För att kunskapsasymmetri skall föregå måste det finnas ett kunskapsövertag vilket samtliga respondenter är överens om att det gör. Rådgivare G berättar “Självfallet har vi rådgivare ett kunskapsövertag gentemot våra kunder, varför tjänsten idag existerar. Affärsmodellen är utformad på det viset och jag upplever att det klart och tydligt fortfarande även i framtiden finns ett behov av rådgivning, då kunskapsnivån är generellt låg hos kunderna.”. I empirin nedan ämnar vi redogöra hur rådgivarna upplever deras och investerarnas finansiella förmåga.
4.2.1 Rådgivarnas finansiella förmåga
Samtliga rådgivare anser att de innehar den kunskap som är nödvändig för att kunna ge investeraren lämplig och individanpassad rådgivning “Det är klassat som ett professionellt yrke där jag dels har en SwedSec-licensiering som styrker min kompetens som jag sedan kontinuerligt varje år måste bekräfta genom en årlig kunskapsuppdatering som Finansinspektionen tillhandahåller. Dels har vi även interna utbildningsprogram som företagen kräver att vi ska genomföra, så ja tycker jag har den kunskap som krävs.” säger Rådgivare B. Rådgivarna poängterar också vikten av att vara påläst om vad som sker på den finansiella marknaden för att kunna besvara investerarnas eventuella frågor. “Att vara påläst ingår såklart i yrket och vi får sammanfattningar varje månad om det
viktigaste som händelserna på börsen, vilket underlättar ens uppdatering och förberedelser.”, menar Rådgivare G. Rådgivare C tillägger även att “Intresset för investeringar finns även hos nästa alla rådgivare som jag jobbat med, vilket inte är helt ologiskt. Detta underlättar såklart den dagliga och aktuella kunskapsuppdateringen.”. Samtliga rådgivare delger också att erfarenhet har betydelse i flera aspekter men framförallt handlar det om att en erfaren rådgivare lättare kan bedöma och utläsa en investerares helhetsbild och behov, för att på så vis underlätta ett resonemang kring deras verkliga riskpreferenser. “Utan längre erfarenhet kan det vara svårt att uppfatta en kunds riskpreferenser, då kunderna har egna prioriteringar och förväntansbilder av vad en placering kan generera.” menar Rådgivare G och tillägger: “Med erfarenhet kan man lättare uppmärksamma vad behovet är och föra ett resonemang kring det.”. Kring erfarenhet och asymmetrier, svarande den lite mindre erfarne Rådgivare D: “Självklart har erfarenhet en betydelse i mitt yrke. Med erfarenhet är det lättare att jämföra personers behov och tankesätt med normen, då man har fler rådgivningsmöten bakom sig och man har träffat mer människor med olika ekonomiska förutsättningar.”. De rådgivare med mindre erfarenhet menar dessutom att man måste börja någonstans då erfarenhet inte kommer över en natt. Rådgivare F tillägger: “Erfarenhet tar givetvis tid, det gäller att jobba hårt för att lära känna kunderna bättre och förtjäna en tillit, vilket tar tid.
4.2.2 Hur upplever rådgivarna investerares finansiella förmåga?
Vi har i tidigare delar av uppsatsen belyst den bristande finansiella förmågan hos den svenska befolkningen. Men hur stor påverkan har den på rådgivarna och dess rekommendationer och riskbedömning? Vad upplever rådgivarna när förmedlingen av information ska ske och hur upplever de investerarens förståelse?
Rådgivare E förklarar att “De kunder som söker rådgivning är ganska ointresserade av ekonomi. 9/10 har ingen koll och vill ha guidning och 1/10 vill ha oss som ett bollplank med sina egna idéer.”. På frågan om investerarna förstår vad rådgivaren vill förmedla, svarar rådgivare E vidare: “Nej inte alltid, man får försöka anpassa sina råd och det man pratar om, därför måste man vara lyhörd och försöka förtydliga när man känner att man inte når fram. Pedagogik betyder mycket och är en viktig uppgift som rådgivare [...]”. Rådgivare B håller med och berättar “Rådgivaren ska hitta lämpliga produkter utifrån kundens ekonomiska situation och komma med ett råd baserat på det samt på kundens
kunskapsnivå.”. Rådgivare G styrker detta och tillägger “Problemet är ofta är att man nog har lite för hög tilltro till vad kunden faktiskt förstår, då kunskapsnivån är generellt låg enligt mina erfarenheter.”. Rådgivare C ser också att den finansiella förmågan generellt sett är låg men att det framförallt är kunskapen om vad man kan förvänta sig som folk har svårast för. Produktutvecklare A belyser också vikten av att skilja på att rådgivaren ger råd men att det är investeraren som fattar besluten. Den ökade transparensen i MiFID II medför att rådgivarna har en skyldighet att dokumentera sina rekommendationer och vad investeraren själv har sagt innan ett eventuellt köp, för att säkerhetsställa att investeraren har förstått innebörden. “Överensstämmer inte dokumentationen med vad kunden har sagt uppstår ett compliance-fel [...]”, menar Rådgivare B. Rådgivare E håller med “Kunden skall alltid vara den som fattar besluten. Men för att rådgivaren skall ge ett lämpligt råd måste de lämna tillräckliga uppgifter och göra så att kunden vet vad de skall ta ställning till, vilket är mycket varierande beroende på kunskap.”.
4.2.3 Hur bedöms den finansiella förmågan?
“Den finansiella förmågan bedöms sällan i samband med ett rådgivningsmöte, dock är det viktigaste att kunderna förstår risken med vad en placering faktiskt innebär.”menar Rådgivare G. Detta görs genom att ställa ett antal frågor gällande risk och visar hypotetiska scenarion som behandlar investerarens risktolerans, i enlighet med en lämplighetsbedömning som sedan dokumenteras. Som en konsekvens av den bristande finansiella förmågan menar Rådgivare D att de slutat att ge råd kring allt för komplicerade produkter idag, då syftet är att det ska vara lättare att förstå fakta, utfallet, vad produkten innehåller och kostar. Rådgivare D berättar vidare hur han bedömer den finansiella förmågan “Då jag har en kundstock med lite äldre kunder som har haft aktier i flera år, får man anta att de förstår fundamenten av vad exempelvis en aktie är för något”. Alla rådgivare använder sig av olika teoretiska utfall när man inte kan säkerhetsställa en investerares finansiella förmåga för att utvärdera hur investeraren kan reagerar på exempelvis ett aktiefall. Rådgivare F berättar mer om hur investerare kan bete sig ”Det är intressant. Kunder kan komma in och säga att de vill byta fond bara för att den har gått ner den senaste veckan eller vill byta ett värdepapper som har gått bra under de senaste tre åren bara för att de precis innan möte har sett att den har gått dåligt. Rådgivare F berättar också att investerare många gånger säger att de ska bli mer aktiva
och intresserade, trots att deras placeringshistoria visar att de inte varit särskilt aktiva. “Jag måste då fråga mig själv om jag skall gå på vad de säger eller inte.”. Sammantaget delger rådgivarna att investerare generellt sällan förstår de eventuella riskpåföljder som ett värdepapper kan medföra fullt ut. Rådgivare C berättar mer om hur denne arbetar: “det absolut viktigaste är att man visar vad de har för olika placeringar på ett enkelt sätt och illustrerar hur portföljen skulle slå totalt sett om börsen går ner [till exempel] tjugofem procent. När detta väl är illustrerat kan man föra en diskussion om kundens risktolerans”.