Lärares tal om läroplanen, kursplanen och läroböcker

Samtliga lärare uttrycker att all undervisning läggs upp och planeras utifrån läro- och kursplanen samt målen och kunskapskraven. De utgår ifrån en grovplanering för året och planerar sedan veckan och enskilda lektioner med den som ett stöd. Lärare 2 säger att ”det är det man lutar sig mot, man strävar hela tiden mot målen och vad det står i kunskapskraven, så planerar man efter det.”(lärare 2, vt 21) Lärare 1 pratar om första delarna i läroplanen och att de bygger på värdegrunden och vikten av att det genomsyrar allt i skolan: ”Det är de

viktigaste kapitlen skulle jag vilja säga. Det handlar om oss som människor.” (Lärare 1, vt 21) Lärare 4 lyfter vikten av att eleverna hela tiden vet varför de arbetar med det de gör och att det står i kursplanen samt vad det står i kunskapskraven att de ska kunna när de går ut trean.

Målen med lektionerna ska vara tydliga och likaså vilka förmågor de arbetar med under dem.

Eleverna får också vara med och påverka hur de vill nå målen och härmed syns ett demokratiskt inslag i arbetet med måluppfyllelse genom elevernas delaktighet och

medbestämmande. Lärare 5 uttrycker att det är den enskilde lärarens intresse som styr hur mycket av de olika delarna i det centrala innehållet som man arbetar med. Alla lärare utgår ifrån läro- och kursplanerna när de lägger upp sin undervisning. Det är grunden för all

planering, all undervisning som de sedan väljer att arbeta med på olika sätt samt med olika material och läromedel, däribland läroböcker i SO.

Ekonomin styr vilken tillgång olika skolor har till läroböcker. Det uttrycker alla lärare utom lärare 5 som inte nämner något om ekonomi. Alla lärare som intervjuats har tillgång till en lärobok men inte någon arbetsbok. Lärare 1 säger att ”vi har en grundbok som vi kan läsa ur och så skapar vi arbetsmaterial utefter det och olika aktiviteter.” (lärare 1, vt 21) Vidare säger hen att det hade varit önskvärt med en arbetsbok för att utöver den kunna lägga till andra uppgifter och övningar efter behov precis som i matematik och svenska. Framförallt hade en arbetsbok underlättat planeringsbördan när tiden för planering är knapp och alla andra ämnen ska planeras på den tiden också, fortsätter hen. Lärare 5 pratar också om planeringsbördan men uttrycker att hen tycker att med läroboken som grund underlättas den. Så läroboken tycks finnas som en grund men att arbetsböcker saknas. I detta sammanhang framkommer det att material för undervisningen också söks på annat håll.

Alla lärarna säger att de använder nätet till att söka material, övningar samt filmer och att det är lätt att hitta mycket bra där. En fördel med att söka eller skapa material som lärare 1 lyfter är att det då går att anpassa övningar och uppgifter mer efter gruppen och sig själv som lärare, vilket även övriga lärare uttrycker. Lärare 2 menar att det finns en tjusning med att få göra egna val och kunna söka efter eller skapa eget material. Hen anser att det ger mer variation i undervisningen och det går att anpassa mer efter gruppen och vad som passar eleverna men även sig själv som lärare vilket också övriga lärare har sagt. Lärare 2 säger att ”vi lärare får bygga upp egna små banker.”(lärare 2, vt 21) Lärare 3 understryker dock att det gäller att vara källkritisk till material som sökts på nätet och gå igenom materialet noga innan det används.

Lärarna pratar om läroboken som ett komplement eller som en grund för planeringen av undervisningen för att sedan söka eller skapa material utöver det. Lärare 6 säger att ”ibland använder vi läroböckerna under ett tema och ser vad de tar upp men vi använder oss också av annat material. Läroboken är mer som ett komplement.” (Lärare 6, vt 21) Lärare 7 berättar att

”läroböcker är för mig ett stöd, men jag gör väldigt mycket eget material. Men jag kan göra det utifrån läroboken.” (lärare 7, vt 21) Lärare 3 ger uttryck för samma sak genom att säga att

”läroboken är ett bra komplement” (lärare 3, vt 21) Ett skäl till att man kan behöva gå bortom lärboken lyfter lärare 2. Hen säger att samhällskunskap handlar mycket om livet och att det går att göra mycket utan ett färdigt material som en lärobok. Samtidigt uttrycker hen att det är

skönt att ha en lärobok och lärarhandledningen att luta sig mot för att säkra upp att man som lärare får med sig kursplanens olika delar, vilket flera av lärarna uttrycker. Lärare 6 och 7 nämner också att som ny lärare är läroböcker ett bra stöd: ”Läroböcker är för mig ett stöd, men jag gör väldigt mycket eget material. Men jag kan göra det utifrån läroboken.” (lärare 7, vt 21) Lärare 1 uttrycker att lärarhandledningen som finns till läroboken är en stor hjälp med idéer och aktiviteter.

Lärare 4 anger att hen inte är så beroende av en lärobok men att den håller ihop ämnet på ett bra sätt och att den ofta har bra texter att läsa och arbeta med för eleverna. Hen menar också att läroböckerna ibland tar upp lite av olika saker och att de då behöver kompletteras med annat material:

I samhällskunskap på lågstadiet så är inte läroböcker en så stor del. Det är viktigt att vi har bra material som de kan ta till sig. Men sedan om vi söker och sätter ihop material eller om det finns en bok är egentligen inte så viktigt. (Lärare 4, vt 21)

Vidare säger hen att det är tidskrävande att tillverka eller söka material och det styr också en del av ekonomin hur mycket de får kopiera till exempel.

Lärare 5 säger att de använder lärobokens texter och plockar olika övningar därifrån. De arbetar mycket praktiskt med olika övningar och pratar mycket: ”’Det är mycket praktiskt arbete, vi pratar mycket om olika saker och gör övningar. ”Vi kallar det livskunskap och det bygger på att vi pratar mycket.” (Lärare 5, vt 21) Hen nämner också att de ser på olika filmer och ”Lilla aktuellt” och diskuterar saker som kommit upp där vilket flera av de andra lärarna också nämner. Lärare 6 pratar om faktatexterna i läroboken och att ”det är bra med text och att de får läsa text att man jobbar med ämnet på olika sätt.” (lärare 6, vt 21) Hen menar vidare att eleverna då får lära sig om ämnet på olika sätt genom att läsa texter, se på film, använda rollspel och olika dilemmafrågor där eleverna får vara med och hitta lösningar vilket även de andra lärarna pratar om. Lärare 6 fortsätter att säga att ”så ibland använder vi läroböckerna under ett tema och ser vad de tar upp men vi använder oss också av annat material. Läroboken är mer som ett komplement.” (Lärare 6, vt 21) Lärare 7 pratar om att för hen är det viktigt att uppgifterna passar alla elever och att hen gärna gör om saker ur läroboken så att det passar de eleverna som finns i gruppen. Och att göra det väldigt konkret för eleverna och nära deras verklighet.

Det går, med stöd i vad lärarna har sagt om hur de förhåller sig till läroplan, kursplan och läroböcker som betingelser för undervisningen, att konstatera att dessa betingelser är tydligt bundna till och inramande för lärarnas dagliga arbete med undervisningen och det går också att konstatera hur framförallt bundenheten till läroböckerna är tämligen fri. Den finns där som ett bra komplement men kompletteringar behövs för att skapa en undervisning som är väl anpassad och motiverande för eleverna men också till lärarna och hur de tycker om att arbeta med undervisningens innehåll och form. Vidare blir det tydligt att ekonomin är styrande i läroboksfrågan samtidigt så måhända är det också en bidragande drivkraft till att lärarna, utifrån vad de uttryckt, visat en god kompetens att skapa material för undervisningen. I deras redogörelse kring betingelserna har det mer handlat om att de ramar in arbetsvardagen. Det har inte varit lika tydligt hur demokrati och värdegrund utgör en del i denna inramning. I nästa del presenteras resultaten av lärarnas tal om de erfarenheter de har och delar med sig av i och om arbetet med demokrati och värdegrund i intervjuerna. Då blir arbetet med och undervisningen kring demokrati och värdegrund betydligt tydligare. Presentationen sker i tre övergripande delar: Lärarnas tal om arbetet med och undervisningen kring demokrati (1) , Lärarnas tal om arbetet med och undervisningen kring värdegrunden (2) samt Arbetet med och undervisningen kring demokrati och värdegrund ihop (3)