Kursplan och kommentarmaterial

I det inledande stycket i kursplanen för ämnet samhällskunskap står det att kunskap om samhället ger eleverna verktyg att ta ansvar för sina handlingar och orientera sig i vår komplexa värld. Närmare anges att…

… (u)ndervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle. (Skolverket 2019, s. 224)

I syftet för ämnet tas således både värdegrund och demokrati upp. Det handlar om mänskliga rättigheter som alla människors lika värde samt demokratiska processer och arbetssätt.

Eleverna ska genom undervisningen utveckla en förtrogenhet med dessa. Undervisningen ska också bidra med kunskap, om samt förmågan att ”reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.” (Skolverket 2019, s. 225) Så det handlar härmed inte endast om att nå kunskaper om demokrati och värdegrund utan att på basis av detta kunna reflektera över dess innebörd.

I kursplanens centrala innehåll för lågstadiets del och som rör delen om ”Att leva tillsammans” finns flera punkter som går att koppla till demokrati och värdegrund med

relevans för samhällskunskap. Några är mer abstrakta medan andra är mer konkreta. Det förra har beröringspunkter med religionskunskapsämnets också och handlar om livsfrågor med betydelse för eleven av värdegrundsmässig art: om ”gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.” Konkretionen ökar i punkten om att beröra ett innehåll om ”(n)ormer och regler i elevers livsmiljö” (Skolverket 2019, s. 225) som i skolan och digitala miljöer. I innehållet om ”Att leva i världen” blir också demokrati och värdegrund synligt genom att ”(g)rundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter” (Skolverket 2019, s. 226) ska tas upp och att även ”möten, till exempel klassråd, (och hur de) organiseras och genomförs” (Skolverket 2019, s. 226) ska behandlas.

I kunskapskraven syns en koppling till innehållet ovan och härmed till studiens tematik om demokrati och värdegrund. Här anges att eleven efter undervisningen har…

… grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. (Skolverket 2019, s. 229)

Det finns således flertalet skrivningar om både demokrati och värdegrund i kursplanens olika delar där kopplingar mellan delarna också syns. I kommentarmaterialet till kursplanen, visar det sig, finns flera anknytningar till dessa skrivningar.

Kommentarmaterialet tar upp första meningen i kursplanens syfte som handlar om att

människor alltid varit beroende av varandra och av samarbete för att bygga upp och utveckla samhället. Det framhäver en dynamisk syn på samhället och för att samhället ska utvecklas krävs aktiva medborgare som deltar i ett samspel, anges det (Skolverket, 2017b). Vidare kommenteras att ett av syftena med ämnet är att göra samhället och världen begripligt för eleverna genom att arbeta med förståelsen av olika begrepp där demokrati och värdegrund anges vara sådana begrepp (Skolverket, 2017b).

I syftet för ämnet samhällskunskap står det att eleven genom undervisningen ska få

”kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.” (Skolverket 2019, s. 224) I kommentarmaterialet förtydligas detta genom att lyfta fram att de demokratiska principer och värden som uttrycks i kursplanen är alla de principer och värden som definierar begreppet demokrati. Vidare står det att dessa värden och principer inte anges i kursplanen på grund av att något kan missas. De är inte statiska och desstoum skulle listan bli väldigt lång, anges det i kommentarerna (Skolverket, 2017b).

De mänskliga rättigheterna ligger med som en punkt i det centrala innehållet i alla

årskurserna. Kommentarmaterialet beskriver bakgrunden till de mänskliga rättigheterna och att FN i samband med att de offentliggjordes även uppmanade alla medlemsstater att sprida den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna och då särskilt genom

utbildningsväsendet. Det är något som undervisningen ska bidra med att skapa förtrogenhet hos eleverna med. De mänskliga rättigheterna och allas lika värde är något som eleverna ständigt behöver återkomma till och det måste genomsyra hela skolgången, menar man (Skolverket, 2017b, s. 8–9).

Kommentarmaterialet förtydligar arbetet med demokratiska arbetssätt och beskriver det som olika former av samarbete, utbyte av idéer samt att fatta beslut gemensamt. Genom att arbeta med demokratiska arbetssätt får eleverna träna på att samarbeta, byta tankar och idéer samt träna på situationer där det ska fattas beslut. Kommentarmaterialet beskriver vidare att om de demokratiska arbetssätten löper som en röd tråd genom undervisningen i skolan får eleverna både kunskap om och förståelse för det vilket i sin tur kan leda till att eleverna ser och känner igen demokratiska processer i andra sammanhang som är mer komplexa och har med politik att göra. Det kan bidra till att eleverna kan se situationer som inte går i linje med de

demokratiska principer som vårt samhälle vilar på och att eleverna på så vis utvecklar ett kritiskt och ifrågasättande förhållningssätt genom sina kunskaper om och förståelse för demokratiska processer (Skolverket, 2017b).

Kommentarmaterialet tar också upp att fostran i demokrati är ett övergripande ansvar som skolan har och att det ska genomsyra alla ämnen. I kursplanen för ämnet samhällskunskap anges detta komma till uttryck genom att undervisningen ska ge eleverna kunskap om demokratiska värden och arbetssätt. I slutet av syftestexten ligger punkter med långsiktiga mål som tar upp förmågor som eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla.

Dessa förmågor grundar sig kunskapskraven på och detta förtydligas i kommentarmaterialet (Skolverket, 2017b, s. 9). Det långsiktiga mål som kopplar mot mitt syfte över vad eleverna ska utveckla för förmåga är följande ”reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.” (Skolverket 2019, s. 225)

Kommentarmaterialet beskriver att de långsiktiga målen med de olika förmågorna är något som undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar (Skolverket, 2017b).

Kommentarmaterialet anger att i det centrala innehållet för årskurs 1-3 och som kan knytas till samhällskunskap finns ”normer och regler” (Skolverket 2019, s. 225) med som en punkt. I anslutning till denna punkt betonas att eleverna ska få möjlighet att diskutera och reflektera över varför normer och regler behövs och det ska göras med anknytning till deras verklighet.

Här anges att det skapar en djupare förståelse för både individens och gruppens behov och hur gruppens behov ibland behöver styra över individens behov. Det lägger även grunden för att eleverna ska kunna prata om normer och regler i samhället och reflektera över om de alltid är av godo eller kan vara begränsande. Kommentarmaterialet beskriver att samtal om normer och regler och diskussioner tillsammans med eleverna kan tas upp också i termer av om de

går att förändra eller hur eleverna skulle kunna påverka till en förändring om de upplevs som orättvisa. Detta anges lägga en grund för förståelsen hos eleverna för demokrati (Skolverket, 2017b).

I kommentarmaterialet står det också att skolan, enligt läroplanen, har ett viktigt uppdrag i att förankra allas lika värde och de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på hos

eleverna. Barnkonventionen innehåller barns rättigheter och är en särskild del av folkrätten som finns som ett centralt innehåll för årskurs 1-3. Kommentarmaterialet beskriver att genom att ge eleverna kunskap om barnkonventionen och barns rättigheter och att ledare från hela världen varit med och beslutat om detta kan de skapa förståelse för hur viktiga barns rättigheter är (Skolverket, 2017b). Arbetet med och undervisningen om barns rättigheter hänger ihop med grundläggande värden som tas upp i läroplanen och som även kan knytas till demokrati. Kommentarmaterialet beskriver att genom att skapa förståelse hos eleverna för allas lika värde och barns rättigheter kan det vara en början till att förstå begreppet demokrati längre fram (Skolverket, 2017b).

I kommentarmaterialet beskrivs även punkten ur det centrala innehållet i kursplanen om möten och klassråd som en början på utbildningen om demokrati och att det ska ge eleverna en grundförståelse för demokratiska processer som de sedan i de högre åldrarna kan bygga vidare på. Genom att eleverna får kunskap om hur möten och klassråd genomförs och

organiseras kan de träna sina förmågor i ansvar och inflytande. Kommentarmaterialet betonar här att eleverna kan utveckla och fördjupa förståelsen för begreppet demokrati genom att få kunskaper i och om demokratiska arbetsformer. Kommentarmaterialet beskriver mer konkret att punkten finns med i det centrala innehåller för att eleverna redan i de lägre åldrarna ska få lära sig sådant som en röst per person, majoritetsprincipen, att respektera andras åsikter samt rätten till yttrandefrihet vilket är demokratiska grundprinciper (Skolverket, 2017b).

Kunskapskraven beskriver de kunskaper eleverna ska ha tillägnat sig till slutet på årskurs tre och de är skrivna i löpande text. Dock står det inget preciserat om innehållet i

kommentarmaterialet om demokrati och värdegrund när det kommer till årskurs 1-3 i (Skolverket, 2017b, s. 31).

Nu lämnar jag betingelserna där innehållet är beslutat av myndighetspersoner. Betingelserna för iscensättning av skolarbetet och undervisning om demokrati och värdegrund är, som

framgått av syftet med studien, också grundat i olika slags läromedel. Härmed går jag över till att redogöra för vad som kommer till uttryck om demokrati och värdegrund i två läroböcker skapade av läroboksförlag som en annan aktör som sätter betingelser för skolans verksamhet.