Muntligt kontra skriftligt material

Eftersom det empiriska materialet utgörs av både skriftliga källor och intervjuer, är det på sin plats att redovisa hur jag använt dem i analysen. Det finns åtminstone två aspekter som är viktiga att belysa; ett eller flera svarsalternativ och relativ fördelning.

4.1 Ett eller flera svarsalternativ

En viktig skillnad mellan det skriftliga och det muntliga materialet är att medan be-handlingen av det förra tillåtit flera svarsalternativ i var och en av frågorna VEM, VAD och HUR, så har behandlingen av det senare endast tillåtit ett svar på frågorna VAD och HUR från respektive respondent. Motiveringen till detta förfaringssätt är att jag önskat få fram de intervjuades prioriteringar avseende VAD som anses vara viktigast att försvara med militära medel respektive HUR landets försvarsmakt lämpli-gast skall gå tillväga för att lösa denna uppgift. Jag har dessutom velat undvika intetsä-gande svar såsom ”allt är viktigt att försvara” respektive ”FM måste kunna lösa sina uppgifter på många sätt”. Jag har däremot inte efterfrågat respondenternas bedöm-ning av VEM som är det farligaste hotet eftersom jag här istället sökt att få fram respondenternas ”hela” hotbild.

Jag har, avseende VAD och HUR, alltså försökt nyttja intervjuteknikens möjlighe-ter att nyansera svaren på mina frågor. Det visade sig emellertid vara svårt att i prak-tiken undvika såväl ”Det går inte att prioritera mellan de delar som skall försvaras”

som ”Det största hotet bedöms vara…” När de erhållna svaren givits på detta sätt har de också redovisats så.

4.2 Relativ fördelning

Som tidigare redovisats i detta kapitel utgör frekvens en av de aspekter som avses lyftas fram i behandlingen av det empiriska materialet. Det finns åtminstone en uppenbar risk med detta förfaringssätt då materialet i fråga dels utgörs av skriftligt material med många uttalanden, dels muntligt material med få respondenter. Särskilt tydligt blir detta förhållande i Norge där intervjuserien med den politiska ledningen endast utgörs av åtta intervjuer. Jag vill här peka på två viktiga förhållanden som medför att jag trots allt valt att behandla materialet på det sätt jag gjort.

För det första utgörs antalet respondenter i respektive ledning av mer än hälften av ledningens totala antal medlemmar. Förvisso är antalet respondenter i den norska militära ledningen endast 15 av 34, men de som fallit bort utgörs i huvudsak av chefer på den lägre regionala nivån. I såväl Sverige som Finland är cheferna på denna nivå inte generals- eller amiralspersoner.

För det andra görs jämförelserna främst mellan respektive lands ledningar vid respektive undersökningstillfälle. Detta innebär att resultatet från intervjuerna med den politiska ledningen i ett land främst jämförs med intervjuerna med aktuellt lands militära ledning. Detta faktum hindrar mig dock inte från att jämföra resultaten från de skriftliga materialen med resultaten från det muntliga i respektive land. Denna jämförelse görs dock med insikten att materialet i grunden är olika.

4.3 Triangulering?

Ovanstående förklaringar kanske får läsaren att tro att jag eftersträvar triangulering.

Jag vill understryka att mitt val av olika förfaringssätt inte bottnar i ett förordande av trianguleringens principer. Istället har jag i första hand försökt insamla ett tillräckligt omfattande empiriskt underlag för att överhuvudtaget kunna dra några trovärdiga slutsatser. Dessutom har tillgången på empiriskt material varierat mellan de olika län-derna. Jag är medveten om att det kan synas motsägelsefullt, likafullt har min ambi-tion varit att grunda mina slutsatser på ett så brett empiriskt underlag som möjligt.²⁸

4.4 Avslutande kommentarer

Inför det teoretiska resonemanget i nästkommande kapitel finns det tre aspekter kring metod och läsvänlighet som måste klarläggas. För det första, vad avser textanalysen, har jag valt att exemplifiera hur olika uttalanden kategoriserats i en bilaga. Motivet är att jag vill underlätta för läsare som främst är intresserade av avhandlingens resultat.

Läsare som vill gå djupare in på metod tvingas till besväret att studera bilaga 1.

För det andra, avseende den logiska uppläggningen, vill jag än en gång betona att det är förhållandena i Sverige som står i fokus och att Norge och Finland främst skall ses som referenspunkter. Detta till trots har jag valt att ge dessa punkter likvärdigt utrymme som behandlingen av den svenska empirin. Detta motiveras av att jag anser att referensempirin är intressant i sig.

För det tredje vill jag än en gång uppmärksamma läsaren på att materialet till textanalysen är hämtad från försvarspolitiska beslutsprocesser. Detta får inte hindra lä-saren från att redan nu förbereda sig på att förklaringsansatserna kommer att ta fasta på strukturer.

Notes

1 SOU 1966:18, Strategi i väst och öst, s. 13-15

2 Berdal, M., R. (1997) The United States, Norway and the Cold War, 1954-60, London, Macmillan Press, s. xv-xvii.

3 Se t.ex. Prop. 1996/1997:4, Totalförsvaret i förnyelse – etapp 2, s. 104.

4 Här skulle det gå att göra en jämförelse mellan olika styrningsprinciper inom militära organisationer.

Det är t.ex. möjligt att skillnaden mellan deklaratoriska och operationella uttalanden är av mindre betydelse i en organisation som tillämpar kommandostyrning. Jag anser dock att det i en organisation som tillämpar principen ”styrning genom uppdrag” (uppdragstaktik) såsom den svenska försvar-smakten skulle vara förödande om underordnade nivåer inte kunde lita på att överordnade nivåer verkligen menade vad som sades.

5 Se t.ex. Brodin, K. (1977) Studiet av utrikespolitiska doktriner, Akademisk avhandling vid Stockholms universitet, s. 3-12, Agrell, W. (1985) Alliansfrihet och atombomber…, Stockholm, Liber, s. 32 resp.

Noreen, E. (1994) Brobygge eller blockbildning?, Stockholm, Carlssons Bokförlag, s. 16-17.

6 Brodin, K. (1977) Studiet av utrikespolitiska doktriner, Akademisk avhandling vid Stockholms univer-sitet, s. 305-306.

7 Se t.ex. Agrell, W. (1985) Alliansfrihet och atombomber…, Stockholm, Liber, s. 32. Se även Nygren, B.

(1984) Fredlig samexistens: Klasskamp, fred och samarbete; Sovjetunionens detente-doktrin, Akademisk avhandling vid Stockholms Universitet, s. 21.

8 Argument för detta synsätt återfinns bl.a. i SOU 1996:98, Vem styr försvaret?, s. 65.

9 Argument för detta synsätt återfinns bl.a. i SOU 1996:98, Vem styr försvaret?, s. 27.

10 Se t.ex. SOU 1996:98, Vem styr försvaret?, sida 38. I ”Militärledningen” kunde ingå civila befattnings-havare som var chefer myndigheter som, liksom FM, lydde under Försvarsdepartementet. FRA, FMV och FOA är exempel på sådana myndigheter.

11 Det uppstår ett problem vid jämförelsen länderna emellan eftersom gradsystemet ser annorlunda ut.

Jag har utgått från det svenska varvid norska och finska brigadgeneraler (motsvarades i Sverige av överste av första grad vid intervjutillfällena) och motsvarande amiralsnivå, d.v.s. enstjärniga generals-och amiralspersoner, avgränsats bort.

12 Liknande resonemang förs bl.a. i ett betänkande av 1988-års försvarskommitté (SOU 1990:5). Se t.ex. s. 10.

13 Inspiration har hämtats från Katarina Brodins analysschema för studiet av utrikespolitiska doktri-ner. Se Brodin, K. (1977) Studiet av utrikespolitiska doktriner, Akademisk avhandling vid Stockholms universitet.

14 Avseende ”provintervju”; se bl.a. Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer, Lund, Studentlitteratur, s.

110.

15 Avseende ”gruppintervjuer” resp. ”enskilda intervjuer”; se bl.a. Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur, s. 97.

16 Avseende användandet av bandspelare; se bl.a. Repstad, P. (1999) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen, Lund, Studentlitteratur, s. 70-72 & 85-86.

17 Avseende ”telefonintervju”; se bl.a. Krag Jacobsen, J. (1993) Intervju, Lund, Studentlitteratur, s.

159-163.

18 Avseende ”standardiserad” kontra ”icke-standardiserad” resp. ”strukturerad” kontra ”fri intervju”;

se bl.a. Lundahl, U & Skärvad, P-H. (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund, Student-litteratur, s. 115-117.

19 Avseende ”intervjuareffekt”; se bl.a. Svenning, C. (1997) Metodboken, Lund, Lorentz Förlag, s. 114.

20 Avseende ”personliga intervjuer”; se bl.a. Svenning, C. (1997) Metodboken, Lund, Lorentz Förlag, s.

113.

21 ”Skall man berätta att det kan vara känsligt?” frågar sig Bengt Starrin och Barbro Renck i Svensson, P-G. & Starrin, B. (red.) (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund, Studentlitteratur, s. 71. Jag valde alltså att berätta.

22 Avseende ”forskningsetik”; se bl.a. Holme, I., M. & Krohn Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur, s. 333-335.

23 Avseende ”konfidentiell behandling”; se bl.a. Ejvegård, R. (1996) Vetenskaplig metod, Lund, Student-litteratur, s. 48.

24 Handledare och opponenter har haft tillgång på förteckningen över vilka personer som står bakom resp. intervjunummer.

25 Läsaren kommer i kapitel 7 och 8 att upptäcka att vissa av handlingar inte direkt går att härleda till beslutscyklerna i Norge och Finland. De militära handlingar det är frågan om är bl.a. årsberättelser och utkottsförhör.

26 Jag har svårt att sätta en etikett på analysen – etiketterna är så många (Se t.ex. da Silva, A., B. ”Att analysera texter” i Svensson, P-G. & Starrin, B. (red.) (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund, Studentlitteratur). Det finns åtminstone några tänkbara alternativ: Innehållsanalys, vilket troligen passar bäst, beskrivs t.ex. i Svenning, C. (1997) Metodboken, Lund, Lorentz Förlag (se bl.a.

s. 159) medan delanalys beskrivs i t.ex. Holme, I., M. & Krohn Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur (se bl.a. s. 144).

27 Stortingets skole- og opplysningstjeneste (1997-09-26) Stortings –ABC… Forklaringer på enkelte ord og begreper.

28 Avseende triangulering se t.ex. Bryman, A. (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Lund, Studentlitteratur, s. 157 och Kjär Jensen, M. (1995) Kvalitativa metoder för samhälls- och beteen-devetare, Lund, Studentlitteratur, s. 94-107.

KAPITEL 4