Lärarnas tal om arbetet med och undervisningen kring demokrati

När det kommer till lärares tal om arbetet med och undervisningen kring demokrati går det att urskilja olika huvudtematiker. Dessa gemensamma tematikerna som lärarna pratar om är klassråd, valår och majoritetsprincipen, där särskilt klassråd utgör en stor del i undervisningen i och om demokrati, enligt lärarna. De nämner även elevråd men det är klassråd de i huvudsak pratar om. Det är endast lärare 7 som pratar lite mer om elevrådet och dess betydelse samt hur det går till där hen arbetar. Utöver klassråd kan det handla om röstning om olika saker

exempelvis vilken film eleverna vill se eller vilken lek de vill leka. I samband med röstning pratar lärarna om majoritetsprincipen och att lära eleverna vad det innebär samt vikten av att acceptera de beslut som fattas på grundval av denna princip. Detta kan vara olika utmanande i olika grupper. Samtliga lärare uttrycker att de pratar mer om demokrati runt valår.

Redogörelsen om talet om demokrati kommer disponeras utifrån de tre ovan nämnda tematikerna. Utöver dessa tematiker pratar lärare 4, 5 och 7 om elevinflytande och att de involverar eleverna. Det kan till exempel handla om att låta eleverna få vara med och påverka

hur de ska arbeta med olika områden samt påverka vilka arbetssätt som ska användas. Lärare 7 pratar även om hur hen hela tiden för en dialog med eleverna om hur de skulle vilja göra olika saker ”att ge dem förutsättningarna att vara delaktiga hela tiden på olika sätt.”(Lärare 7, vt 21) Hen uttrycker att hen håller i innehållet men allt runt det kan eleverna få vara med och påverka.

Vidare pratar lärare 5 om att skapa en förståelse hos eleverna för att undervisningen i och om demokrati i samhällskunskap ska förbereda dem på vuxenvärlden. Lärare 2 är inne på ett liknande spår och uttrycker att samhällskunskap handlar mycket om livet och även lärare 5 pratar om det men kallar det för livskunskap och att det bygger mycket på praktiskt arbete.

Lärare 6 talar om att ”genom att eleverna får lov att göra mer” använder de sig av film, rollspel och dilemmafrågor. Och eleverna får vara med och diskutera hur de kan lösa olika dilemman. Lärare 6 tar också upp betydelsen av en varierad undervisning för att nå ut till alla elever då alla lär sig på olika sätt: ”Vi försöker ha arbetssätt där barnen kommer till sin rätt på olika sätt”. (Lärare 6, vt 21) Lärare 6 pratar även om att få eleverna att reflektera och våga ta ställning:

I demokrati i samhällskunskap kan det vara övningar som heta stolen. Man har valt frågor som vad är godast äpplen eller päron? Det är på deras nivå, det behöver inte vara så svåra frågor alltid. Men att de övar sig i att ta ställning i olika frågor. (Lärare 6, vt 21)

Lärare 6 pratar om att det är viktigt att återkomma till olika områden som demokrati genom åren i lågstadiet. Det är inget som bockas av utan det återkommer och att repetition är viktigt.

Och att göra det elevnära så att eleverna kan relatera till det. Så en del kring demokratiarbetet når utöver klassråd, valår och majoritetsprincipen, även om merparten av det lärare har att säga om arbetet rör dessa tre områden. Jag börjar med att ta upp vad de har sagt om klassrådet.

2.2.2.1 Klassråd

När det kommer till arbetet och undervisningen kring demokrati är det klassråd som alla lärare pratar om. Det är i samband med klassråd som undervisningen både om och i demokrati sker. Eleverna får ”göra” demokrati och träna sig på hur det går till samtidigt som de ”lär” sig i och om demokrati. De får lära sig hur ett möte går till, hur förslag läggs fram och diskuteras och hur man gör när man röstar, att alla har en röst och att allas röster är lika mycket värda.

Klassrådet är en aktivitet där eleverna således får inblick i hur majoritetsprincipen fungerar

och vad den innebär, vilket behandlas mer ingående som den tredje tematiken senare i detta avsnitt. Lärarna pratar med eleverna om att det är så en demokrati fungerar, att alla har en röst och får vara med och påverka.

Hur ett möte går till inom ramen för klassrådet nyanseras av lärarna genom att de berättar att en ordförande och en sekreterare utses och att de har vissa uppgifter. Detta arbete i demokrati lägger också en grund för eleverna att förstå viktiga principer för demokrati som process, i det här fallet för beslut som ska fattas inom ramen för klassen. Klassen får följa en dagordning där eleverna fått komma med förslag på vad de vill ta upp. Det förs ett protokoll och om det är röstning om något så får alla vara med och rösta. Flera av lärarna berättar att eleverna får rösta och påverka även utanför klassrådet exempelvis vilken film de ska se eller på vilket sätt de vill arbeta med ett tema. Lärare 1 säger att ”klassråd och elevråd är en ganska stor bit där man lär dem hur processen fungerar. Den är lättförståelig för de små barnen för att kunna förklara begreppet.” (lärare 1, vt 21) Lärare 2 pratar om att allas röst är lika mycket värd och ingen röst är viktigare än någon annan. Hen pratar även om vikten av att lyssna på varandra och inte enbart säga sin åsikt. Det ger träning i en viktig grund för ett demokratiskt samtal vilket är en svår förmåga att utveckla, enligt läraren. Hen arbetar med eleverna med hur man ser ut när man lyssnar aktivt och hur man är en aktiv lyssnare. Hen säger följande:

hur lyssnar man, hur lyssnar man aktivt och att man visar och ger exempel på hur man gör det. Det behöver de träna på hela tiden, att lyssna. Det är svårt. (Lärare 2, vt 21)

Lärare 2 uttrycker att lära sig lyssna hänger ihop med respekt och att respektera andras åsikter samt lyssna till vad andra säger, tycker och tänker.

Lärare 3 pratar om när eleverna ska rösta om olika saker och att de inte alltid bör vara synliga röstningar. Det gör de för att undvika att eleverna röstar som kompisen eller på något annat sätt blir påverkade och inte vågar rösta som de själva vill. Principen om hemliga val vid klassrådsmötena framträder alltså i och med detta. Lärare 3 uttrycker vikten av att sätta ord på när det handlar om demokrati så att det blir tydligt för eleverna:

Att man använder de här orden och begreppen tror jag är väldigt viktigt för det här med demokrati det kan kännas väldigt diffust för många. Så att vara ännu tydligare med det. (Lärare 3, vt 21)

Hen använder begreppen demokrati och demokratiska beslut så att eleverna lär sig innebörden av dem. Lärare 4 pratar om att demokrati handlar mycket om att få göra sin röst hörd och att alla har rätt till en åsikt samt att rösta. I klassrådet får eleverna komma till tals och får känna att de får vara med och påverka. Lärare 4 säger ”att alla har rätt till en åsikt och att man inte måste tycka samma men man måste respektera varandra.” (Lärare 4, vt 21) På så vis

synliggörs en av de viktigaste principerna för en demokrati, principen om åsiktsfrihet. Lärare 4 berättar också att det alltid ”sitter (…) en lapp i klassrummet med vad eleverna vill ta upp.”

(Lärare 4, vt 21) På klassrådet tas punkterna på listan upp. Hen uttrycker att klassrådet ska ge eleverna insikt i hur en demokrati fungerar. Lärare 5 pratar om detta på ett liknande sätt och menar att…

… klassråd och elevråd blir en form av minidemokrati där eleverna får vara med och bestämma, om än begränsat om olika saker och rösta. (Lärare 5, vt 21)

Hen menar att eleverna får vara med och påverka i sådant som de yngre eleverna kan vara med och påverka, att ”vi involverar dem när det går.” (Lärare 5, vt 21) Lärare 6 pratar om hur de arbetar med demokrati, dels genom att läsa i läroboken och få lära sig om demokrati genom de texterna, dels genom att eleverna också får uppleva demokrati genom klassråd och elevråd. Vidare säger hen att det är viktigt att utgå ifrån elevernas vardag så att de kan relatera till det de arbetar med och ta det till sig. Demokrati är ett område som inte bockas av utan de återkommer och repeteras genom åren i lågstadiet, betonar hen.

Lärare 7 berättar om att ordföranden i klassrådet lottas mellan de elever som vill vara det och att ordföranden för klassrådet även är representant för elevrådet. Hen framhäver också vikten av att det faktiskt syns att det sker en förändring efter att eleverna tagit upp någonting. Hen säger ”att de får vara med och vara delaktiga och bestämma i det som de har möjlighet” att bestämma över och ”att barnen får vara med och bestämma och vara viktiga, vilket är jätteviktigt.” (Lärare 7, vt 21) Här är det viktigt att göra klassrådet till ett möte som betyder något där och då och samtidigt ger eleverna kunskap för framtiden om hur ett möte går till.

Arbetet i och om demokrati genom klassrådets verksamhet kan ses som demokrati i det lilla, inom ramen för klassens beslutssfär. Den stora demokratin syns mer i hur lärarna beskriver arbete och undervisning i samband med valår.

2.2.2.2 Valår

Vid valår pratar alla lärarna utom en om att de arbetar extra mycket med demokrati, vad det är samt rösträtt och hur det går till. Lärare 6 säger att ”om det är valår så arbetar vi med det lite extra under lektionerna i SO.” (Lärare 6, vt 21) De pratar om olika partier och att Sverige är en demokrati men att det kan se annorlunda ut i andra länder och att det finns diktaturer vilket anges vara motsatsen till demokrati. Lärare 4 pratar även om att de lär eleverna om kommuner och landsting. Lärare 1 säger att det märks vid valår att även de yngre eleverna är medvetna och att de hör mycket både på nyheterna och hemma. Hen berättar att de arbetar extra med demokrati i skolan för att eleverna ska lära sig om den demokratiska processen för att få förståelse för den och hur den fungerar. Lärare 1 säger att…

… när det är valår, till exempel, så lägger man mycket mer fokus även på lågstadiet och förklarar det här med partier och att såhär funkar det i Sverige, att vi lever i en demokrati. (Lärare 1, vt 21)

Även lärare 2 uttrycker att hen märker på eleverna att de är medvetna om att det är valår och då behöver det inte vara valet i Sverige som behandlas. Hen säger att ”som i USA valet då pratade vi mycket om det.” (lärare2, vt 21) Vidare anger hen att de ser på ”Lilla aktuellt” och diskuterar vad de sett där. Lärare 2 uttrycker att eleverna har med sig åsikter och värderingar till skolan och att skolan har ett ansvar att svara upp mot det, men lyfter samtidigt att det gäller som lärare att tänka på vad man säger när man bemöter de åsikterna, som kan handla om politiska åsikter, eller värderingar som strider mot värdegrunden skolan står för.

Lärare 4 säger att de arbetar mycket praktiskt och att ”eleverna kan få skapa olika partier och diskutera varför de vill hamna i ett visst parti.” (Lärare 4, vt 21), vilket för över fokus till undervisning i demokrati. Hos lärare 7 går det att se hur detta kan gå till. Hen säger att de vid valår gjorde ett projekt på skolan där eleverna fick bilda egna partier och vad de stod för. De fick göra valskyltar, partilogga och valsedlar för att sedan göra reklam för sitt parti och vad det stod för. För att sedan få presentera sitt parti på en storsamling. Efter det fick eleverna rösta och det hölls en valvaka tills resultaten var räknade och vinnaren presenterades. Lärare 7 säger att ”det gäller att väcka deras intresse, då har du dem med dig.” (Lärare 7, vt 21) Hen uttrycker även vikten av att lägga det på deras nivå för att de ska ta det till sig.

2.2.2.3 Majoritetsprincipen

Alla lärarna utom en pratar om majoritetsprincipen och att i olika beslut är det majoriteten som avgör. Det har redan framkommit till viss del i redogörelsen av hur arbetet med och

undervisningen om klassråd och valår går till ovan. Lärarna uttrycker att majoritetsprincipen är något som många elever kan ha svårt för och något som de får jobba med. Lärare 2 säger att ”nu var det röstningen som avgjorde. Detta beslut fick flest röster och det är ju så

demokrati är. Folkets röst.”(Lärare 2, vt 21) Att respektera varandras olika åsikter och acceptera majoritetsbeslut är något flera av lärarna uttrycker att de får arbeta med

förhållandevis mycket, även om det kan skilja sig mellan olika grupper. Lärare 3 säger att…

… vi är tjugoåtta stycken i klassen och om alla 28 skulle få välja och allas viljor skulle gå fram så skulle det bli svårt. Ibland måste man ge med sig och då är det jättebra att prata om det här med demokrati.

(Lärare 3 vt 21)

Lärare 3 ger ett exempel om eleverna ska rösta om de ska leka inne eller ute. Då pratar hen med eleverna om att det är ett exempel på ett demokratiskt beslut. Det ”kan vara svårt för barn idag då många gärna vill ha sin vilja igenom och bestämma” (Lärare 5, vt 21), menar lärare 5, medan lärare 7 upplever att eleverna accepterar majoritetsbesluten väl överlag om de hela tiden har en öppen dialog kring det. Då blir det oftast inga problem kring det säger hen.

Lärares tal i och om demokrati går att dela in i olika tematiker vilket även går att se i nästa del som handlar om lärares tal i och om värdegrunden.