Teorier, begrepp, avgränsningar och forskningsläge
TAKTISK NIVÅ
4. Kort om forskningsläget inom området
Som tidigare nämnts så är det förhållandevis tunnsått med statsvetenskapliga arbeten som behandlar försvarsdoktrin som styrmedel. De arbeten som trots allt finns är företrädesvis amerikanska. Detta medför flera problem för mig som vill arbeta med den svenska försvarsdoktrinen i ett relativt nära tidsperspektiv. För det första Överlevnad Krigsutkämpande Krigsavhållande
Krishanterande Krisförebyggande
Fred
lar de utländska arbetena uteslutande doktriner ur ett stormaktsperspektiv och inte det småstatsperspektiv jag eftersträvar. För det andra behandlar de ofta kärnvapnens roll i den säkerhetspolitiska doktrinen och inte doktriner om konventionella (icke-nukleära) stridskrafters användning på den försvarspolitiska nivån som jag är intresse-rad av.
Slutligen medför sekretess och andra omständigheter att det empiriska materialet i de utländska arbetena ofta gäller förhållanden relativt långt tillbaka i vår samtidshis-toria. Nedan försöker jag presentera några statsvetenskapliga arbeten som jag trots allt bedömer som relevanta.
De arbeten jag oftast stött på hänvisningar till avseende doktriner är dels de tidi-gare omnämnda av Barry Posen, dels de av Elizabeth Kier. Liksom Posen arbetar Kier med stormaktsdoktriner under mellankrigstiden. Vid en närmare granskning av hennes forskning visar det sig att hon fokuserar på två brittiska och franska försvars-grenars, flygvapnets och arméns, doktrinsyn. Stundtals låter hon t.o.m. empiri från enskilda truppslag exemplifiera en hel försvarsgren. Trots att hon, liksom jag, är in-tresserad av doktrinsyn så arbetar hon således med andra problem än de jag är intres-serad av.28
Tidigare nämnde statsvetaren Jack Snyder arbetar även han med ett historiskt perspektiv. Han går tillbaka till tiden för första världskrigets utbrott och använder bl.a. ”cognitive mapping” för att studera olika doktriner på den operativa nivån. De fall han studerar är stormakterna Frankrike, Tyskland och Ryssland. För min avhand-ling är det således fel typ av stater och dessutom på en annan nivå. Att Snyder själv omnämner avsaknaden av civila beslutsfattare som en av bristerna i sin studie gör inte saken bättre.29
Liksom Van Evera arbetar John J. Mersheimer med orsaker till krig. Det som gör hans arbete användbart i avhandlingen är att hans perspektiv gäller konventionella styrkor. Problemen för mig är bl.a. att han fokuserar på den operativa nivån och den krigsavhållande situationen medan jag är intresserad av den strategiska nivån och den krigsutkämpande situationen.30
Wilhelm Agrell har skrivit en avhandling om svensk försvarsdoktrin. Trots att han är historiker säger han sig använda statsvetenskapliga teorier. Han beskriver utveck-lingen av doktrinen mellan 1945 och 1982.31
Pekka Visuri beskriver i sin avhandling utvecklingen av den finska militära doktri-nen under åren 1945–1985. Han arbetar således med empiri från samma tidsperiod som Agrell.32
Det är även värt att notera att det sker forskning inom vissa försvarsrelaterade institutioner.
Johan Lagerlöf och Krister Pallin beskriver t.ex. förekomsten av olika militära doktriner, dels för olika nivåer, men även för resp. försvarsgren och för olika situatio-ner.33 Lagerlöf och Pallin arbetar emellertid mest med ledning inom FM och nämner
endast i förbigående, och då med stöd av Agrell, doktrinen som politiskt styrmedel.
En annan FOA-rapport behandlar dock utförligt styrningen av FM. Rapporten foku-serar dock på operativ förmåga, inte på doktrin.34
I en studie framtagen för det amerikanska flygvapnet studerar Zalmay Khalilzad strategier, men dessa är dels på den säkerhetspolitiska nivån, dels fokuserade på för-hållandena i USA. Kopplat till styrning konstaterar han emellertid:
The lack of consensus on a grand strategy (…) hinders effective planning and policy implementation.35
Bland annat Agrell visar att forskning kring doktriner inte är ett helt nytt område inom studier av svensk försvarspolitik. Luckan som denna avhandling avser fylla gäller därför i första hand ny empiri.
Avhandlingen går dock ett steg längre och kopplar doktrinen till ett statsvetenskapligt problem: den politiska styrningen av FM. Genom att fokusera på den del av denna styrning som hittills varit relativt outforskad försöker avhandlingen bringa nytt ljus över de tillsynes ständigt återkommande problem som svenska politiker tycks ha med att styra landets försvarsmakt. Avhandlingen vill bidra till att förklara varför det uppstår ”svarta hål” i den ekonomiska styrningen och oenighet vad avser förbands-nedläggningar och den organisatoriska styrningen. Avhandlingen gör detta genom att fokusera på den del av styrningen som sker med uppgifter, d.v.s. på den försvarspo-litiska doktrinen.
Notes
1 Lundquist, L. (1992) Förvaltning, stat och samhälle, Lund, Studentlitteratur, s. 74.
2 Söderlind, D. & Petersson, O. (1988) Svensk förvaltningspolitik, Uppsala, Diskurs Förlag, s. 29-32.
3 Lundquist, L. (1992) Förvaltning, stat och samhälle, Lund, Studentlitteratur, s. 69-71.
4 Ibid, s. 78-81.
5 Ibid, s. 81-86.
6 Ibid, s. 12.
7 SOU 1996:18, Vem styr försvaret?, Stockholm, Fritzes, s. 60.
8 Huntington, Samuel P. (1957) The Soldier and the State, London, Belknap, s. 80-97.
9 Snyder, J. (1984) The Ideology of the Offensive, London, Cornell University Press, s. 30-34. Snyder är docent i statsvetenskap vid Columbia University.
10 Agrell, W. (1985) Alliansfrihet och atombomber, Stockholm, Liber, s 19-30 & 331-342.
11 Brodin, K. (1977) Studiet av utrikespolitiska doktriner, Akademisk avhandling vid Stockholms univer-sitet, s. 3.
12 Van Evera, S. (1999) ”Offense, Defense, and the Causes of War” i Art, R., J. & Waltz, K., N. (ed.) (1999) The Use of Force – Military Power and International Politics (5th ed.) Lanham, Rowman &
Littlefield Publishers, s. 44-56. Van Evera är docent i statsvetenskap vid MIT.
13 Posen, B., R. (1984) The Sources of Military Doctrine, Ithaca, Cornell University Press, s. 41-59. Posen är docent i statsvetenskap vid MIT.
14 Ibid, s. 59-70.
15 Gray, C., S. (1999) Modern Strategy, Oxford, Oxford University Press, s. 56-68. Gray är professor i internationell politik vid University of Hull.
16 Buzan, B. (1991) People, States & Fear, London, Harvester Wheatsheaf, s. 16-19.
17 Andrén, N. (1997) Säkerhetspolitik – Analyser och tillämpningar, Stockholm, Norstedts Juridik, s. 16.
Se även Norren, E. (1994) Brobygge eller blockbildning?, Stockholm, Carlssons, s. 16 18 SOU 1966:18, Strategi i väst och öst. (Kapitel 1 författat av Karl E. Birnbaum), s. 13-15
19 Agrell, W. (1985) Alliansfrihet och atombomber…, Stockholm, Liber, s. 19. Se även Åkerman, N.
(1972) On the Doctrine of Limited War, Akademisk avhandling vid Lunds Universitet, s. 26.
20 Jervas, G. (1972) Säkerhetspolitiken som process, Internationella studier 7/1972, Stockholm, UI, s. 7-8.
21 Minzberg, H. (1992) ”Five P:s for Strategy” i Minzberg, H. & Quinn, J., B. (ed.) The Strategy Process – Concepts and Contexts, London, Prentice-Hall, s. 12.
22 Gray, C. S. (1982) Strategic Studies – A critical assessment, London, Aldwych Press, s. 4.
23 Jomini, A. H. (1996 – Originalet gavs ut 1838) The Art of War, London, Greenhill Books, s. 66-70.
24 von Clausewitz, C. (1991-svenska upplagan. Originalet gavs ut postumt 1832-34) Om kriget, Stock-holm, Bonniers, s. 87-88. von Clausewitz kurseveringar.
25 Beaufre, A. (1972) Strategi för morgondagen, Stockholm, LiberFörlag, s. 16.
26 Avseende ”nivåer” och ”situationer” se t.ex. Lagerlöf, J. & Pallin, K. (1998) Högre 2 – Doktrin och ledning, FOA-R-98-00875. Se bl.a. s. 26-38.
27 Avseende resonemang kring olika situationer se bl.a. Stern, E. & Sundelius, B. (1995) ”Averting Crises in a Turbulent European Security Setting” i Lindahl, R. & Sjöstedt, G. (ed.) New Thinking in International Relations: Swedish Perspectives, Yearbook of The Swedish Institute of International Affairs 1994-1995, Stockholm, UI, s. 218-219 samt Buzan, B. (1987) An Introduction to Strategic Studies, New York, St. Martin´s Press, s. 200 & 257-259.
28 Kier, E. (1997), Imaging War, New Jersey, Princeton University Press. Kier är docent i statsveten-skap vid University of California, Berkeley. Se även Posen, B. R. (1984) The Sources of Military Doctrine, Ithaca, Cornell University Press.
29 Snyder, J. (1984) The Ideology of the Offensive, London, Cornell University Press. Se t.ex. s. 34-40.
30 Mearsheimer, John, J. (1983) Conventional Deterrence, Ithaca, Cornell University Press. Mearsheimer är docent i statsvetenskap vid University of Chicago. Se även Van evera, S. (1999) Causes of War, Ithaca, Cornell University Press.
31 Agrell, W. (1985) Alliansfrihet och atombomber, Stockholm, Liber.
32 Visuri, P. (1990) Evolution of the Finnish Military Doctrine 1945-1985, Helsingfors, War College.
33 Lagerlöf, J. & Pallin, K. (1998) Högre 2 – Doktrin och ledning, FOA-R-98-00875-505. Se bl.a. s. 26-38.
34 FOA-R-98-00806-170.
35 Khalilzad, Z. (1997) ”Strategy and defense planning for the coming century” i Khalilzad, Z. (ed.) Strategy and Defense Planning, Santa Monica, RAND, s. 10-12.