kapitel
3
miljömålsrådets bedömning:
En grundläggande tanke med miljökvalitetsmålen är att de ska vara lätta att förstå; alla ska kunna ta dem till sig och känna sig berörda. Antalet mål har kraftigt begränsats jämfört med tidigare målstruktur.
Syftet med delmålen är att konkretisera miljöarbetet och ange inriktning och tidsperspektiv. Vi anser att del- målen bör formuleras så att de anger effekt, resultat eller miljökvalitet och bara undantagsvis vilka medel som ska användas. Delmål som består i att t.ex. särskil- da metoder används eller åtgärder vidtas bör så långt som möjligt undvikas. I takt med att uppföljningen visar att delmål som är av formen åtgärdsprogram eller handlingsplaner har uppnåtts anser vi att dessa delmål ska ersättas med delmål som anger effekter, resultat eller miljökvalitet. Vi anser även att det är angeläget att hålla antalet delmål på en kommunicerbar nivå, d.v.s. de får inte bli alltför många. Delmål som är uppnådda bör utgå och ge plats för delmål inom områden där det finns behov av satsningar.
Miljömålen är uttryckta som tillstånd, d.v.s. miljöns kvalitet, eller belastning, d.v.s. de faktorer som påverkar tillståndet. Det innebär att förutsättningarna för att bedöma måluppfyllelsen kan se olika ut för olika mål. Inriktningen för miljökvalitetsmålen är att de ska vara uppfyllda inom en generation. För vissa av målen som gäller önskat tillstånd kan naturgivna förutsättningar och processer i fråga om naturens återhämtning eller då det gäller att åstadkomma önskad kvalitet innebära att detta tillstånd inte nås inom en generation, trots att målen för minskad belastning har nåtts. Även när belastningen minskat till acceptabel nivå krävs fortsatta
kontinuerliga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet. Mot denna bakgrund vill vi framhålla betydelsen av att detta beaktas vid bedömningen av måluppfyllelsen, och att varje miljömål är unikt i detta avseende.
Miljömålsrådet föreslår följande nya delmål till miljökvalitetsmålen:
Grundvatten av god kvalitet föreslås få ett nytt delmål. Syftet är att täcka in grundvatten som förorenats som följd av mänsklig verksamhet och som påverkar livs- miljön för växter och djur i sjöar och vattendrag. Den aspekten beaktas inte i de befintliga delmålen. Del- målets formulering föreslås vara: ”Områden där mänsklig aktivitet förorenar grundvattenförekomster i sådan utsträckning att det utflödande grundvattnet påtagligt försämrar livsmiljön för växter och djur i sjöar och vat- tendrag skall vara identifierade senast år 2007.”
Miljömålsrådet föreslår att följande delmål ska utgå:
Genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten är tving- ande i svensk lagstiftning. De delmål inom Ingen över- gödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet respektive Hav i balans samt levande kust och skärgård som innebär att åtgärdsprogram enligt direktivet ska upprättas senast år 2009 väntas därför uppnås och bör utgå. Ramdirektivet bör snarare ses som ett viktigt styrmedel för att uppnå målen.
Miljömålsrådet föreslår att följande delmål omformuleras:
Frisk luft
Delmål 2 ändras på följande sätt: från ”Halterna
20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och 100 mikro-
gram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i
huvudsak vara uppnådda år 2010.” till ”Halten 20 mikro-
gram/m3 som årsmedelvärde och halten 60 mikro-
gram/m3som 98-percentil och timmedelvärde för kväve-
dioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010.” Giftfri miljö
Delmål 1: Man kan inte räkna med att få fullständig kunskap om vilka alla oavsiktligt framställda och utvun- na ämnen är. Det finns vidare i ordet ”framställda” en dimension av medvetet handlande som gör kopplingen till ”oavsiktligt” svårförståelig. ”Oavsiktligt bildade” fram- står som ett bättre ordval. Därför föreslås att formulering- en av den sista meningen i delmålet, ”Senast år 2020 skall det även så långt möjligt finnas uppgifter om egenska- perna hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen.” ändras till: ”Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena.”
Delmål 3: Delmålet är utformat med sikte på tidigare EU-regler som skiljde mellan existerande och nya ämnen. Den nu föreslagna delmålsformuleringen är avsedd att påverka och verka inom de nya kemikaliereglerna, där denna skillnad inte görs. Med "nya organiska ämnen" avses i delmålet de ämnen som notifieras efter det att de nya kemikaliereglerna har trätt i kraft, vilket bedöms ske år 2005. Med "övriga organiska ämnen" avses sådana som har notifierats innan de nya reglerna träder i kraft, samt existerande ämnen. Målåren för cancerframkallan- de, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt kvicksilver i återstående användning, är på grundval av samma bedömning justerade. Dessutom föreslås ämnen som är hormonstörande och kraftigt allergiframkallande omfattas av delmålet, liksom ämnen med de egenskaper som anges i delmålet som sprids till Sverige även via luft och vatten.
Delmål 5: Den nuvarande formuleringen ”halter som får förekomma” kan vara vilseledande, och formuleringen ”Riktvärdena skall ange vilka halter som får förekomma i miljön eller vilka halter människor högst får utsättas
(exponeras) för.” föreslås utgå, vilket inte förändrar del- målets betydelse enligt proposition 2000/01:65. Rikt- värden kan – men behöver inte – fastställas som miljö- kvalitetsnormer för att vara effektiva. Därför föreslås även följande formulering utgå: ”Syftet är att riktvärdena på lång sikt skall fastställas som miljökvalitetsnormer.” Delmålsformuleringen föreslås vara: ”För minst 100 utval- da kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.” Detta är identiskt med den första mening- en i den nuvarande delmålsformuleringen.
Säker strålmiljö
Delmål 2 ändras på följande sätt: från ”År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000.” till ”År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.” Förändringen medför att även strålning från solarier införlivas i målet.
Ingen övergödning
Delmål 3 ändras på följande sätt: från ”Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton.” till ”Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med 30 % från 1995 års nivå.” Änd- ringen av minskningsmålet om vattenburna kväveutsläpp grundar sig på nya beräkningar av kväveutsläppen till vatten. De visar att belastningen 1995 var betydligt högre än vad som tidigare beräknats. Utifrån de nya beräkningarna innebär 30 % minskning att utsläppen ska minska till 47 000 ton till 2010. Konsekvensen av de nya beräkningarna, oavsett om man väljer 30 % minskning eller 38 500 ton som delmål till 2010, blir att utsläppen behöver minska ännu mer.
Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö
De sex delmål som innebär att åtgärdsprogram senast 2005 eller 2006 ska finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgär-
der bör ersättas med följande delmål när de har upp- nåtts: ”År 2015 ska andelen berörda hotade arter ha minskat med minst 30 % och inga fler arter ha försvun- nit jämfört med rödlistan år 2000.”
God bebyggd miljö
Delmål 5: Riksdagen beslutade hösten 2003 att tillföra två nya delmål om avfall under målet God bebyggd miljö. Dessa delmål behandlar hanteringen av matav- fall. Vi föreslår att dessa mål behandlas som streck- satser under delmålet om avfall. Delmål 5 kommer då att lyda: "Mängden deponerat avfall exklusive gruvav- fall skall minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden gene- rerat avfall inte ökar. För matavfall gäller särskilt att: • Senast år 2010 skall minst 35 % av matavfallet från
hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.
• Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling." De båda strecksatserna ska vara uppnådda 2010, medan delmål 5 har målår 2005. Boverket och Naturvårdsverket avser att tillsammans till 2006 komma med förslag till nytt/fortsatt delmål inom avfallsområdet, där bl.a. dessa strecksatser kommer att ingå.
Miljömålsrådet föreslår följande utredningar om omformuleringar och behov av nya delmål:
Frisk luft
I samband med revisionen år 2006 av EG:s takdirektiv för luftkvalitet bör det utredas om det är lämpligt att revidera delmålet för marknära ozon vad beträffar skyd- det för både hälsa och växtlighet. Nya forskningsresul- tat visar att ozon har betydligt allvarligare effekter på hälsa än vad man tidigare har känt till.
Bara naturlig försurning
Betydelsen av skogbrukets påverkan på försurnings- situationen bör utredas och vid behov resultera i förslag till nytt delmål.
Ingen övergödning
Möjligheten att ta fram ett delmål för kväveupplagring i skogsmark bör utredas.
Grundvatten av god kvalitet
Behovet och konsekvenserna av ett nytt delmål för enskild vattenförsörjning bör utredas.
God bebyggd miljö
Målet bör breddas så att fler aspekter än de som för när- varande tas upp i delmålen beaktas. Miljökvalitetsmålet syftar till att nå en god livsmiljö. En sådan är t.ex. beroende av människors möjligheter att påverka sin boendemiljö (delaktighet), och att miljön är utformad så att man kan känna sig säker och trygg när man är i den (trygghet), och så att man komma fram var man vill även om man är rörelsehindrad eller har andra handikapp (tillgänglighet). Boverket bör få i uppdrag att i samråd med andra myn- digheter, som t.ex. Folkhälsoinstitutet, närmare utreda vilka aspekter som bör lyftas i God bebyggd miljö.
Delmål 3: ”Antalet människor som utsätts för trafik- bullerstörningar överstigande de riktvärden som riksda- gen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.” Vi föreslår att delmålet ses över så att formuleringen lägger större fokus på hälsoeffekter och antalet människor som är störda av buller, t.ex. buller i samhället, buller från fasta installationer, buller från musik som framförs med risk för skada på barns och vuxnas hörsel, och på att skydda de områden som ännu kan betraktas som tysta områden för rekreation. Boverket bör få i uppdrag att utreda hur detta ska ske i samråd med Socialstyrelsen, Natur- vårdsverket, Folkhälsoinstitutet och trafikverken.
Delmål 8: Vi föreslår att formuleringen av delmålet om inomhusmiljön ses över. Det behöver utredas hur delmålet ska utformas så att frågor om fukt och mögel och andra potentiella hälsorisker lyfts fram.