Praktiska överväganden 1 Operationalisering

En viktig fråga att besvara kopplat till operationalisering är vilka uttalanden av vilka personer som skall betraktas som ingående i doktrinen. En annan viktig fråga är under vilken tidsperiod dessa uttalanden skall begränsas till. En tredje fråga rör vad i uttalandena som skall tas med respektive sållas bort. Det kan här vara viktigt att skilja på frekvens, d.v.s. hur ofta ett visst uttalande förekommer, och konsistens, d.v.s. hur förenliga olika delar av uttalandet är med varandra.⁶

2.1.1 Vilka uttalanden?

Min tanke har varit att fullt ut följa de formella beslutscyklerna vid insamlandet av skriftligt material. Vad avser urval av materialet har jag avgränsat mig i tiden så till vida att jag koncentrerat mig till de år då större försvarspolitiska beslut fattats. För svenska förhållanden avses här försvarsbeslut. ⁷

2.1.2 Vilka personer?

Jag anser att följande tre institutioner bör representeras varvid de två först nämnda kan ges en sammanfattande benämning som ”den politiska ledningen”:

•

Riksdagen representerat av dess försvarsutskott.⁸

•

Regeringen personifierad av försvarsministern och statssekreteraren i försvars-departementet. Här inkluderas även tjänstemän som ingår i politiska berednings-organ motsvarande den svenska försvarsberedningen.⁹

•

”Den militära ledningen” som jag definierar som samtliga generals- och amirals-personer.

Definitionen av den senare gruppen kan diskuteras. Jag har valt att inkludera samt-liga generals- och amiralspersoner oavsett vilken nivå inom FM de verkar på eller om de verkar inom någon annan myndighet som sorterar under Försvarsdepartementet.

Jag är samtidigt medveten om att det fanns ett officiellt organ som betecknas just

”militärledningen”.¹⁰ Motivet till denna avvikelse är bl.a. att jag enbart velat ha med militärer i denna grupp. Detta motiveras i sin tur av att det är den militära professiona-lismen jag är ute efter. Gruppen måste således renodlas.¹¹

En viktig fråga som följer därefter är vilka av dessa som skall intervjuas. Hur skall jag ställa mig till totalundersökning kontra urval? Eftersom antalet inte verkar av-skräckande (totalt cirka 50 personer i Sverige och cirka 40 i vardera Finland och Norge) så beslutade jag mig för det första alternativet. Emellertid har jag ofrivilligt tvingats utesluta ett antal personer i såväl Norge som Finland. Eftersom jag är officer och arbetar för Försvarshögskolan har jag å ena sidan ”tvingats” gå den officiella vägen vid kontakterna med norska generaler och amiraler. Forsvarets Overkommando har härvid avgränsat bort de personer som verkar på NATO-befattningar utanför Norge samt de som verkar på lägre regional nivå. Detta innebär att jag endast intervjuat knappt hälften av den norska militärledningen. Å andra sidan kan min officersbakgrund i vissa fall medfört att jag överhuvudtaget fått möjligheten att genomföra intervju-erna.

Vad avser den politiska ledningen har jag lyckats intervjua alla utom fyra stortings-ledamöter. Detta bortfall beror främst på att intervjuerna genomfördes mitt under pågående NATO-bombningar av Kosovo, där norskt stridsflyg deltog. Berörda politiker prioriterade helt enkelt annan verksamhet och hänvisade till respektive partis talesman i försvarspolitiska frågor. Samtliga partier i försvarskommittén är dock re-presenterade med åtminstone talesmannen. I Norge var försvarsberedningen inte tillsatt vid intervjutillfällena varför denna grupp fallit bort.

Även i Finland tvingades jag gå den formella vägen. Chefen för Försvarshögsko-lan skrev bl.a. ett introduktionsbrev som sändes till försvarsministeriet, riksdagens försvarsutskott samt huvudstaben. I svarsbrevet som följde hade en kontaktperson vid försvarsministeriet utsetts. Denne krävde att få träffa mig innan de jag avsåg intervjua fick kontaktas.

Före vårt möte blev jag tillsänt ett antal dokument som jag anmodades studera före mötet. När vi väl träffades var även den svenske försvarsattachén närvarande.

Mötet föll väl ut, varefter min kontaktperson i sin tur skrev ett introduktionsbrev till dem jag avsåg att intervjua. Därefter stod det mig fritt att själv ombesörja direkt-kontakten med intervjuobjekten. Här visade det sig dock att vissa av de personer jag avsåg att intervjua inte behärskade annat språk än finska, och eftersom detta språk ligger utanför min egen kompetens tvingades jag ofrivilligt välja bort dessa personer.

En sammanställning av vilka som intervjuats respektive fallit bort återfinns i källhänvisningen. I Sverige intervjuades samtliga 23 som ingick i den politiska led-ningen samt 27 av 28 i den militära. I Norge intervjuades 8 av 12 i den politiska ledningen och 15 av 34 i den militära, medan motsvarande siffror i Finland är 15 av 22 i den politiska ledningen och 14 av 17 i den militära.

2.1.3 Vilken tidsperiod?

Jag har valt att utgå från Berlinmurens fall eftersom denna händelse var inledningen till en period som ”tvingade” fram en översyn och förmodligen också en revision av dittills gällande doktriner.¹² Jag är således intresserad av de större försvarsbesluten under perioden från och med 1990 till och med 1999.

När det gäller intervjuerna har jag valt att inte göra en totalundersökning i tids-hänseende eftersom antalet personer som då skulle involveras bedömdes bli för stor.

Här har jag istället valt en tidpunkt och tagit samtliga då aktiva befattningshavare. För Sveriges del blev denna 98-05-01, för Norges del 99-05-01 och för Finlands 00-09-01. Jag är medveten om att de skilda tidpunkterna kan påverka resultatet av en jäm-förelse länderna emellan. Av såväl ekonomiska som tidsmässiga orsaker fanns dock inga förutsättningar att göra på annat sätt. Dessutom är, som tidigare påpekats, inte avhandlingens primära syfte att jämföra länderna.

2.1.4 Vad i uttalandena?

Den fjärde och sista frågan berör vad i uttalandena som tas med. Jag har inriktat mig på att få följande tre huvudfrågor besvarade:

•

VEM hotar landet militärt?

•

VAD skall det militära försvaret skydda?

•

HUR skall/bör det militära försvaret lösa sina uppgifter?

I nästa kapitel utvecklas var och en av dessa frågeställningar ytterligare. Jag har redan tidigare poängterat att det är såväl frekvens, d.v.s. hur ofta ett visst uttalande förekommer, som substans, d.v.s. innehållet i uttalandena, som jag är intresserad av.

Jag undviker att använda begreppet ”konsistens” eftersom det är jag själv som skapar eventuell förenlighet och struktur genom användandet av min analysram.¹³

Att jag använder såväl frekvens som substans kan tyckas onödigt. Var för sig kan de ju anses besvara frågan om det föreligger skillnader i synsätt ledningarna emellan.

Jag är emellertid av den uppfattningen att de båda aspekterna kompletterar varandra eftersom substans svarar för bredden i respektive lednings synsätt medan frekvens svarar för djupet. Om enbart substans beaktas ges dessutom ett uttalande som nämns en enda gång samma tyngd som ett uttalande som ”indoktrineras” genom att uppre-pas 100 gånger. Om, å andra sidan, enbart frekvens beaktas uppstår problemet med att dra gränsen vid hur många gånger ett uttalande skall förekomma för att det skall anses ingå i doktrinen. Genom att ta hänsyn till såväl substans som frekvens undviker jag dessa problem.

In document Hur styrs försvarsmakten?: Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet (Page 46-49)