Militära uppfattningar .1 VEM hotar Sverige militärt?

ÖB91 poängterar den politiska omdaningen i Europa och den oförutsägbarhet den för med sig. Även händelser utanför Europa sägs kunna påverka vår säkerhet varvid den pågående konflikten i Mellersta Östern används som exempel.²⁷ Möjligheterna till en global utveckling mot flera maktcentra med likvärdig potential nämns i föror-det.²⁸ Den militärtekniska utvecklingen samt Nordens strategiska betydelse kopplat till relationerna mellan supermakterna anges vara viktiga aspekter av hotet mot Sverige.²⁹ I ÖB92 poängteras att såväl USA:s som Sovjetunionens minskade handlings-möjligheter på kontinenten kan innebära ökade handlings-möjligheter i det nordiska området.

Sovjetunionens minskade defensiva förmåga sägs ha ökat Östersjöområdets bety-delse för dess försvar. ÖB92 understryker att det nordiska området kan komma att beröras av militära konflikter utan att dessa vare sig är direkt knutna till eller har sitt ursprung i en konflikt på kontinenten.³⁰

Överlag tar ÖB92 fasta på den komplexa situationen i Sovjetunionen; den funda-mentala krisen inom både det ekonomiska och det sociala området samt maktkampen mellan såväl centralmakt och republiker som mellan reformvänliga och konservativa krafter. Särskilt situationen i Baltikum och på Kolahalvön sägs ha betydelse för Sveri-ges säkerhet. Till denna komplexa situation tillkommer de osäkra konsekvenserna av CFE-avtalet, den oklara säkerhetspolitiska ordningen och de ändrade politiska förut-sättningarna för nyttjande av militära stridskrafter.³¹

I Överbefälhavarens kompletterande underlag inför försvarsbeslutet framgår att man tagit intryck av kuppförsöket i Sovjetunionen i augusti och den efterföljande upplös-ningen. Särskilt osäkerheten avseende kontrollen av kärnvapnen anses vara oroande.

En turbulent utveckling i östra Europa till följd av ekonomisk katastrof samt etniska, kulturella och religiösa spänningar sägs inte gå att utesluta. Till detta kopplas svårighe-terna att skapa nya säkerhetsstrukturer som kan möta de nya kraven och osäkerheten kring innebörden av de nya säkerhetspolitiska doktrinerna som håller på att utformas av de nya staterna i Centraleuropa.³²

I ÖB93 framgår att Överbefälhavaren som given planeringsförutsättning haft att Sverige redan i inledningen av ett stormaktskrig dras in i detta. Upprinnelsen till kriget kan finnas såväl inom som utanför Europa. Bruk av militärt våld kan härvid före-komma inom enskilda stater i det krisskede som antas föregå kriget. Varaktigheten på krisskedet bedöms kunna vara upp till ett år varvid öppet krig mellan stater i Europa i huvudsak inte förutsätts. När väl stormaktskriget bryter ut antas det karakteriseras av ett intensivt inledningsskede och kort varaktighet.³³

1.2.2 VAD skall Sveriges försvarsmakt skydda mot militära hot?

I ÖB91 framgår att försvarsmakten i en neutralitetssituation skall ha förmåga att bl.a.

förhindra kränkningar i varje del av landet. Om vi blir angripna skall försvarsmakten ha förmåga att genomföra en försvarsoperation i åtminstone en del av landet. Vilken del som prioriteras framgår inte. Betydelsen av territoriet kopplas till neutralitetspolitiken.

Befolkningscentra nämns utan att preciseras närmare.³⁴

I ÖB92 förordas en utformning av försvarsmakten som sägs ha en betryggande förmåga att motstå angrepp som inledningsvis kraftsamlas mot vitala funktioner inom Sveriges nationella ledningssystem och inom totalförsvaret.³⁵

I ÖB93 prioriteras territoriet överlag högt men detta sker nästan uteslutande till fred, kris och neutralitet då hävdandet av den territoriella integriteten anses vara en viktig uppgift. Vid krig betonas istället befolkningens skydd samt totalförsvarets led-ning och infrastruktur.³⁶

1.2.3 HUR bör Sveriges försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter?

I det slutliga underlaget inför det planerade1991-års försvarsbeslut, ÖB91, framgår:

För Sveriges del, som alliansfri stat med enbart ett defensivt försvar, finns ingen anled-ning att göra tvära säkerhetspolitiska kast.³⁷

I förordet har detta utvecklats varvid det framgår att FM vid ett angrepp skall ha förmåga att genomföra en uthållig försvarsoperation i organiserade former.³⁸ Läser man vidare framgår dock att ÖB utgått från att denna inriktning är underordnad strävan att bryta angriparens anfallskraft i kust och gränsområdena.³⁹

I ÖB92 framkommer att ÖB, trots att regeringen i 1991-års planeringsanvisningar beslutat lägga den ekonomiska nivån just på de lägsta nivåerna och trots att ÖB konstaterar att uppgiftsformuleringen vad avser försvaret av norra Sverige ändrats till att nu handla om djupförsvar, ändå prioriterar att kunna möta ett angrepp över såväl land som hav kraftsamlat med de operativt rörliga stridskrafterna. De förändrade uppgifterna vad avser försvaret av norra Sverige sägs i sak inte ha förändrats avse-ende innebörden av den inledande striden. Tvärtom sägs detta enbart vara en anpass-ning till gällande operativa principer.⁴⁰

I det kompletterande underlaget framgår ÖB:s syn på inriktning efter inlämnadet av ÖB92:

(I)nriktningen innebär en drastisk omprövning av våra försvarsansträngningar. Oförmå-gan att föra en effektiv och uthållig försvarsoperation på svenskt territorium ger ingen politisk handlingsfrihet vid ett angrepp.⁴¹

Samtidigt konstateras att den av regeringen fastställda planeringsnivån innebär att arméns anfallsförmåga förbättras och att detta medför en förbättring av möjligheterna att successivt bryta angriparens anfallskraft vid en gränsinvasion. Att betydelsen av att anfallsförmågan förbättras omnämns kan innebära att såväl ett taktiskt som operativt

vägval gjorts. De valalternativ som förordas tycks gå ut på ett mer offensivt uppträdande. Samtidigt betonas det operativa djupet och manöverns betydelse. ⁴² Redan på ÖB93:s första sida står att läsa:

Om Sverige angrips kommer den reducerade försvarsmakten endast ha förmåga att föra en försvarsoperation, och kan således inte – som tidigare var uppgiften – samtidigt möta ett angrepp över gräns och kust. Vidare förutsätter uppgiftens lösande (…) att angriparen har restriktioner i sin styrkeinsats, som begränsar hans anfallsdjup respektive bredden i anfallsoperationen.⁴³

I anslutning till detta nämns att målet för försvarsbeslutsperioden måste sättas lägre mot bakgrund av främst den fastställda budgetramen. Härvid sägs det lägre målet bestå i att enbart skapa betryggande förmåga att motstå strategiskt överfall och att förberedelserna inom FM för att kunna fortsätta det väpnade motståndet i efterhand besatta områden skall utökas.⁴⁴

Trots detta framgår längre fram att huvuddelen av stridskrafterna skall kunna kraftsamlas för att genomföra en försvarsoperation vid antingen gräns eller kust.

Detta utvecklas varvid det vid ett angrepp över gräns talas om att operationen skall genomföras över erforderligt djup i syfte att successivt bryta angriparens anfallskraft.

Luftförsvaret inriktas mot att i första hand förhindra operativa luftlandsättningar och därutöver mot att dels begränsa angriparens styrketillförsel, dels understödja mark-stridsförbandens strid. Vid angrepp över havet skall istället angriparen mötas, hejdas och slås senast i kustzonen. ⁴⁵

1.2.4 Sammanfattning av militära uppfattningar vid FB92

Vad avser VEM som hotar Sverige militärt framkommer sex huvudområden. Dessa är f.d. Sovjetunionen, Östeuropa, världen utanför Europa, relationen mellan stor-makterna, den militärtekniska utvecklingen samt en utveckling mot flera sinsemellan konkurrerande maktcentra.

Vad avser f.d. Sovjetunionen poängteras potentiella konflikter sprungna ur de ekonomiska och sociala kriserna samt maktkampen mellan dels centralmakt och del-republiker, dels mellan reformister och konservativa. Vidare tas kontrollen av kärn-vapnen upp, något som aktualiserats till följd av kuppförsöket hösten 1991. Geogra-fiskt belyses särskilt Östersjöområdet och Baltikum samt Kolahalvön. Även vad avser situationen i Östeuropa nämns riskerna att latenta konflikter åter kan blossa upp.

Dessa sägs ha sin rot i etniska, kulturella och religiösa motsättningar samt katastrofal ekonomisk utveckling. Till f.d. Sovjetunionen kan dessutom osäkerheterna kring CFE-avtalet kopplas. Sammanställning av de totalt 89 uttalandena presenteras i figuren nedan.

Figur 6.4: Sammanställning över de militära uttalandena avseende VEM som hotar Sverige militärt. (N=89)

På frågan om VAD som skall försvaras mot militära hot nämns nästan uteslutande territoriet och då dels starkt förknippat med neutralitetspolitiken, dels kopplat till fred, kris och neutralitet. Vid krig betonas istället infrastruktur och befolkningscentra.

Figur 6.5: Sammanställning över de militära uttalandena avseende VAD Sveriges försvarsmakt skall skydda. (N=65)

HUR detta skall ske fokuseras genomgående till ett avgörande i gräns- och kust-områdena. En viktig skillnad som föreligger över tiden är hur försvaret skall föras om de inledande striderna misslyckas. Här har en glidning från uthållighet i hela landet via uthållighet i en riktning till fria kriget ägt rum. I ÖB93 finns uttalanden som anty-der en begynnande övergång mot ett förordande av en mer offensiv strategi. Här talas t.ex. om erforderligt djup vid gränsinvasion och att avvärja en kustinvasion se-nast i kustzonen.

Figur 6.6: Sammanställning över de militära uttalandena avseende HUR försvarsmaktens krigs-uppgifter bör lösas. (N=45)

Den militära ledningen ger i sin avvägning mellan kvalitet och kvantitet exempel på tekniskt vägval. Även taktiska och operativa vägval antyds. Här förordas ett mer offensivt och manövrerande uppträdande där behovet av egen anfallsförmåga understryks.

MILITÄR POLITISK VILJA

KAPACITET Politiska rötter Ekonomiska rötter Samhälleliga rötter

REGIONAL 19 3 0 0

KONTINENTAL 15 29 3 7

GLOBAL 8 4 1 0

Befolkning Infrastruktur Institutioner Idé Territorium

8 11 0 1 45

Offensiv Semi-offensiv Semi-defensiv Defensiv

0 2 27 16

1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt