I detta kapitel redovisas en genomgång av de kostnader som påverkar förmånstagaren.
3.1 Metod och utgångspunkter
En av de möjliga förklaringarna som ges till Sveriges högre bränsleförbrukning jämfört med övriga EU-länder är att nära hälften av nybilsköpen görs av företag (bruks-, leasing- och förmånsbilar). Speciellt uppmärksammas bilförmåns-reglernas utformning som anses leda till låg känslighet för fordons- och bränslekostnad.
Eftersom företagens fordonsköp och också reglerna för förmånsbil anses ge ringa incitament till val av bränslesnåla bilar är det viktigt att försöka bestämma den totala kostnaden som är förknippad med innehavet av en förmånsbil, dvs. kostnader som tillkommer utöver skatt på förmånsvärdet.
Förutom beskattning av förmånsvärdet finns ytterligare kostnader som en förmåns- tagare kan belastas av för innehav av förmånsbil. Det finns inget entydigt sätt att ta fram data om olika lösningar eller kostnadsnivåer. Information från olika källor måste
kombineras. Information från Riksskatteverket ger kunskap om antalet bilförmåner, dess storlek och förekomst av förmån för fritt bränsle eller inte.
För bedömning av förmånstagarens kostnader, löneavdragens storlek och utformning mm behövs information från andra källor. Vi har därför genomfört en rad intervjuer inom ramen för projektet. Vi har intervjuat Ynnor och Bilreda som representanter för företag som har specialiserat sig på hantering av förmånsbilar. De arbetar med rådgivning och förmånsbilsadministration gentemot förvaltningar och företag. Intervjusvaren från Bilreda och Ynnor framgår av bilaga 1.
Vi har dessutom att fråga ett antal företag om innehållet i deras förmånsbilspolicy, ekonomiska villkor för förmånstagaren samt företagets reaktion på ändringar av regler för beskattning av förmånsbilar. Följande företag har intervjuats:
• WSP • ICA • Skanska Sverige • Electrolux • Schenker • Volvo Cars • DN • Vägverket • Ericsson • Fortum
39
Förutom ekonomiska faktorer har vi även diskuterat andra förhållanden som styr valet av förmånsbil. Exempel på sådana är maximal bränsleförbrukning eller lägsta tjänstevikt av trafiksäkerhetsskäl. Även dessa intervjusvar återfinns i bilaga 1. Nedan visas de
frågeområden som berörts. • Företagets verksamhet • Antal anställda
• Företagets bilpark (antal bruksbilar/förmånsbilar) • Hur ofta byts förmånsbilen ut (leasingtid)?
• Policy för förmånsbilar (hur styr företaget valet av bil?)
• Vilka finansieringslösningar tillämpas (brutto-/nettolöneavdrag)? • Hur beräknas löneavdragen?
• Förekomst av bränsleförmån?
• Förmånsbilarnas årliga körsträcka (i tjänst/privat)? • Ökar/minskar privatkörningen?
• Har företaget gjort ändringar i sin förmånspolicy med anledning av 1997 års regeländring/2002 års regeländring?
• Bedömning av påverkan på förmånsbilarnas bränsleeffektivitet och privat körsträcka av 1997 års ändring
• Bedömning av hur lång tid det tar för regeländringen att få genomslag
3.2 Slutsatser och kommentarer baserat på
genomförda intervjuer
Intervjuerna av företagen ovan har gett en bild av vilken policy och vilka regler företagen har vid tilldelning av förmånsbilar till sina anställda. Vidare har den anställdes ekonomis- ka villkor klarlagts. Slutligen har också konsekvenser av ändrad förmånsbeskattning samt införande av speciella regler för miljöbilar kartlagts.
Slutsatserna nedan är ett resultat av de intervjuer vi genomfört. Totalt sett baseras slutsatserna på en liten del av förmånsbilsparken. Slutsatserna har därför delvis diskute- rats med företagen Bilreda och Ynnor och därmed kunnat beläggas och få en mer allmän karaktär.
Företags regler och policy
• Förmånsbil tilldelas chefer och andra högre befattningar eller personal med transportbehov i tjänsten
• Den typiska förmånsbilen är en Volvo V70, Passat, Audi A4 eller Ford Mondeo etc. med ett värde mellan 180-300 000 kronor. Representativt inköpspris för en förmåns-
40
bil är ca. 7 basbelopp, Volvo V70 är ofta en normbil, vilket också indikerar accepta- bel nivå för bränsleförbrukning och säkerhetsnivå
• Avtalsperioden varierar mellan 2-4 år, 3 år eller 12000 mil är vanligast. Andra- handsvärdet får inte bli för lågt, ekonomin styr hur länge bilen behålls
• Miljöbilar förordas i några fall hos de intervjuade företagen, högre inköpspris accepteras hos vissa företag
• DN väljer enbart miljöbilar: EU-bidrag från Stockholm stad och kommande eventuell befrielse från trängselavgifter är viktiga skäl
• Företagen är kostnadsmedvetna vid val av förmånsbil, ekonomin är viktigast och vilken service bilhandlaren/leasingbolaget kan erbjuda
• ”Traditionella” företag har genom skärpning av sin policy minskat antalet förmånsbi- lar. Ökningen av förmånsbilar i Sverige, totalt sett, förklaras av tillväxt i nya företag och branscher. En del av ökningen beror också på att anställda inte längre vill köra egen bil i tjänsten eftersom milersättningen försämrats över tiden
Ekonomiska villkor för förmånstagaren
• Olika typer av finansiering förekommer i dagsläget. En del förmånstagare betalar enbart skatt på förmånsvärde. Andra betalar dessutom ett brutto- eller nettolöneav- drag till företaget
• Ca 20% av alla förmånstagare betalar endast skatt på förmånsvärdet
• Ca 70% av alla förmånstagare förmånstagarna har dessutom ett netto- eller bruttolö- neavdrag. Representativ nivå för avdraget är ca. 2000 kr
• En ny typ av finansiering är att företagen för över hela leasingkostnaden till förmånstagaren via ett bruttolöneavdrag. Denna lösning förekommer främst i nya företag och branscher. Uppskattningsvis ca 10% av förmånstagarna omfattas av denna lösning
• Företaget betalar bensinen för ca. 50% av förmånstagarna
• Företagen leasar bilarna från återförsäljare eller finansbolag (undantag Vägverket, Volvo). Leasing är den billigaste lösningar eftersom finansbolaget inte betalar moms vid inköp av bilen
41
Figur 3.1 Förmånskostnad netto/månad vid 50% marginalskatt för en V70 2,4 Addition 2004 vid olika finansieringsalternativ
Reaktion på regeländringar
• Flertalet företag noterar något minskad privat körning efter 1997
• Uppföljning av genomsnittligt bränsleinköp/månad för Bilredas kunder visar en minskning från 250-300 liter till 200-250 liter, dvs. en minskning på ca 20% • I och med införande av körsträcksberoende förmånsvärde har också valet av
bränsleeffektiva bilar blivit viktigare, speciellt i de fall där förmånstagaren betalar bensinen själv. Effekten har dock bara blivit marginell eftersom ökade krav på bl.a. säkerhet och komfort har lett till tyngre fordon. Om man väljer en spartanskt utrustad bil får den mycket lågt restvärde/andrahandsvärde
• Några företag förordar val av miljöbil
• Företagen anser dock oftast att kostnaden för miljöbilen inte kompenseras av dess fördelar
• Ökning av miljöbilar hämmas av administrativt krångel, t.ex. bestämning av förmånsvärde, jämkning av förmånsvärde varje år etc.
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
V70, enbart förmånsvärde V70, nettoavdrag 2000 kr V70, bruttoavdrag 2000 kr V70, fullt leasingavdrag brutto 4000kr Förmånskostnad 2004 netto kronor/mån42