade i politi-ken, och deras valdeltagande är lågt och sjunkande. Detta tillskrivs utestäng-ningen på arbetsmarknaden. Det faktum att invandrare dessutom är underrepresenterade i föreningslivet framhålls här som särskilt allvarligt med tanke på den stora betydelse som föreningar har för både intresseförmed-lingen i det svenska samhället och skapandet av socialt förtroendekapital.
Långt ifrån alla som själva invandrat känner emellertid igen sig i beskriv-ningar av bristande resurser, och inom svensk invandrarforskning påtalas ofta betydelsen av ett vidgat perspektiv för att komplicera och utmana en starkt förenklad syn på invandrare som blivit förhärskande på en mer vardaglig nivå. Invandrare, liksom anhöriga, är en heterogen samlingsbeteck-ning (se vidare kapitel 3).34
I 1990-talets livliga debatt om det mångkulturella samhällets förutsätt-ningar och problem reste olika forskare krav på en mer problematiserande och elaborerad sammanhangsanalys för att synliggöra och bättre förstå in-vandrares förhållanden och villkor. Man bör, påpekade många, sträva efter en förståelse av invandrares belägenhet i Sverige mot bakgrund av deras erfarenheter såväl före som under och efter en migration – ett tillvägagångs-sätt som varken utesluter kulturella eller traditionella aspekter eller ger så-dana ett unikt förklaringsvärde (Ålund 1991; Slavnic 2000; Magnusson 2002). Den nästan totala dominansen av flyktinginvandring under de senaste decennierna ger till exempel dagens invandrare en annan profil än vad 1960- och 1970-talens arbetskraftsinvandring gjorde (Svanberg & Tydén 1994;
SOU 2002:13; Franzén 2003). Olika orsaker bakom migrationsrörelser har självfallet stor betydelse för de berördas möjligheter i olika skeden.
34 Enligt statistik från SCB (februari 2004) var 1 053 463 av Sveriges befolkning på totalt 8 940 788 personer år 2002 födda utrikes. De utgjorde 11,8 % av befolkningen. I Stockholms län är knappt 18 % av hela befolkningen (329 067 personer) utrikes födda.
Totalt är 179 olika länder representerade i länet.
Detta andra perspektiv behandlar således olika orsaker till invandrares generellt sämre tillgång till olika slags resurser, liksom konsekvenser på längre sikt.35 Ålund (1991) artikulerade tidigt vikten av att undersöka struk-turer och processer som konstitueras i och själva konstituerar det som för-fattaren kallar för ”det postkoloniala samhället”, där invandrare generellt och invandrade kvinnor specifikt sägs infogas på botten av samhällshierar-kin.36 Kulturrasism’ är ett centralt begrepp (Ålund & Schierup 1993). I lik-nande anda hävdar Slavnic (2000) angående forskning om flyktingar att:
(… ) varje seriös forskningsansats om flyktingar fordrar ett engage-mang av samhällsvetaren som går ut på att å ena sidan av-essensiali-sera flyktingarna och å andra sidan placera deras öden i en bredare politisk och historisk kontext. Detta framstår som en huvudsaklig metodologisk princip, inte för att samhällsvetaren måste göra avkall på sina etiska neutralitetsprinciper och sälla sig till den ena eller den andra politiska diskursen, utan helt enkelt för att det undersökta sam-hälleliga fenomenet enbart på detta sätt kan förstås och förklaras. Att avstå från denna metodologiska princip (…) leder raka spåret till en professionell och intellektuell underkastelse i förhållande till be-stämda politiska diskurser” (Slavnic 2000 s.3).37
Molina (1997) använder uttrycket ”rasifiering” i samband med en analys av den invandrarnas socioekonomiskt underordnade position (speciellt i form av ”etnisk boendesegregation i folkhemmet”) som mer torrt beskrivs i väl-färdsforskningens rapporter. Andersson (1999) riktar i samma anda en kritik mot Storstadskommitténs slutsats att svensk boendesegregation är ett klassfenomen i första hand och ett etniskt eller ”ras”- relaterat i andra
35 Några exempel på titlar som på detta sätt analyserar invandrares villkor är Sachs 1987 (om problematiska möten mellan svensk sjukvård och turkiska kvinnor), Ålund 1991 (om kulturalisering kring invandrade kvinnor), Lange 1992 (om rasism), Furth & Ornbrandt 1993 (om bl.a. mångkulturell samlevnad, etnicitet, kulturrelativism, kulturrasism och in-vandrares marginalisering), Daun, Stenberg, Svanström & Åhs 1994 (om inin-vandrares ställning i det svenska välfärdssamhället), Molina 1997 (om boendesegregation och rasi-fiering), Andersson 1999 (om segregation och demokrati), De los Reyes, Molina &
Mulinari 2002 (om den uteslutande konstruktionen av ”invandrarkvinnan” inom svensk kvinno- och genusforskning; ett perspektiv som också benämns postkolonial feminism), Magnusson 2002 (om etniska relationer i vård och omsorg).
36 Se vidare de los Reyes, Molina & Mulinari 2002.
37 Ett liknande tema finns hos Banton 2001, som lyfter fram vikten av att ersätta vardagliga begrepp som rör etniska relationer (och som speglar lokala kontexter) med teoretiska be-grepp i syftet att synliggöra strukturella förhållanden bakom diskriminering. Se även Bourdieu, Chamboredon & Passeron 1991 eller Becker 1998. I bägge fallen är ett centralt tema en eftersträvansvärd kritisk granskning och nedbrytning av s.k. spontanteori eller sunt förnuft.
Anhörigskap och invandrarskap
30
hand.38 Ett sådant påstående kan, i bästa fall, tolkas som ett tecken på aningslöshet.39
Kulturalisering
Själva ordet invandrare leder ofta tanken till kultur eller kulturdrag. Detta är delvis en följd av det mångkulturella ideal som präglade såväl svensk invand-rarpolitik som offentlig retorik om densamma, från arbetskraftsinvandring-ens dagar till långt in på 1990-talet (Ålund 1991; Ålund & Schierup 1991, 1993; Furth & Ornbrandt 1993; Franzén 2003). Ordet kultur, i sin tur, väcker associationer till traditioner och – därigenom i detta sammanhang – ickemodernitet. När sociala problem bland invandrare alltför enkelt tolkas som yttringar av kultur kallas det ibland för kulturalisering. Kulturalisering är följden av kombinationen av å ena sidan sammankopplingen mellan invand-rare och kultur, och å andra sidan invandinvand-rare och sociala problem (Ålund &
Schierup 1993; Ålund 1996). Kulturalisering kan uppstå och uppstår ofta oavsiktligt, trots en strävan efter motsatsen. 40
Att kulturalisera är inte detsamma som att söka kulturellt färgade förklar-ingar – självfallet har kulturella, traditionella eller etniska aspekter betydelse för människors levnadsförhållanden, om än på varierande sätt och i varie-rande grad. Begreppet kulturalisering innebär däremot att okritiskt utgå ifrån att sociala problem är kulturellt predestinerade och i princip oföränderliga.41 Traditioner och kulturdrag kan visserligen bli särskilt viktiga för människor i
38 Det huvudsakliga innehållet i denna kritik är följande: 1. Frågan om varför många in-vandrade personer är fattiga ställs aldrig, men analyser visar att man är avsevärt fattigare än vad man borde vara mot bakgrund av t.ex. utbildningsnivån och andra humankapital-mått. 2. Frågan om var de mer välbeställda personerna bland olika invandrarkategorier bor analyseras inte. (Sådana analyser visar enligt författaren att inkomstnivån betyder mindre för vissa invandrade nationaliteter än för sverigefödda.) 3. Frågan om invandrar-specifika hinder för boendekarriärer undersöks knappast alls, t.ex. institutionella aspekter (möjlighet att ta banklån, diskriminering m.m.) (Andersson 1999 s.15).
39 O´Dell 2002 påpekar att definitionen av rasism och dess användning i det svenska samhället är ett hett debattämne som rymmer olika ståndpunkter. Se till exempel Lange 1992; Skovdahl 1996; Molina 1997.
40 En diskursanalys av tre läroböcker där kulturmöten i vården behandlas visar på detta sätt kulturalisering trots ett direkt motsatt syfte (Fioretos 2002).
41 Kulturalisering drabbar inte bara invandrare och det är inte bara svenskar som kulturalise-rar. Den ömsesidiga utstakningsprocess eller dikotomisering som beskrivs av Hylland Eriksen (1998 s.38-40) som ett inslag i etnisk klassifikation på såväl individ- som gruppnivå liknar kulturalisering i en sådan tolkning. Teori om etnicitet påminner om att social åtskillnad skapas från (minst) två håll. Detta synsätt utesluter inte att olika makt- och ojämlikhets-aspekter inkluderas i analysen. Tvärtom söker olika etnicitetsteorier att förena perspekti-ven och beakta såväl kulturella aspekter, social stratifiering som olika styrkeförhållanden.
Se även Bourdieu 1995 för en sammanfattning av dennes mer övergripande teori om kon-struktionen av en skillnad som det bärande momentet i relationer mellan individer och grup-per i samhället.
tider av förändring – som vid en migration, frivillig eller ej. Detta hindrar inte att samma traditioner förändras.