I figuren i slutet av stycket har vi som författare av studien försökt att sammanställa valda relevanta teorier utifrån studiens referensram för att förtydliga samband mellan olika teorier och underlätta förståelsen för hur dessa påverkar varandra.
Nya lagar och regleringar är ofta implementerade för att stärka investerarens ställning och förbättra förutsättningarna för beslutsfattande. Detta då rådgivaren ofta innehar mer information än investerarens, vilket motiverar lagstiftaren att ändra lagen till investerarens fördel. MiFID II har medfört bland annat en ökad transparens genom de nya lagkraven som kan ha en påverkan på rådgivarnas dagliga arbete, vilket pilen nedåt från lagar och regleringar i modellen illustrerar. Den ökade transparensen och investerarskyddet som kommer med lagkraven tillhandahålls för att antas försöka jämna ut förhållanden på marknaden och reducera den rådande problematiken i principal-agent relationen vid investeringsrådgivning.
Principal-agent problematiken innefattar asymmetrier mellan investeringsrådgivare (agenten) och investerare tillika beslutsfattaren (principalen). De nya lagkraven gällande investeringsrådgivning ämnar att reducera intressekonflikter och för att möjligen underlätta kontrollerandet av rådgivarens arbete, för att ge bättre förutsättningar för att inte dessa asymmetrier ska uppstå. Pilarna mellan rådgivare, kunskapsasymmetri, informationsasymmetri och beslutsfattaren symboliserar skapandet av den asymmetriska relationen. Att dessa asymmetrier uppstår är för att aktörerna har olika grad av information och kunskap, där problematiken uppkommer när principalen anlitar agenten och de integrerar med varandra. Dessa asymmetrier påverkar och försvårar det finansiella beslutsfattandet för investeraren som pilarna nedåt från information- och kunskapsasymmetri ska synliggöra.
Utifrån den moderna beteendeekonomiska forskningen har den mänskliga faktorn och psykologi i hög utsträckning en påverkan på finansiella beslut. Det kan därför uppstå felaktiga beteendemässiga irrationella tankesätt, vilka benämns beteendeekonomiska biases. Dessa biases kan medföra svårigheter i att fatta rationella och välgrundade beslut. De yttre pilarna från och till rådgivning, ska symbolisera att rådgivaren kan hjälpa investeraren till ett bättre beslutsfattande genom sin erfarenhet, men att det fortfarande påverkas, framförallt vid processen av att uppfatta investerarens riskaversion och riskkapacitet då biases influerar hur man upplever och hanterar risker.
Samspelet mellan de två grundstenarna i en investerares risktolerans, riskaversion och riskkapacitet, kan vara problematiskt med hänsyn till den okända risken, vilket pilarna uppåt från beteendeekonomiska biases ska visa. Nivån av både riskaversion och riskkapacitet varierar för varje enskild investerare och situation. Därmed kan en investerares risktolerans vara svårbedömd för en rådgivare, speciellt med avseende på det standardiserade riskformuläret som oftast används. Enligt det nya direktivet finns det brist på tydlighet och konsekvent vägledning för hur risktoleransen ska mätas. Kombinationen av den bristande tydligheten från MiFID II, riskformulärets utformning och investerarens påverkan av biases, kan medföra att en investerares risktolerans missuppfattas, vilket pilarna från dessa två underliggande riskbegrepp ska symbolisera.
Hur information presenteras är speciellt viktigt i beslutsprocessen eftersom investeraren här ofta inte tar in någon större mängd information. Hur risktoleransen uppfattas och framställs får också en inverkan på beslutsfattaren. Detta på grund av att risktoleransen mynnar ut i en riskprofil som avgör den risk som investeraren ska bära i förhållande till dennes kapacitet och aversion. Därför är det viktigt att utifrån en beteendeekonomisk synvinkel utvärdera dessa frågor i beslutsprocessen då forskning visar att människor är irrationella.
3 Vetenskaplig Metod
I metodavsnittet kommer val av metod, forskningsperspektiv och -design samt andra tillvägagångssätt presenteras utifrån relevant teori. Samtliga val motiveras och diskuteras utifrån för- och nackdelar. Avslutningsvis utvärderas studiens kvalitet med hjälp av begrepp som trovärdighet, överförbarhet och etik.
3.1 Val av metod
Enligt Bryman och Bell (2013) ska valet av forskningsmetod grunda sig på studiens syfte och vilka frågeställningar som bedrivs. En studies syfte kan vara av beskrivande, förklarande eller av utforskande natur och valet av syfte beror på hur långt framskriden den befintliga kunskapen är på forskningsområdet (Sekaran, 2000). I studien har inledningsvis en nulägesbild skapats genom att vi kartlagt tidigare forskning inom främst MiFID II, principal- agent teorin och beteendeekonomi i kontexten investerings- rådgivning. Efter kartläggningen kunde vi konstatera att det föreligger en brist på kunskap i vår studies utgångspunkt som är en ökad förståelse för hur rådgivarna upplever de effekter som det nya direktivet medfört investeringsrådgivningen i praktiken. Vidare ämnar studien undersöka och analysera hur rådgivarna upplever investerarens beslutsfattande efter införandet samt se hur effekterna av regleringen har påverkat den asymmetriska relationen. Med anledning av att EU-direktivet nyligen har implementerats på den svenska finansmarknaden har vi därför inte hittat någon tidigare studie som berör detta fenomen som vår studie ämnar att göra. Därmed har studien ett utforskande syfte. Detta resonemang styrk även teori av Sekaran (2000) som menar att för studier som söker en djupare förståelse för speciella frågor som är nya på forskningsområdet rekommenderas ett utforskande syfte. Författaren menar vidare att när det finns lite eller ingen kunskap alls inom ett aktuellt område ska en studie ha ett utforskandesyfte.
3.2 Kvalitativ studie
Med utgångspunkt av studiens syfte har vi valt undersökningsmetod utifrån Bryman och Bells (2013) teori. Det finns enligt Bryman och Bell (2013) två olika undersöknings- metoder för en studie: kvalitativ och kvantitativ metod. En kvalitativ metod ger deltagarna möjligheten att i form av intervjuer beskriva situationer eller problem utifrån egna
perspektiv (Bryman & Bell, 2013). En kvalitativ undersökningsmetod ger därmed förutsättningar för en djupare förståelse inom ett specifikt område i de fall man söker beskrivande orsaker till det underliggande fenomenet (Bryman & Bell, 2013). Författarna menar vidare att den djupgående information som en kvalitativ metod genererar ger goda förutsättningar för ett rikare innehåll. För att få en ökad förståelse och för att kunna utreda vad införandet av det nya direktivet har fått för effekter, anser vi att det nödvändigt med djupgående intervjuer. Intervjuer har därmed genomförts för att generera empiriskt underlag i ord snarare än i siffror, vilket ger nyanserade svar och ett djup i studiens analysunderlag (Kvale & Brinkmann 2014). Därmed kan respondenterna i vår studie ge mer motiverade samt detaljerade svar och kan på så sätt beröra fler parametrar som kan berika studien. Detta ger oss bättre förutsättningar för att svara på studiens fråge- ställningar. Eftersom vi har öppna frågeställningar som ”hur” och ”hur upplever”, anser vi att en kvalitativ undersökningsmetod är lämpligast som utgångspunkt i denna studie. Med anledning av detta anser vi att en kvalitativ forskningsmetod genererar bättre djupgående information som tydligt knyter an till studiens forskningsfrågor och utforskande syfte.
3.3 Forskningsperspektiv
Justesen och Mik-Meyer (2011) menar att forskare med ett fenomenologiskt perspektiv vill få fram deltagarnas gemensamma uppfattning och perspektiv kring hur de upplever ett fenomen. Författarna anser därför att en kvalitativ studie är mer lämplig på grund av att de metoder som används inom fenomenologin bland annat är dokumentstudier, intervjuer, fokusgrupper och observationer (ibid). Detta för att få en djupare och bredare förståelse för de utmaningar som fenomenet har inneburit för målgruppen då ett problem kan upplevas på olika sätt (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Det fenomenologiska perspektivet passar därmed vår studies utforskande syfte och öppna frågeställningar. Detta då vår studie har fokus på ”hur” investeringsrådgivare exempelvis upplever den kunskaps- och informationsasymmetri som existerar vid investeringsrådgivning och hur har den påverkats efter införandet av MiFID II. Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) ska forskarna utifrån det fenomenologiska perspektivet försöka komma så nära studieobjektets vardag och erfarenheter som möjligt för att därigenom få en inblick i deras gemensamma arbetsförhållanden och kontext. I vår studie vill vi undersöka hur investeringsrådgivare betraktar sin verklighet och är inte intresserade av att ifrågasätta
den, då det i detta perspektiv inte är forskarna som ska avgöra ifall deras upplevelser stämmer eller inte. Antas ett fenomenologiskt perspektiv bör studiens författare också använda sig av en semi-strukturerad intervju med öppna frågor (Justesen & Mik-Meyer, 2011).
3.4 Forskningsdesign
Enligt Carlsson (1991) bör även forskningsdesignen väljas utifrån och vara beroende av det aktuella syftet. Med ett utforskande syfte menar Yin (2007) att en fallstudie lämpar sig väl, speciellt om forskarna är intresserade av att belysa unika och specifika drag på en arbetsplats, där studien har som avsikt att intensivt undersöka dess miljö eller situation. En fallstudie är en bra forskningsdesign för att besvara hur-frågor enligt Yin (2007), vilket styrker vårt val av forskningsdesign. Yin (2007) menar vidare att en fallstudie är att föredra om gränsen mellan fenomenet och kontexten är svåra att urskilja och där de händelser som studien har tänkt undersöka är omöjliga att manipulera. Eftersom vår studie vill fokusera på och undersöka det enskilda fallet i form av investeringsrådgivare och en ny företeelse i dess specifika kontext, MiFID II, har vi därför valt en fallstudie- design. Det har vi gjort för att uppnå en ökad förståelse och fördjupning inom ämnet MiFID II och dess effekter, där vi vill belysa den homogena gruppens upplevelser och nya arbetsmiljö. Genom den valda fallstudiedesignen uppnås möjligheten att få fram specifika drag som skiljer fallen åt och vad som är ett återkommande resultat, som sedan kan användas som utgångspunkt i analysen. Införandet av det nya direktivet har skapat en helt ny kontext för hur investeringsrådgivare ska arbeta gentemot investeraren, som måste följas enligt lag, och ligger till grund för studiens fenomen. Därmed är kontexten och fenomenet svåra att urskilja, då händelserna för hur en investeringsrådgivare ska agera är omöjliga att manipulera. Därför anser vi att en fallstudie är lämplig som forskningsdesign med hänseende till studiens forskningsperspektiv och utforskande syfte. Enligt Bryman & Bell (2013) och Denscombe (2016) är en fallstudie anpassad för att skapa en djupgående förståelse inom det specifika fallet och är mer lämplig när frågeställningarna är av utforskande karaktär.
3.5 Forskningssynsätt
Det finns enligt Bryman och Bell (2013) samt Alvesson och Sköldberg (2008) tre olika forskningssynsätt som kan användas vid forskning: induktivt, deduktivt och abduktivt. Ett deduktivt forskningssynsätt utgår ifrån teori och formulerade hypoteser för att testas mot verkligheten genom observationer (Bryman & Bell, 2013). Sedan analyseras dessa hypoteser och observationer för att kunna dra slutsatser om man kan generalisera resultatet på det valda fenomenet (Denscombe, 2009). Bryman och Bell (2011) menar dock att en kvantitativ studie inte nödvändigtvis måste utgå från en hypotes, utan att en undersökning snarare kan präglas av en teori som sätts i relation till insamlad objektiv data.
Vår studie har tagit utgångspunkt i de nya förändringar som regelverket MiFID II har medfört för investeringsrådgivningen, där vi sedan vill belysa de viktigaste förändring- arna och koppla det till befintliga relevant forskningsteorier i vår referensram. Därefter har frågeställningar utformats med hjälp av teorin. Sedan jämfördes teorierna med vårt empiriska datamaterial från fallstudien, där ambitionen är att undersöka hur studiens teorier och hypoteser överensstämmer med studiens empiriska data. Materialet från intervjuerna analyserades sedan, där slutsatser dragits av vår analys. Vi har därmed antagit ett deduktivt forskningssynsätt, då studien kopplar den teoretiska referensramen till de framtagna datamaterialet som intervjuerna från rådgivarna genererat angående det specifika fallet.
3.6 Semistrukturerade intervjuer
Studiens primärdata insamlades genom intervjuer med främst investeringsrådgivare och en produktutvecklare tillika nyckelperson av implementering av MiFID II. I de intervjuer som genomförts antogs en semistrukturerad ansats, där intervjuerna följde en intervjumall där utrymme lämnades för eventuella avvikelser, vilket Justesen och Mik-Meyer (2011) anser är viktigt. För att kunna jämföra de insamlade intervjusvaren krävs en viss struktur men det är också viktigt med en viss grad av frihet för att öka kunskapen om respondentens perspektiv inom det berörda ämnet (Bryman, 2012). Av det följer att respondenterna öppet kan besvara frågorna (Bryman & Bell, 2013). När studiens syfte
och frågeställningar är tydligt definierade anser Bryman och Bell (2013) att semi- strukturerade intervjuer är mest lämpligt för insamlandet av empiriska data då det medför struktur, samtidigt som intervjupersonerna får en viss frihet.
Enligt Gillham (2005) ställer intervjuaren i den semistrukturerade intervjun, samma frågor till samtliga deltagare i studien, även om frågorna är anpassade efter respondentens specifika position och i förhållande till studiens syfte. Målet är att alla intervjupersoner skall reflektera över samma frågor, vilket ställer krav på att intervjuaren ställer följdfrågor om inte tillräckligt utförliga svar erhålls (Justensen & Mik-Meyer, 2011). Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är det i en semistrukturerad intervju viktigt att intervjuaren är väl påläst inom det ämne intervjun skall ske, då det möjliggör en önskad flexibilitet i intervjun. I vår studie har vi därför gjort en grundlig litteraturgenomgång där vi gjort oss bekanta med ämnen som investeringsrådgivning, beteendeekonomi, principal-agent teorin, rådgivaransvar och asymmetrier i dessa sammanhang, men främst direktivet MiFID II och dess innebörd. Således var vi väl förberedda inför intervjuerna. Värt att notera är dock att det finns olika teorier om hur den semistrukturerade intervjun bör se ut. Kvale och Brinkmann (2014) anser till skillnad från Gillham (2005) att varje intervju bör anpassas efter varje enskild intervjuperson. Vi har valt att strukturera upp en intervjumall, i enlighet med Gillhams (2005) definition, men också valt att avvika från den i de fall vi upplevt att mer intressanta ämnen har kommit på tal. Intervjuerna gav oss goda insikter i såväl rådgivarnas arbetsprocesser som deras upplevelser av förekommande principal- agent problematik. Intervjumallen var till stor hjälp för att öka jämförbarheten mellan de olika intervjuerna, då de olika intervjuernas betoning på område varierade.
Antalet respondenter i en fallstudie kan variera, men är inte sällan fler än tio personer (Hedin, 2011). En förhållningspunkt kan vara att intervjua personer tills dess att man inte får fram några nya synpunkter från intervjupersonerna, vilket vi valt att förhålla oss efter. I vår fallstudie har vi genomfört sju intervjuer, vilket var det antal där vi uppnådde empirisk mättnad. Liknande svar erhölls vid intervjuerna vilket medförde att ytterligare intervjuer troligen inte skulle leda till nya insikter. Samtidigt höll vi oss inom vad som enligt Hedin (2011) anses vara ett lämpligt antal personer för en fallstudie.
3.6.1 Urval
Vi har valt att vända oss till personer som jobbar inom ramen för investeringsrådgivning, men också till en person som arbetat specifikt med implementeringen av de förändringar som regelverket medfört. Detta i enlighet med studiens syfte. Att vända sig till en specifik grupp för intervjuer, är ett så kallat målinriktat, eller strategiskt, urval och förekommer ofta i kvalitativa studier (Trost, 2010). Detta är enligt Bryman och Bell (2013) en variant av ett icke-sannolikhetsurval. Bryman och Bell (2013) menar också att ett bekvämlighets- urval passar en kvalitativ undersökningsmetod och är ett urval som görs när personer för tillfället finns tillgängliga för forskarna. Studien har använt sig av ett bekvämlighetsurval för att underlätta möjligheten till intervjutillfällen. Det har gjorts genom att undersöka rådgivare inom en geografisk närhet vilket har underlättat insamlingen av primärdata till vårt empiriska material. Intervjuerna genomfördes i Linköping, Stockholm, Norrköping och Göteborg. Vi valde att utgå från denna avgränsning då dessa städer ligger nära aktuell studieort samt hemort för studiens författare. Denna avgränsning kan liknas vid ett bekvämlighetsurval, som innebär att respondenternas lämplighet dels baseras på geografisk närhet och personliga kontakter (Bryman & Bell, 2013).
I urvalet var vår målsättning att några av undersökningens respondenter skulle ha en chefsbefattning, då vi ansåg att de borde ha bättre inblick i reglernas påföljder före och efter implementeringen av MiFID II samt hur det påverkat rådgivares arbetsuppgifter. Därför har en produktutvecklare samt rådgivare med lite mer erfarenhet inkluderats i vårt urval, där några av respondenterna har en chefsbefattning. Vidare menar Bryman och Bell (2013) att det är av stor vikt att respondenter har en hierarkisk position över medarbetarna, för att kunna ge en bättre bild av hur den löpande verksamheten faktiskt går till. Vidare menar Justensen och Mik-Meyer (2011) att det kan vara bra att samla in information angående intervjupersonens kön, ålder, tjänsteår etc. för att kunna fastställa om attityder mot en förändring inom en organisation kan vara relaterad till någon av dessa demografiska attribut. I vår fallstudie har vi valt att intervjua personer med olika kön, ålder och senioritet, med anledning av att kunna utesluta att eventuella attityder är relaterade till någon av dessa variabler.
Sju intervjuer har genomförts med olika respondenter. I tabellen nedan illustreras de olika respondenternas arbetstitlar, erfarenhet, ålder och kön för att ge en lättöverskådlig bild av intervjuobjekten.
Tabell 1
Respondenter Roll Erfarenhet Ålder Kön
Produktutvecklare A Produktutvecklare: Var en av de ansvariga för implementeringen av MiFID II inom sitt företag.
5 år 40 Man
Rådgivare B Investeringsrådgivare 7 år 38 Man Rådgivare C Investeringsrådgivare 22 år 52 Kvinna Rådgivare D Investeringsrådgivare 3 år 27 Man Rådgivare E Investeringsrådgivare 6 år 32 Kvinna Rådgivare F Investeringsrådgivare 2 år 27 Man Rådgivare G Investeringsrådgivare 15 år 51 Kvinna
3.6.2 Förberedelser inför intervjuer.
På grund av studiens målinriktade urval, riktades förfrågningar om att delta i intervjun till vår valda målgrupp, främst investeringsrådgivare. Den första kontakten har främst skett via mail, där vi kort presenterat vårt syfte med studien samt en enklare problematisering av ämnet. Dessutom angav vi vad vi ansåg var en rimlig tidsåtgång för intervjun för att underlätta planering för respondenterna och ett par dagar innan intervjutillfället skickades även en intervjuguide ut till berörda respondenter. Genom att ge respondenten dessa förutsättningar menar Kvale och Brinkmann (2014) att respondenterna kan gå igenom underlaget och förbereda sig, men också för att kunna påpeka eventuella oklarheter inför intervjun, vilket kan leda till en bättre intervju. Dessa förberedelser som respondenterna och intervjuerna går igenom menar Kvale och Brinkmann (2014) är av största vikt
eftersom att hur väl förberedd man är har en direkt påverkan på intervjuns kvalitet. Mail skickades ut till ett antal möjliga respondenter, då lämpligheten för att kunna delta i studien var att respondenten skulle inneha över ett års erfarenhet av investerings- rådgivning samt en viss inblick i implementeringen av MiFID II.
Inför intervjuerna upprättades en intervjumall för att ge intervjun viss struktur och därmed också möjliggöra jämförbarhet samt förenkla sammanställningen av intervjuerna (Bryman, 2012). Intervjumallen utformades också på ett sådant vis att de viktigaste frågorna ställdes mot slutet, vilket gjordes för att få ett bättre och mer utförligt svar. Vi ansåg att respondenterna hade vant sig vid omständigheterna och kunde känna sig mer bekväma. Faran med detta menar Lantz (2007) är att man inte hinner med de viktigaste frågorna under intervjutillfället då semistrukturerade intervjuer ofta kan dra ut på tiden. Respondenterna hade i samtliga fall avsatt mer än en timma för intervjun och tidsbrist blev inget problem. Frågorna behandlade både personliga frågor om rådgivarens bakgrund och erfarenheter, men också mer övergripande frågor om rådgivarens upplevelser av rådgivarens ansvar och hur ett typiskt rådgivningsmöte kan se ut. Avslutningsvis behandlades mer ämnesspecifika frågor för att gå på djupet i ämnen relaterade till exempelvis MiFID II och effekterna av införandet.
Enligt Justensen och Mik-Meyer (2011) är det viktigt att intervjufrågorna inte blir färgade av intervjuarnas åsikter. Vi har därför valt att utforma en intervjumall med öppna frågor där respondenten kan driva samtalet in på de ämnesområden de själva anser viktigast. Vidare föreslår Justensen och Mik-Meyer (2011) att en bra intervjumall bör innehålla 10- 15 frågor. Intervjumallen inkluderade nitton frågor, vilket i vårt fall ansågs nödvändigt för att fånga samtliga ämnesområden med ett tillräckligt stort omfång. Denna intervjumall användes vid samtliga intervjuer. Intervjumallen för intervjun med Produktutvecklare A var densamma, men samtalets fokus låg mer på hur implementeringen hade gått till, effekter på produktutbudet och provisionsförbudet.
3.6.3 Genomförande och dokumentation av intervjuer
Vid genomförandet av en intervju är det många aspekter som skall tas hänsyn till. Intervjustruktur, var intervjun skall ta plats, om den skall spelas in och hur den sedan skall transkriberas bör tänkas över av forskarna (Justensen & Mik-Meyer 2011). Vad gäller
intervjuns plats har vi valt att låta intervjupersonen föreslå denna, då det är viktigt att intervjupersonen känner sig trygg (Trost 2010). Intervjuerna genomfördes genomgående