8.1 Prövning
De förslag som rör ansökan och beslut om etablering samt konsekvenserna av en fristående skolas etablering medför inga kostnadsmässiga konsekvenser.
Avsikten är att förenkla och förtydliga regler och anvisningar kring detta, vilket snarare bör bidra till ett mindre tidskrävande och därmed mindre resurskrävan-de förfaranresurskrävan-de för kommunala och friståenresurskrävan-de huvudmän.
8.2 Bidrag
Förslaget innebär att det nuvarande bidragssystemet där en kommun förde-lar resurser till en fristående skola på samma grunder som till de kommunala skolorna fortfarande skall gälla. Dock föreslås vissa förändringar som innebär förtydliganden och skärpningar. En del av dessa kan få kostnadsmässiga konse-kvenser för de kommunala huvudmännen och ett par förslag får konsekonse-kvenser för Skolverket.
Enligt förslaget blir kommunerna skyldiga att till Skolverket årligen redovisa bidragsbeloppet per elev för varje skolform. I gymnasieskolan skall redovis-ningen göras per program. Någon sådan motsvarighet finns inte i nuvarande bestämmelser. Det förutsätts dock redan i dag att kommunerna har ett trans-parent system och kan redovisa hur ersättningen till en fristående skola som motsvar gymnasieskolan har beräknats (jfr s. 46).
De redovisade beloppen föreslås dessutom ligga till grund för den så kall-lade riksprislistan som skall användas i de fall en kommun inte själv anordnar motsvarande utbildning. I dag bygger riksprislistan på en frivillig redovisning av efterkalkyler, vilket innebär att den är ofullständig eftersom alla kommuner inte lämnar en redovisning. Skolverket bedömer således att det finns behov av kvalitetssäkring och förbättringsåtgärder.
När tio kommuner har tillfrågats om det skulle vara rimligt med en skyldig-het för kommunen att redovisa bidragsbelopp eller efterkalkyler till Skolverket har så gott som samtliga svarat ja. Dessa kommuner anser att kostnadsök-ningarna är av så ringa omfattning att de måste ses som försumbara. Några modellberäkningar har dessutom gjorts för att kontrollera att förändringen av riksprislistan inte är kostnadsdrivande och dessa visar att det inte finns några sådana tendenser. Det kan dock konstateras att förslaget innebär en ny, om än mindre, uppgiftsskyldighet för kommunerna. Beräkningar har gjorts baserade på uppskattad tid om en timme per kommun och år samt en medellön om
37 500 kronor inklusive sociala avgifter. Beräkningarna visar att kostnaden för en kommun är försumbar då den stannar vid 256 kronor per år. För Sveriges samtliga kommuner uppgår kostnaden till cirka 75 000 kronor per år.
Insamling och publicering av uppgifterna blir en ny uppgift för Skolverket, vilket medför en marginell kostnad om cirka 10 000 kronor per år.
När det gäller gymnasiesärskolan skall bidrag enligt nuvarande bestämmelse lämnas efter överenskommelse mellan kommunen och den fristående skolan eller med det belopp regeringen har bestämt (jfr s. 45). Skolverket anger i av-snitt 5 att det är angeläget att gymnasiesärskolan får regler som motsvarar reg-lerna för övriga skolformer. I det följande redovisas konsekvenser i förhållande till den möjliga lösning Skolverket redovisat. Om kommunen har en egen gymnasiesärskola är det rimligt att utgå från att kommunen också har prin-ciper för hur resurserna fördelas till denna. Det innebär att det knappast kan medföra kostnadsökningar att resurserna fördelas på samma sätt till den fristå-ende skolan i stället för att överenskommelser skall träffas i varje enskilt fall.
En riksprislista kan upprättas även för gymnasiesärskolan, men denna bör bygga på kostnader i stället för bidragsbelopp, eftersom det inte är möjligt att få ett tillräckligt årligt underlag med hjälp av bidragsbelopp (jfr s. 57–58).
Kommunerna redovisar redan i dag de totala kostnaderna för gymnasiesärsko-lan. Den nya uppgiften skulle bli att kostnaderna måste fördelas per program, vilket i så fall medför en kostnad för kommunerna. Många kommuner har ingen egen gymnasiesärskola och en del kommuner erbjuder endast ett eller ett fåtal program. En beräkning har gjorts som ändå baserar sig på Sveriges samtli-ga kommuner. En dags arbete per år beräknas gå åt för att fördela kostnaderna och att leverera uppgifterna till Skolverket beräknas ta en timme per kommun och år. Vid en genomsnittslön om 37 500 kr per månad inklusive sociala avgif-ter blir kostnaden per kommun cirka 2 300 kr per år. Sammantaget ger detta en kostnad på cirka 670 000 kr för alla Sveriges kommuner. Framräkningen av en riksprislista för gymnasiesärskolan skulle bli en ny uppgift för Skolverket.
Kostnaden för denna måste ses som ringa då den beräknas uppgå till cirka 10 000 kronor per år.
8.3 Redovisning av kostnader för olika gymnasieprogram
Kommunerna redovisar redan i dag, på frivillig väg, kostnaderna för olika gymnasieprogram. Skolverket föreslår ingen förändring annat än att verkets anvisningar skall förtydligas. Detta innebär att det bör bli enklare att redovisa och ta mindre tid i anspråk för kommunerna än för närvarande.
8.4 Samråd och samverkan mellan kommuner och fristående skolor Av Skolverkets förslag framgår att det är önskvärt att den fristående och den kommunala huvudmannen samråder innan den fristående huvudmannen läm-nar sin ansökan om etablering till Skolverket. Detta kommer självfallet att ta viss tid för de båda huvudmännen, men måste av båda ses som angeläget och medföra att mindre tid för principiella överläggningar kommer att behövas i ett senare skede.
Författningsförslag
Nuvarande lydelse
En fristående skola som av Statens skol-verk har fått godkännande att anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen skall av Skolverket förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 10 b §.
Skolverket skall dock inte lämna nå-gon förklaring om rätt till bidrag, om verksamheten skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §.
Författningsförslag
Skollagen
2 b kap. Förskoleklass 10 a §
Föreslagen lydelse
En fristående skola som av Statens skol-verk har fått godkännande att anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen skall av Skolverket förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 10 b §.
Skolverket skall dock inte lämna någon förklaring om rätt till bidrag, om verk-samheten skulle innebära påtagliga nega-tiva följder för skolväsendet i den kom-mun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §. Skolver-ket skall vid sin prövning göra en allsidig bedömning av sådana omständigheter som kan inverka på skolväsendet i kommunen.
Bedömningen skall särskilt grundas på – hur den tilltänkta utbildningen påverkar
elevernas möjligheter att välja utbildning i kommunen och
– om inrättandet av en fristående skola inverkar menligt på kommunens möjlig-het att erbjuda eleverna utbildning inom det egna skolväsendet eller medför ekono-miska svårigheter på lång sikt.
För att en fristående skola med nystartad utbildning skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan utbild-ningen startar. (SFS 2002:159)
Nuvarande lydelse
Hemkommunen skall till en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan lämna bidrag för varje elev som deltar i utbildningen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn tagen till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna för-skoleklassen.
Kommunen är dock inte skyldig att läm-na bidrag för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för den elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex år. Har en elev ett omfat-tande behov av stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i första stycket betala det belopp som re-geringen har föreskrivit. (SFS 2002:159)
10 b §
Föreslagen lydelse
Hemkommunen skall till en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan lämna bidrag för varje elev som deltar i utbildningen. Bidraget skall be-stämmas på samma grunder som kommu-nen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleklassen. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen lämna ett extra bidrag.
Kommunen är dock inte skyldig att läm-na bidrag för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för den elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex år. Har en elev ett omfat-tande behov av stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i första stycket betala det belopp som regeringen har föreskrivit.
Nuvarande lydelse
En godkänd fristående skola som mot-svarar grundskolan skall av Statens skol-verk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verk-samhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.
9 kap. Fristående skolor 6 §
Föreslagen lydelse
En godkänd fristående skola som motsva-rar grundskolan skall av Statens skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där sko-lan är belägen eller skosko-lan tar ut avgifter i strid med 7 §. Skolverket skall vid sin prövning göra en allsidig bedömning av sådana omständigheter som kan inverka på skolväsendet i kommunen. Bedömningen skall särskilt grundas på
– hur den tilltänkta utbildningen påverkar elevernas möjligheter att välja utbild-ning i kommunen och
– om inrättandet av en fristående skola inverkar menligt på kommunens möj-lighet att erbjuda eleverna utbildning inom det egna skolväsendet eller medför ekonomiska svårigheter på lång sikt.
För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för vissa årskurser och ansöker om att bli god-känd för ytterligare årskurser.
För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidra-get skall bestämmas med hänsyn tagen till skolans åtagande och elevens behov på samma grunder som kommunen till-lämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag
För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bi-draget skall bestämmas på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av sär-skilt stöd skall kommunen lämna ett extra bidrag, liksom om eleven är berättigad till modersmålsundervisning. Kommunen är
för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-heter uppstår för kommunen.
dock inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organi-satoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning. Kommunens skyl-dighet enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omstän-digheter, skall kommunen i stället för vad som anges i tredje stycket betala det be-lopp som regeringen har föreskrivit.
Vad som sägs i första–tredje styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har av-stått från medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlands-svensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i tredje stycket betala det belopp som regeringen har föreskri-vit. (SFS 2001:799).
Nuvarande lydelse
En godkänd fristående skola som mot-svarar särskolan skall av Statens skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där sko-lan är belägen eller skosko-lan tar ut avgifter i strid med 7 §.
6 a §
Föreslagen lydelse
En godkänd fristående skola som mot-svarar särskolan skall av Statens skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där sko-lan är belägen eller skosko-lan tar ut avgifter i strid med 7 §. Skolverket skall vid sin prövning göra en allsidig bedömning av sådana omständigheter som kan inverka på skolväsendet i kommunen. Bedömningen skall särskilt grundas på
– hur den tilltänkta utbildningen påverkar elevernas möjligheter att välja utbildning i kommunen och
– om inrättandet av en fristående skola inverkar menligt på kommunens möjlig-het att erbjuda eleverna utbildning inom det egna skolväsendet eller medför ekono-miska svårigheter på lång sikt.
För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för vissa årskurser och ansöker om att bli god-känd för ytterligare årskurser.
För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i särskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidra-get skall bestämmas med hänsyn tagen till skolans åtagande och elevens behov på samma grunder som kommunen till-lämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande
För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i särskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidra-get skall bestämmas på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna särskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen lämna ett extra bidrag, liksom om eleven är berättigad till moders-målsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda
organisatoriska eller ekonomiska svårig-heter uppstår för kommunen.
stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning. Kommunens skyl-dighet enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omstän-digheter, skall kommunen i stället för vad som anges i tredje stycket betala det be-lopp som regeringen har föreskrivit.
Vad som sägs i första–tredje styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har av-stått från medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlands-svensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i tredje stycket betala det belopp som regeringen har föreskri-vit. (SFS 2001:799).
Nuvarande lydelse
Om en fristående skola lämnar utbild-ning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på na-tionella eller specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de all-männa mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offent-liga skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förut-sättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan givna villkor, 3. skolan står öppen för alla ungdomar
som har rätt till utbildning i gymna-siesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns nå-got annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.
8 §
Föreslagen lydelse
Om en fristående skola lämnar utbild-ning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på na-tionella eller specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de all-männa mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offent-liga skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förut-sättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan givna villkor, 3. skolan står öppen för alla ungdomar
som har rätt till utbildning i gymna-siesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till elev-erna, och
5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.
En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där sko-lan är belägen eller i närliggande kom-muner.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
En förklaring om rätt till bidrag skall innehålla uppgift om till vilket nationellt program i gymnasieskolan som utbild-ningen i bidragshänseende skall föras.
(SFS 2002:159)
En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följ-der för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner. Skolverket skall vid sin pröv-ning göra en allsidig bedömpröv-ning av sådana omständigheter som kan inverka på skol-väsendet i kommunen. Bedömningen skall särskilt grundas på
– hur den tilltänkta utbildningen påverkar elevernas möjligheter att välja utbildning i kommunen och
– om inrättandet av en fristående skola inverkar menligt på kommunens möjlig-het att erbjuda eleverna utbildning inom det egna skolväsendet eller medför ekono-miska svårigheter på lång sikt.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
En förklaring om rätt till bidrag skall innehålla uppgift om till vilket nationellt program i gymnasieskolan som utbild-ningen i bidragshänseende skall föras.
Om utbildningen inrymmer inriktningen
Om utbildningen inrymmer inriktningen