6 Rekommendationer och slutsatser – behov av kom-
6.3 Kunskapsluckor och vidare forskning
Som framgått finns det fortfarande en hel del kunskapsluckor kring cykelåtgärder- nas effekter och värdering. Mer riktad forskning behövs för att få bättre under- lagsvärden. Sammanställningar pekar åt olika håll, vilket minskar tillförlitligheten. Underlaget för erhållna värden måste kritiskt granskas och faktorer som lett till större eller mindre effekter identifieras.
Efterfrågeeffekterna av olika åtgärder varierar. Här bör kunskapen om vilka förhål- landen som lett till större respektive mindre effekter förbättras. Nära sammanknip- pat med detta är mer systematisk kunskap om restidselasticiteten för cykelåtgärder och hur denna varierar med ortsstorlek, resavstånd och cykelförhållanden i övrigt. Kunskapen om minsta accepterade tidluckor för cyklister är vidare mycket bristfäl- lig. För att få tillförlitliga samband är det nödvändigt med nya studier av hur me- delväntetiden för cyklister beror av trafikflödet.
Idag är kunskaperna bristfälliga såväl om sambanden mellan (1) cykelåtgärder, resvanor och fysisk aktivitet som om sambanden mellan (2) fysisk inaktivitet, fet- ma och sjukvårdskonsumtion respektive förtidig död. Mer systematisk forskning om dessa samband är önskvärt.
Kunskapen om värdet av bekvämlighets- och trygghetsförbättringar är kritisk i de samhällsekonomiska kalkylerna. Nya studier som mer direkt syftar till att ta reda på dessa värden är önskvärt.
Kunskapen om till hur stor del cyklister beaktar hälsa och trafiksäkerhet vid val av färdmedel och färdväg är begränsad. Detta behöver undersökas för att inte bekväm-
7 Referenser
Algers, S. och Widlert, S. (1986). Färdmedelsvalsmodeller. Arbetsmaterial. Andersson D. (1994) Diabetes Mellitus in a Defined Population. A Longitudinal Study with Special Reference to Early diagnosis, Occurrence and Mortality. Upp- sala, Department of Family Medicine, Uppsala University, Uppsala 1994 (doctoral thesis).
Bergman, Martin (1994) Effektivare cykeltrafik. Stockholm.
Bergström, A., (2002), Winter Maintenance and cycleways, Doctoral Thesis. Divi- son of Highway Engineering, Departent of Civil and Architectural Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm.
Bolling, A., (2000), Demonstrationsstråk för cykel: för- och eftermätningar avse- ende trafikantgruppers beteenden. flöde - hastighet - körmönster – samspel (VTI meddelande 905). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. Bovy, P.H.L. and Bradley, M.A. (1985) Route choice analyzed with stated- preference approaches. Transportation Research Record, 1037.
C.R.O.W., Centre for Research and Contract Standardisation in Civil and Traffic Engi-neering, (1993), Sign up for the bike. Design Manual for a Cycle-friendly Infrastructure. Nederländerna.
Danska vejdirektoratet, (2002), Collection Of Cycle Concepts.
Diabetes Prevention Program Reserach Group. (2002) Reduction in the Incidence of Type 2 Diabetes with Lifestyle intervention or Metformin. N Engl J Med 2002:245, No.6,393-403.
Elvik, Rune, (1998), ”Opplegg for konsekvensanalyser av tiltak for gående og syklende. For-prosjekt.”, Transportøkonomisk institutt, TØI notat 1103/1998, Oslo, Norge
Elvik, R., Borger Mysen, A., & Vaa, Tr. (1997) . Trafikksikkerhetshåndbok.
Oversikt over virkninger, kostnader og offentlige ansvarsforhold for 124 trafikksikkerhetstiltak (3:e upplagan) . Transportøkonomisk institutt, TÖI. Oslo.
Federal Highway Administration (1998). Capacity ananlysis of Pedestrian and Bicycle Facili-ties, Recommended Procedures for the ”Bicycles” Chapter of the Highway Capacity Ma-nual. Rapport nr FHWA-RD-98-108. Hämtad från Internet 2003-02-20 på http://www.walkinginfo.org/task_orders/to_8/to8/chap14/sect3.htm Ghatnekar O, Persson U, Glader E-L, Terént A. (2004) The Cost of Stroke in Swe- den –An Incidence Estimate. International Journal of Technology assessment in Health Care (för publicering 2004)
Golditz G. (1999) Economic costs of obesity and inactivity. Official journal of the American Collage of Sports Medicine 1999:663-667.
Gustafsson, S. och Thulin, H. (2003), Gående och cyklister – exponering och ska- derisker i olika trafikmiljöer för olika åldersgrupper. Resultat från TSU92 – åren 1998-2000, VTI meddelande 928, VTI, Linköping.
Göteborgs stad. (1999), Cykelprogram för Göteborg 1999. Rapport nr 5: 1999, Trafikkontoret . Göteborg.
Hansson L, Lloyd A, Anderson P, Kopp Z. (2002) Excess morbidity and cost of failure to achieve targets for blood pressure control in Europe. Blood pressure 2002;11:35-45.
Harwood, D.W., Mason, J.W., Jr., Brydia, R.E., Pietrucha, M.T., and Gittings, G.L. (1996). Intersection Sight Distance. NCHRP Report No. 383. National Cooperative Highway Re-search Program, Project No. 15-14(1). Transportation Research Board, Washington, D.C.
Henriksson F, Agardh C-D, Berné C, Bolinder J, Lönnqvist F, Stenström P, Östen- son C-G, Jönsson B. (2000) Direct medical costs fore patients with type 2 diabetes in Sweden. Journal of Internal Medicine 2000: 248: 387-396.
Jensen, S. Underlien, (2001), Odense- Danmarks Nationale Cykelby. Midtvejseva- luering af transport vaner. Notat 7, Danmarks TransportForskning.
Johansson, J. (2004) Kalkylvärden för CBA av cykelåtgärder. Inregia.
Leden, L., Gårder, P., & Pulkkinen, U. (2000) . An expert judgment model applied to estimating the safety effect of a bicycle facility. Accident Analysis and Preven- tion, 2000/07, s 589-99. Elsevier.
Lerner, N.D., Huey, R.W., McGee, H.W., and Sullivan, A. (1995). Older Driver Perception-Reaction Time for Intersection Sight Distance and Object Detection. Volume I, Final Re-port. Publication No. FHWA-RD-93-168. Federal Highway Administration, Washington, D.C.
Ljungberg, C. (1981). Cykelstråk i Lund – effekter av komplettering och informa- tionskampanj. BFR Rapport R116:1981, Byggforskningsrådet. Stockholm.
Nilsson, Annika (2003) Utvärdering av cykelfälts effekter på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft mot bil., Bulletin 217 Lunds Universitet, Lunds Tek- niska Högskola, Institutionen för Teknik och samhälle, Trafikteknik.
Nilsson, A. & Brundell-Freij, K., (2004), Åtgärder för cykeltrafiken och deras effekter, Trafikteknik, Institutionen för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Hög- skola, Lund.
Norinder A. et al. Economic (1998) Evaluation of Diabetic Glycemic Control: Literature Review of Epidemiology and Treatment Costs in Sweden, Internal rap-
port IHE.
Olsson J, Persson U, Tollin C, Nilsson S and Melander A. (1994) Comparison of Excess Costs of Care and Production Losses Because of Morbidity in Diabetic Patients. Diabetes Care 1994; 17,No.11: 1257-1263.
Opiela, K., Khasnabis, S., & Datta, T. (1980). Determination of the Characteristics of Bicycle Traffic at Urban Intersections. Transportation Research Record 743, TRB, National Research Council, Washington D.C. pp. 30-37.
Persson, S. (2004) PM Effektberäkningar vid cykelåtgärder, Transek.
Persson, U. (1986) Cykeltrafikinvesteringars nytta. En samhällsekonomisk utvärde- ring, Bulletin 64 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Trafikteknik, Lund. Persson U, Hjelmgren J. Hälso- och sjukvården behöver kunskap om hur befolk- ningen värderar hälsan. Läkartidningen 2003;100(Nr 43):3436-7.
Persson U, Ödegaard K, Nilsson J-Å, Nilsson P, Berglund G. (2002) Obesity and Potential Cost Offsets from Weight Loss - Findings from the Swedish Malmö Pre- vention Study. Poster presented at ISPOR, Rotterdam 3-5 Nov 2002.
Persson U. (2004) Effekter av cykling på rörlighet, hälsa och sjukdomskostnader. Institutet för Hälsa och Ekonomi (IHE). Lund.
Pratt M, Macera C, Wang G. (2000) Higher Direct Medical Costs Associated With Physical Inactivity. The Physician and Sportsmedicine 2000;28(10):63-70.
Rayner G & Reyner M. (2003) Fat is an economic issue. Combating chronic dis- eases in Europe. Eurohealth Vol 9 No 1 Spring 2003.
Rezaie, H. (2002) Framkomlighets- och miljöeffekter av vägkuddar : försök på huvudgator i tätort. Licentiate thesis.
Rystam, Å. (1995) Demonstrationscykelstråk i Göteborg. Byggande och utvärde- ring av goda cykellösningar, Bulletin 127, Institutionen för trafikteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lund
SCB (2001) RES. Nationell revaneundersökning.
SBU (2002). Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt, Sta- tens beredning för medicinsk utvärdering, Stockholm.
SIKA, (2004) Trafikens externa effekter. Uppföljning och utveckling 2003. SIKA- rapport 2004:4. Statens Institut för Kommunikationsforskning, Stockholm. Saelensminde, K. (2002) Gang- och sykkelvegnett i norske byer. Nytte- kostnads- analyser inkludert helseeffekter og eksterne kostnader av motoriseert vegtrafikk, TØI rapport 567/2002.
Stadt Troisdorf, (1996), Fahrradfreundliches Troisdorf - Bilanz in Zahlen, Stadt Troisdorf, Technisches Dezernat, Color Offset GmbH, München, Tyskland. Statens Institut för Ekologisk Hållbarhet. (IEH) . (2003) på http://www.ieh.se/lip/ Stockholms stad. (1998) . Cykelplan 1998 för Stockholms innerstad. Gatu- och fastighetskontoret. Stockholm.
Svenska kommunförbundet. (1996). Åtgärdskatalog - För högre trafiksäkerhet med vägutformning och reglering i tätort.
Transek (2000). Metod för beskrivning av väginvesteringars effekt för gångtrafi- kanter.
Transek (2003). Beräkning av cykeltrafikeffekter vid väginvesteringar – en hand- ledning, PM: Jämförelse mellan befintlig barriärmodell och beräkningsmetoderna i den nya handledningen för cykeltrafikberäkningar vid väginvesteringar. 2003-06- 23.
Trivector. (1997) LundaMaTs – ett helhetsgrepp för miljöanpassat transportsystem i Lund, Rapport 1997:37, Lund.
Vägverket. (2000) Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik. Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Publikation 2000:8. Vägverket, Enheten för planering av väg- transportsystemet. Borlänge.
Vägverket (2001) Effektsamband 2000. Nybyggnadsåtgärder. Avsnitt 5.2.2. Ödegaard K, Svensson M, Persson U. (2004) Kostnadsutveckling i svensk sjukvård till följd av övervikt och fetma - några scenarier. IHE rapport (för publicering)