Två läroböcker

Givet att läroböckerna är skrivna för grundskolans yngsta elevgrupp är det rimligt att inte förvänta sig en utförlig och komplex textmassa om demokrati och värdegrund, eller av annat innehåll i dessa böcker för den delen. Likväl finns demokrati och värdegrund representerat i båda läroböckerna men anpassat till målgruppen av yngre elever som vanligtvis är i en tidig fas av sin läsutveckling.

I ”Boken om SO” tas värdegrunden upp i kapitlet ”Du och jag” och avsnitten om ”Poppes kompisar” samt ”Rättvist och orättvist”. I ”Poppes kompisar” kan man bland annat läsa om Poppes första vecka på sin nya skola:

När Poppe kommer in i hallen står Elvira där.

–Jag har väntat på dig Poppe, säger hon. Kom så går vi in!

Men bakom Elvira står Ville! Vad ska Poppe göra nu?

– Jag ska vara med Ville. Vi brukar spela pingis. Det är bara för killar, säger Poppe. Elvira tittar tyst ner i golvet. (Hedin & Ivansson, 2013, s. 11)

Här får eleverna följa Poppe och hans kompisar i berättelsen som berör värdegrunden och allas lika värde. Hur man bemöter varandra och hur det kan kännas när man inte får vara med.

I detta citat är det Elvira som inte får vara med killarna och den diskussionen är en viktig diskussion att ta redan tidigt med eleverna för att visa på allas lika värde oavsett kön, religion, åsikter eller annat. Det är ett sätt att grundlägga elevernas förståelse och acceptans om allas lika värde.

I kapitlet ”Alla har rätt till ett bra liv” tas FN, mänskliga rättigheter och barnkonventionen, barns rättigheter upp och allas lika värde. I boken står det följande:

När du läser barnkonventionen kan det mesta låta självklart. Men tyvärr följs inte alltid vad som står där.

Därför är det viktigt att känna till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Då kan man säga ifrån om reglerna inte följs. (Hedin & Ivansson, 2013, s. 74)

Citaten visar att boken tar upp inslag om värdegrund som barnkonventionen, du och jag, kompisar, rättvist och orättvist. Och att eleverna behöver kunskaper om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter för att veta när något bryter mot dessa samt grundlägga deras förståelse för sina rättigheter, allas lika värde samt värdegrunden. Det är även grunden till att förstå demokrati.

Avsnittet om ”Tillåtet och förbjudet” handlar om normer och regler i vardagen samt varför det är viktigt.

Tänk om det inte fanns regler när du och dina kompisar spelade fotboll. Då kunde du springa in i mål med bollen. Ni kunde ha en massa bollar att spela med. Vilken röra det skulle bli! (Hedin & Ivansson, 2013, s.

25)

Här ges ett exempel på hur det skulle kunna bli om det inte fanns några regler. Och hur rörigt det skulle bli utan regler i vardagen. För de yngre eleverna i årskurs 1-3 blir det på en väldigt grundläggande nivå men kunskapen om regler lägger grunden för att förstå samhällets lagar och regler och varför de finns och behövs.

I avsnittet ”Vem ska få bestämma?” får eleverna lära sig om vad demokrati är, att i en

demokrati bestämmer man tillsammans och att motsatsen till demokrati är diktatur och hur det går till. Boken tar upp hur ett val går till, hur ofta det är valår, vad rösträtt är, att man har en röst var samt när man får rösta. Men att det inte går att folket ska rösta om allt för det skulle ta för mycket tid utan då röstar folket fram vilka personer som får fatta beslut och att de

personerna heter politiker, anges det i avsnittet. Grundtematiken blir tydlig redan i första stycket i avsnittet. På ett elevnära sätt anges följande:

Ibland tycker man olika. Som när du och två kompisar vill se olika filmer på bio. Hur gör ni då? Ni kan dra lott. Eller prata tills ni kommer överens. Eller rösta och se vilken film som flest vill se. Det är ofta svårt att bestämma så att alla blir nöjda. (Hedin & Ivansson, 2013, s. 78)

Kunskaper om och i demokrati ger eleverna en grund att verka för demokrati. Klassrådet blir ett sätt att på ett elevnära vis arbeta med demokrati och låta eleverna träna sig i hur det går till samt lära sig om processen för att ha med sig vidare i livet. I boken behandlas också klassråd och hur det går till som process tämligen ingående där det även anges hur en röstning går till med majoritetsprincipen i åtanke. Elevråd nämns i protokollet som skrivs på klassrådet varpå

representativ demokrati blir synlig sida vid sida med klassrådets direktdemokratiska grundupplägg.

Natur och Kulturs bok ”Puls SO-boken” behandlas värdegrunden i avsnittet ”Kompisar” där det beskrivs varför man kan bli osams och den viktiga regeln ”Du ska vara mot andra som du vill att de ska vara mot dig.”(PULS SO-boken 1-3, s. 13) Avsnittet ”Du får inte vara med oss”

tar upp mobbning och att det är lag på att man inte får mobbas. Under rubriken ”Varför mobbar man?” framhävs att…

… (i)nnerst inne vet säkert alla att det är fel att mobba någon. Ändå är det många som råkar ut för mobbning. Hur tänker egentligen de som mobbar?(Körner & Willebrand, 2011, s. 14)

De flesta elever vet säkert att mobbning inte är okej men att diskutera mobbning och hur den som blir utsatt känner, respektive varför den som mobbar gör som den gör, är viktiga

diskussioner att ta med eleverna. Och att det handlar om allas lika värde och att ingen annan har rätten att utsätta någon annan för något elakt oavsett om man inte tycker samma eller ser ut på ett visst sätt för att ge några exempel. Det är något som eleverna behöver ha med sig hela livet, alla människor lika värde vilket gäller både vuxna och barn världen över och som avsnittet i fråga behandlar.

I kapitlet ”Hela världen” och avsnittet ”Alla lika” tas det kort upp om FN och avsnittet tar även upp barnkonventionen samt barns rättigheter och att vuxna alltid ska se till barnets bästa i allt som rör barn. Under rubriken ”Barnets rättigheter” står det följande:

I en rättvis värld ska alla barn ha det bra. Därför har FN bestämt regler som man vill ska gälla alla barn i hela världen. Reglerna kallas FN:s barnkonvention. (Körner & Willebrand, 2011, s. 96)

Barns rättigheter och allas lika värde är viktiga delar som vårt samhälle och hela världen bygger på. Genom att lära sig om barns rättigheter får eleverna kunskaper om att det gäller alla barn i hela världen. De får också lära sig att vuxna alltid ska se till barnets bästa i alla situationer. Det är viktiga delar för eleverna att känna till för att kunna göra sin röst hörd om reglerna inte följs.

I avsnittet ”Alla går i skolan” tas trivselregler upp och att det är bra med regler eftersom de är till för att alla elever ska känna sig trygga och må bra i skolan. Demokrati behandlas i

avsnittet ”Vi får bestämma” där det står att det inte enbart är rektorn och lärarna som bestämmer i skolan utan eleverna ska också få vara med och bestämma. Sedan får eleverna lära sig om klassråd och elevråd och hur det går till samt lite kort om röstning. Under rubriken

”Klassråd” står exempelvis följande:

På klassrådet pratar de om sådant som kan bli bättre på skolan. De har också förslag på saker som de vill göra. (Körner & Willebrand, 2011, s. 10)

Likt hur avsnittet om mobbning som tas upp som en elevnära och lokal fråga övergår till ett kapitel om allas lika värde som en generell eftersträvansvärd princip i världen övergår också klassrådets och elevrådets skollokala inramning till en vidare inramning av demokratin i kapitlet ”Vårt samhälle”. Där står det om vem som bestämmer och att det är politiker som ska få bestämma. Och att de gör det för att vuxna/folket har röstat på att de ska bestämma. Det står också om att Sverige är indelat i kommuner. Under rubriken ”Vem bestämmer?”

framkommer följande:

De vuxna i Falu kommun har röstat på vilka som ska bestämma där. De som bestämmer kallas politiker.

Det är politikerna som ser till att det finns skola, daghem, brandkår och mycket annat. (Körner &

Willebrand, 2011, s. 74)

I kapitlet ”Vårt samhälle” tas det upp att de som bestämmer är politiker och att de är

folkvalda. Så här går det således att se hur viktiga grunder för demokratin startar i den lokala skolan och vidgas till att också beröra demokrati som en kommunal och nationell fråga.

2.1.3.1 Jämförelse av böckerna

När det kommer till innehållet om demokrati i läroböckerna så tar ”Puls SO-boken” upp att de som bestämmer är politiker och att de är folkvalda. Boken tar också upp att Sverige är indelat i kommuner. Vidare går den igenom hur ett klassråd och ett elevråd går till. Delarna om klassråd och elevråd och kapitlet ”Vårt samhälle” där vem som bestämmer och varför ligger var för sig och inte i anslutning till varandra. Det kan göra det svårt för eleverna att sätta samman dessa två delar om inte undervisande lärare pratar om det som gemensamma delar som hänger ihop, att det handlar om demokrati. Termen demokrati nämns aldrig i läroboken vilket jag tänker kan bli problematiskt då eleverna lär sig om demokrati och i demokrati

genom klassråd och elevråd samt genom delen om politiker och kommuner. Jag tänker att det gäller att undervisande lärare sätter ord på att det är demokrati de arbetar med så att eleverna kan koppla ihop det de gör med begreppet demokrati och att de kan bygga vidare på den kunskapen när de kommer längre upp i åldrarna. Klassråd och elevråd behöver sättas i sitt sammanhang genom att prata med eleverna om att det är demokrati.

I ”Boken om SO” och avsnittet ”Vem ska få bestämma?” tas allt som har med demokrati upp som val, att rösta och hur det går till, vad en politiker är, folkstyre och diktatur. Termen demokrati nämns och vad det innebär. Kapitlet tar också upp hur ett klassråd går till och hur en röstning går till och att det är majoriteten som avgör. Boken lyfter att det kan vara svårt att komma överens så att alla blir nöjda: ”Ni kan dra lott. Eller prata tills ni kommer överens.

Eller rösta och se den film som flest vill se. Det är ofta svårt att bestämma så att alla blir nöjda.” (Hedin & Ivansson, 2013, s. 78) ” Puls SO-boken” tar inte upp något liknande.

I ”Boken om SO” nämns, som sagt, ordet demokrati vilket inte görs i ”Puls SO-boken”

”Boken om SO” beskriver också mer tydligt vad en demokrati är samt, val och rösträtt.

Klassrådet blir också mer tydligt beskrivet än i ”Puls SO-boken”. I ”Puls SO-boken” är delarna om demokrati uppdelade på två avsnitt vilket gör att det inte blir lika tydligt att de olika delarna hör ihop. Det blir som två separata delar och att då inte ordet demokrati nämns tycker jag gör det än svårare för eleverna att se sambandet. När det kommer till värdegrunden ger ”Puls SO-Boken” förslag på vad man kan bli osams om samt vad mobbning är, den ger däremot inga exempel på hur situationer kan lösas vilket däremot ”Boken om SO” gör.

”Boken om SO” har även en ruta med förslag på diskussionsfrågor efter varje avsnitt vilket gör att det blir smidigt för läraren att fortsätta och fånga upp diskussioner efter genomgången.

Det finns också vissa andra skillnader i de två böckerna som kan vara värt att lyfta fram. ”Puls SO-boken” tar upp värdegrundsfrågor som bemötande och hur man är mot varandra. Mer konkret behandlas vad man kan bli osams om och ger exempel på vad mobbning kan vara och hur det känns för den utsatte. Den tar inte upp något om hur eleverna kunde löst konflikterna eller hur man kan göra för att hålla sams. Detta kan dock tänkas vara viktigt för undervisande lärare att ta upp och diskutera med eleverna för att det ska ge eleverna något. Och för att de ska ta till sig och kunna använda kunskaperna de fått genom avsnittet i boken. I ”Boken om SO” tas värdegrundsfrågor upp i till exempel ”Poppes kompisar” som är en serieberättelse där man får läsa om Poppes första dag i den nya skolan. Genom att eleverna får lyssna till

berättelsen och hur Poppe och hans kompisar agerar och känner sig så blir det tydligare och mer levande för eleverna. I ”Puls SO-boken” och kapitlet ”Hela världen och avsnittet ”Alla lika” tas FN och barnkonventionen samt barns rättigheter upp i ”Boken om SO” lyfts de delarna också men den tar även upp de mänskliga rättigheterna. En annan skillnad mellan böcker är att ”Boken om SO” efter varje del eller stycke har en liten ruta med frågor som eleverna kan få diskutera efter att man läst och berättat kring det som står i boken något sådant har inte ”Puls SO-boken”. Så det finns skillnader i böckerna även om båda två tar upp huvudtematiken om demokrati och värdegrund. Låt oss höja blicken genom en

sammanfattande analys av demokrati och värdegrund som betingelser så som det

representeras av den läroplan och kursplan med tillhörande kommentarmaterial samt de två läroböcker som jag undersökt.