Studiens resultat och slutatser i ljuset av tidigare forskning

Tidigare forskning som jag tagit upp i min studie visar att det finns likheter när lärare väljer och prioriterar innehållet i undervisningen. Demokrati, val, kommuner, politiska partier, riksdag och regeringval är sådant som lärare prioriterar. Det går att se även i min studie att det ligger mycket fokus på det. Tidigare forskning tar även upp att lärare anser att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare som kan bidra till vår demokrati är av vikt samtidigt som fostran och socialisation var lägre prioriterat än till exempel demokratisk normbildning. Här skiljer sig min studie från tidigare forskning i de högre åldrarna då fostran och socialistaion av eleverna är en minst lika stor del i lärarnas arbete i de lägre åldrarna, kanske till och med den mest väsentliga prioriteringen, och något som de uttrycker som mycket viktigt.

Tidigare forskning har också diskuterat läroplaner och läroböcker och på vilket olika innehåll inom samhällskunskap kommer till uttyck och lägger en grund för undervisningen i skolan.

Det har bland annat framkommit hur läroplanen och läroböcker antingen påverkar

undervisningen eller att de varit en ramfaktor för lärarna i samhällskunskap. I min studie går det se att läroplan, kursplan och läroboken är en ram för lärarna och en grund som de utgår ifrån när de planerar sin undervisning men att de utöver den ramen kan skapa ett eget matieral eller söka material på nätet som de omformar för att passa sina syften och sina elever.

Det har också framkommit av min redogörelse av den tidigare forskningen att prioriteringarna inom samhällskunskapsämnet kan se olika ut. Odenstad indikerar att dessa prioriteringar kan skilja sig mer åt i ämnet samhällskunkap än i andra ämnen. I min lågstadiestudie går det tvärtom att se att lärarna pratar om demokrati och värdegrund på ett i huvudsak samstämmigt sätt. Lärare 5 lyfter dock lärares olika intresse och att det kan påverka hur mycket tid som läggs på de olika delarna i det centrala innehållet när hen diskuterar undervisningen och studiens tema. Men trots det så går det att se att lärarna tar upp liknande delar även om skillnader i hur mycket de arbetar med de olika delarna troligen går att se om det studerats mer i detalj. Innehållet kan dock betraktas som i huvudsak likvärdigt utifrån de lärares utsagor som legat till grund för min studie. Hur det ser ut på andra skolor bland andra lärare kan jag inte säga något om. Intressant är dock att de lärare som min studie bygger på arbetar på olika skolor och trots det ger de en liknande bild av sitt arbete med demokrati och

värdegrundstemat.

I den tidigare forskning som jag tagit upp hur kommunikation, dialog och samtal lyfts fram som väsentligt för att lyckas med demokrati och värdegrundsarbete. Englund tar upp

deliberativa samtal och hur det kan användas i arbetet. Det deliberativa samtalet handlar om att genom samtal dela med sig av olika åsikter, uppfattningar eller värden och tanken med det är att eleverna genom samtalen ska kunna bilda sig en egen uppfattning och på så vis kunna ta ställning i olika frågor samt att lära sig att enas även om inte alla tycker likadant. Andra fördelar med dessa samtal är att eleverna lär sig respektera olika åsikter och att det kan leda till nya idéer, kunskaper och tankar hos eleverna. De deliberativa samtalen kan alltså vara en grund både för förståelsen för demokrati och värdegrunden som allas lika värde. I min studie framkommer det att dessa former av samtal och mötet har en plats i både styrdokument och läroböcker. Dessutom ger lärarna i studien en bild av att man ägnar sig åt detta i praktiken när de arbetar med demokrati och värdegrund. De pratar om att de diskuterar och samtalar mycket

med eleverna och lyfter vikten av att respektera varandras olika åsikter och att lära sig att lyssna aktivt. De visar på hur de använder samtal både för att ge eleverna kunskap och förståelse för demokrati och demokratiska processer men även när de arbetar med uppdraget om och i värdegrunden. En av lärarna lyfter livskunskap som centralt och att eleverna behöver kunskaper för att kunna delta i samhället som ett exempel på detta .

Klassrådens betydelse för demokrati har också fångats av tidigare forskning och utredningar.

Exempelvis har Bronäs tagit upp att eleverna inom ramen för klassrådet inte enbart ska lära sig om demokrati utan även i demokrati och Skolinspektionen skriver om att kunskaper i och om demokrati leder till kunskaper för demokrati. Detsamma gäller värdegrunden och att arbetet i och om värdegrund måste ske för att eleverna ska kunna verka för en värdegrund som vi delar, exempelvis idén om alla människors lika värde. Innehållet i betingelserna tar upp både om och i demokrati och värdegrund. Det handlar både om att överföra kunskaper och att arbeta i demokratiska arbetsformer. Likaså blir lärarnas undervisning att undervisa eleverna både om och i demokrati och värdegrund vilket sker på olika sätt, där klassrådet utgör ett exempel. Bronäs menar att i de lägre åldrarna närmar man sig demokrati på ett konkret och praktiskt sätt, ofta genom klassrådet och hur ett möte går till för att när eleverna blir äldre gå över till att mer handla om innebörden i demokrati. I kunskapskraven går det att se att för godtagbara kunskaper när eleverna går ur årskurs 3 ska de kunna beskriva hur ett möte är organiserat och hur det genomförs. Det är även något som går att se att lärarna pratar om, att eleverna ska ha kunskaper om hur ett möte går till. Och de säger även att klassrådet blir ett sätt att lära eleverna om demokrati och den demokratiska processen då det blir elevnära och lätt för dem att ta till sig. Lärarna transfomerar här delarna om demokrati i läroplanen till innehåll som blir tillgängligt för de yngre eleverna. I Kristianssons studie från mellanstadiet som har studerat vad som utmärker ämnet samhällskunskap på mellanstadiet går det att se att det även där handlar mycket om klassråd, val, att rösta och om beslutsfattande.

I den tidigare forskningen som jag tagit del av lyfter Almgren det demokratiska

medborgarskapet och skolans uppdrag i att gynna det. Hon beskriver att demokrati i skolan antas ha en påverkar på eleverna och deras demokratiska kompetens i positiv riktning.

Lärarnas arbete med demokrati, inflytande och delaktighet påverkar, likaså att lärarnas medvetenhet om hur innehållet i deras undervisning bidrar till att eleverna får förståelse för demokrati. Visserligen riktar sig denna forskning mot de äldre eleverna men det går att se att även lärarna på lågstadiet i min studie arbetar med samma delar med sina elever för att ge

eleverna en förståelse för demokrati. Genom att eleverna får lära sig både om och i demokrati är det sannolikt att deras demokratiska kompetens ökar, likaså vad lärarna väljer ut att

undervisa om torde påverka och här arbetar lärarna mycket med klassrådet för att ge eleverna förståelse för den demokratiska processen som val, röstning och majoritetsprincipen. Flera av lärarna pratar också om att eleverna får inflytande och får vara delaktiga i exempelvis val av arbetssätt och även detta kan påverka deras demokratiska kompetens.

Anknytningen till tidigare forskning som tagits upp ovan har skett till forskning på området i allmänhet och i synnerhet sådan som ägnat intresset åt grundskolans högre åldrar och

gymnasieskolan i huvudsak. Jag kommer att avsluta denna anknytning nedan med en mer ingående diskussion om hur resultatet från min studie kan ses i ljuset av de få studier som jag funnit och som riktar sig mot skolans yngre åldrar.

I tidigare forskning som gjorts på mellanstadiet finns Henriksson och Aldenmyr studie som har riktat in sig på hur lärare undervisar i samhällskunskapsämnet och de grundläggande demokratiska värderingar som skolan har i sin undervisning. De har genom att intervjua lärare sett att de försöker få en balans mellan ämnets innehåll och skolans demokratiska uppdrag.

Elevers deltagande i undervisningen beskrivs oftast som inflytande och delaktighet för att det demokratiska uppdraget kan vara svårt att fullt genomföra. Det går att se att lärarna i min studie gör detsamma och att de låter eleverna få inflytande över sådant som de yngre eleverna kan vara med och påverka. En annan studie är Henriksson-Persson som har studerat hur lärarna i det dagliga arbetet bidrar med kunskap om demokrati. Lärarna i studien pratar om att uppdraget är komplext och att samarbete och olika arbetssätt används för att utveckla

elevernas delaktighet och inflytande som bidrar till utveckling och lärande. Också lärarna i min studie bidrar med kunskap om demokrati i det dagliga arbetet bland annat när det kommer till inflytande och delaktighet för eleverna då de får vara med och påverka exempelvis arbetssätt, samarbete är också något eleverna i de lägre åldrarna arbetar med.

Kristianssons studie är även den gjord på mellanstadiet och har undersökt vad som utmärker ämnet samhällskunskap på mellanstadiet. Den har likheter med min studie och resultaten om att ämnet samhällskunskap till stor del behandlar demokrati och värdegrund, den har jag även lagt in tillsammans med stycket längre upp i texten som handlar om klassråd.

Efter att ha gått igenom tidigare forskning och letat efter vad som studerats på lågstadiet är den enda studie som jag hittat Tvärånas studie som genomförts i två klasser i årskurs 2 men i

den ingår även årskurs 6 och gymnasiet. Hon har studerat hur rättvisefrågor och hur undervisning kring sådana frågor kan främja och utveckla elevernas förmåga till kritiskt tänkande och att förstå mer avancerade scenarion och att även yngre elever har förmågan att börja utveckla ett kritiskt tänkande och resonemang om de regelbundet undervisas om det.

Det stämmer väl överrens med min studie och hur lärare arbetar med och undervisar om demokrati och värdegrund återkommande vilket kan skapa en förståelse för den demokratiska processen och värdegrunden som allas lika värde.

Det finns också skäl att som en avslutande reflektion över min studies resultat i förhållande till tidigare forskning lyfta att demokrati och värdegrund både setts som separata delar och som delar som kompletterar varandra (Bronäs, 2003; Olsson, 2016) I min studie går det att se att lärare pratar om dessa som två delar som kompletterar varandra även om det inte är något de uttalar i de termerna. Men det går att tolka som att demokrati och värdegrund sker

tillsammans. Till exempel pratar en lärare om att lyssna aktivt, de pratar också om att respektera majoritetsprincipen i samband med röstning och här syns hur demokrati och värdegrund hänger ihop.