Vikhög. Västkusten mellan Landskrona och Malmö. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län.
FAKTA
Exempel på regionalt samarbete inom ett län i samverkan mellan länsstyrelsen och direktvalt regionalt organ i dialog med kom- munerna – mot större inslag av transnationell planeringssam- verkan.
Länsstyrelsen i Skåne har i samverkan med Region Skåne och samtliga 16 kustkommuner i Skåne län genomfört ett regionalt projekt som belyser kustkommunernas rika och unika värden. Skånes kustzon är av riksintresse enligt de särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten som gäller enligt 4 kap. miljöbalken. Internationella, nationella och regionala mål och strategier har varit utgångspunkter för arbetet. Arbetet har bl.a. resulterat i att rekommendationer för den fysiska planeringen tagits fram.
Exemplet visar på fördelarna med ett väl genomarbetat gemen- samt underlag till grund för kustkommunernas översiktsplanear- bete. Inriktningen är att främja en hållbar regional utveckling genom att kommunerna har god framförhållning, särskilt i pla- neringen av bebyggelse i kustområdena och för frågor som gäller turismen. Projektgruppen har redovisat arbetat i rapporten ”Skånes kustområden ett nationallandskap” (2001).
Kustzonfrågorna behandlas nu i ett nytt initiativ, som drivs av Region Skåne i samverkan med Länsstyrelsen i Skåne län, några kustkommuner och med organisationer från Danmark och Tyskland.
Bakgrund
Tillkomsten av Öresundsbron innebär att ytterligare många män- niskor får tillgång till den skånska kustzonen. Boende, förvärvsar- bete och fritid kommer i framtiden alltmer att integreras mellan den svenska och danska sidan. För en långsiktigt hållbar användning av Skånes kustområden är det nödvändigt att man inom såväl kom- munal som regional nivå ökar sin handlingsberedskap och att samarbete sker över kommun- och länsgränser. Även erfarenheter från kustzonplanering på den danska sidan är viktiga att ta hänsyn till. I det s.k. Kustzonprojektet ställs följande huvudfrågor i rapporten ”Skånes kustområden ett nationallandskap” (2001). Hur ser framtiden ut för den skånska kusten? Hur vill vi att kustzonen ska utvecklas?
Projektets syfte och målsättning
Projektets syfte har varit att förtydliga riksintressenas värde i den Skånska kustzonen och att belysa de positiva värden som de
oexploaterade kustområdena kan ge kommuninvånarna och turistnäringen. Samtidigt vill projektet visa på hur man ur hållbarhetsperspektiv kan belysa de regionala och nationella utvecklingsmöjligheter som finns, t.ex. att skapa goda boende- kvaliteter i eller i nära anslutning till kustområdena. Till grund för projektet ligger bl.a. internationella, nationella och regionala mål och strategier.
Hur är projektet organiserat?
Rapporten ”Skånes kustområden ett nationallandskap” har utarbetats av Länsstyrelsen i Skåne län i samarbete med Region Skåne och i dialog med kommunerna. Arbetet är följaktligen exempel på samarbete mellan en länsstyrelse och ett direktvalt regionalt samverkansorgan och primärkommuner. Kontinuerlig dialog har förts med Skånes kustkommuner under arbetets gång. Projektledare och projektgrupp har bestått av representanter från länsstyrelsens plan-, kulturmiljö-, och naturresursfunktion, rep- resentanter för Region Skåne (planering och miljö) samt repre- sentanter från Helsingborgs, Kristianstads och Ystads kommuner. Övriga kommuner har deltagit i ett seminarium och lämnat syn- punkter på ett remissmaterial. Länsstyrelsen har svarat för projekt- ledning och huvuddelen av kostnaden. Också Region Skåne har bidragit med ekonomiska medel.
Vilka frågor betonas särskilt i projektet?
För hela kustområdet tydliggörs de samlade värdena och möjlig- heter till utveckling. De utvecklingsmöjligheter som särskilt berörs i rapporten är näringar, kommunikationer och transporter, boende, friluftsliv och turism samt vindkraft.
I rapporten har Skånes kustområde delats upp i nio olika delom- råden beroende på de natur- och kulturgeografiska förutsätt- ningarna. För varje delområde ges en detaljerad redogörelse för respektive avsnitts samlade värden och möjligheter samt anspråk som kan hota värdena. Även utvecklingsmöjligheter och rekom- mendationer redovisas. Allt detta är avsett att utgöra ett viktigt underlag för den framtida planeringen av Skånes kustområden
De nio kustzonområdena i Skåne län. Källa: Länsstyrelsen i Skåne.
Kustens värden, möjligheter och hot
I rapporten beskrivs de samlade värdena för de nio delområdena av den skånska kusten särskilt utifrån fyra aspekter: landskapsbild, strukturer och samband, områden och objekt samt friluftsliv och turism. För att kustzonernas samlade värden ska bevaras till kommande generationer krävs det att dessa värden både vårdas, bevaras och utvecklas. Därför är det av stor vikt att landskaps- värden, natur, kultur, friluftsliv, rekreation, turism, livskvalitet och upplevelsevärden redovisas tillsammans för att kommunerna ska kunna göra en god bedömning av planeringsförutsättningarna i kustzonen.
Fisket och jordbruket är de näringar som historiskt utgjort basen för försörjningen i Skånes kustzonområden. Det är också genom dessa näringar som de många speciella miljöer som är karakteris- tiska för kustområdena, har utvecklats.
Vägar och järnvägar har stor påverkan på kustlandskapet både visuellt och ur bullerhänseende. De utgör också betydande barriärer i landskapet som får stora konsekvenser för natur- och kulturmiljö- värdena. Hamnanläggningar medför ofta negativa ingrepp i strand- miljön som kan vara svårförenliga med bevarandevärdena. Kust- kommunerna har stor potential för etablering av vindkraftverk. Ett antal vindkraftverk har redan anlagts och det finns planer på att etablera stora vindkraftsparker till havs. Vindkraften måste dock placeras med stor hänsyn till dess påverkan.
Boendefrågor tas upp genom att det pekas på kustens stora attraktionsvärde, som har bidragit till att stora delar av kusten har exploaterats för bebyggelse. Det finns emellertid, enligt rapporten, möjligheter att utveckla det kustnära boendet genom förtätning och
utnyttjande av hamnområden och industriområden utan att tära på de rika natur- och kulturmiljövärdena i kustområdena. Som exem- pel på bostadsområden med högkvalitativa lägen i kustzonernas tätorter pekas på Helsingborgs hamn (Bo 99), Västra hamnen i Malmö (Bo01) och Ön i Limhamn. Attraktivt boende något längre från kusten med nära tillgång till kustens oexploaterade kvaliteter bör det, enligt rapporten, också finnas möjlighet att skapa intill redan exploaterade bebyggelseområden. I kommunernas över- siktplaner föreslås utbyggnad bl.a. söder om Malmö, söder om Torekov och norr om Helsingborg.
Fritidsbebyggelsen är mycket omfattande och ca 2/3 av Skånes 40 000 fritidshus ligger inom kustzonen. För att bättre kunna utnyttja de privata fritidshusen skulle ett samutnyttjande av framtida etableringar kunna öka tillträdet till fritidshusen utan att behöva exploatera mer mark. Rapporten pekar på att varje enskilt nybyggt hus i kustområdena ofta har marginell inverkan, men att påverkan kan bli stor om bebyggelsens täthet ökar.
Friluftsliv och turism har under det senaste halvseklet fått allt större betydelse. Det rörliga friluftslivet ger rika möjligheter att ströva i naturen, bada, fiska och cykla. Skåne och särskilt
kustkommunerna har dock betydligt mindre allemansrättslig mark än genomsnittet i Sverige, endast ca 0,21 ha/person. Exempel på hur friluftslivet skulle kunna utnyttjas bättre är, som redovisas i rapporten, att anlägga nya sandstränder, arrangera fisketurer, utöka vandringslederna längs kuststräckorna i ett ledsystem samt att satsa på en cykelled längs kusten. Turismen vid den skånska kusten omsätter idag ca 5 miljarder kronor per år och sysselsätter 4 000 helårsanställda. Det som kan vara negativt och upplevas som ett hot från en ökad turism och ett ökat rörligt friluftsliv är bl.a. slitage på vegetationen med påföljande erosion.
Rekommendationer och utvecklingspotential
I rapporten redovisas kustzonprojektets förslag till rekommenda- tioner när det gäller planering av kustzonen. Rekommendationerna grundar sig på miljöbalkens 4 kap angående särskilda bestämmelser för mark och vatten i kustzonen och på länsstyrelsens Miljövårds- program för Skåne (1995). Då Skånes kustområden påminner mycket om de danska förhållandena har projektgruppen även dragit nytta av den danska lagstiftningen och danskt underlag.
Exempel på allmänna rekommendationer för kommunernas fysiska planering är:
− att ha ett sektorsövergripande helhetsperspektiv på den planerade utvecklingen
− att göra fördjupningar av översiktsplaner för kustzonen, att göra en översyn av äldre detaljplaner
− att ge riktlinjer i översiktsplaner och detaljplaner
− att säkra oexploaterade områden
− att hitta andra alternativa lägen för tätortsexpansion än i kustzonen.
− Rapporten tar också upp flera rekommendationer som belyser säkerställande av natur- och kulturmiljövärdena samt att öka av de rekreativa värdena och den allemansrättsliga marken. I rapporten redogörs för den utvecklingspotential som finns för de nio olika delområdena av Skånes kustzon.
Hur fortsätter arbetet?
Kustzonapporten var klar i ett läge då de flesta kommunerna skulle börja arbeta med sin andra omgång kommuntäckande översikts- planer. Länsstyrelsen har kunnat konstatera under samrådet med kommunerna att kustrapporten används i arbetet med översikts- planerna.
Som en följd av arbetet med kustrapporten har inom ramen för EU-projektet STRING (Southwestern Baltic Sea Transregional Area Implementing New Geography) ett särskilt kustprojekt, ”STRING-coast”, satts igång. Projektet har som utgångspunkt EU dokumentet Integrated Coastal Zone Management, ICZM. Projektet drivs av Region Skåne i samverkan med organisationer från några grannländer. Vidare deltar Länsstyrelsen i Skåne län och sex skånska kustkommuner. Projektet omfattar tre teman: tätorter (framförallt omvandling av hamnområden), indikatorer samt turism/tillgänglighet. Projektet planeras resultera i strategier för hållbar utveckling i kustzonen, omfattande metoder och loka- lisering, förslag till indikatorer för hållbar utveckling samt koncept för cykelväg. Internationella och regionala seminarier genomförs. Projektet bygger till stor del på erfarenhetsutbyte och belyser hur man kan arbeta på olika sätt från vision till genomförande. Svårig- heten att planera och realisera boende, verksamheter och till- gänglighet för allmänheten är återkommande frågeställningar. Under våren 2004 kommer resultatet av projektet att analyseras, beskrivas och sammanfattas i en rapport. Projektet avses att avslutas under 2004.
Kontaktpersoner
Stefan Malmberg, Länsstyrelsen i Skåne län Charlotte Lindström, Region Skåne
Reflexioner
Det i detta exempel beskrivna kustzonprojektet är ett samarbete, som har genomförts i samverkan mellan en länsstyrelse, Läns- styrelsen i Skåne län, och ett direktvalt regionalt samverkansorgan,
det relativt nybildade Region Skåne, med huvudsyfte att belysa den riksintressanta kustzonen. Under arbetets gång har dialog ägt rum med samtliga Skånes kustkommuner. I projektrapporten analyseras vilka utvecklingsmöjligheter som i ett hållbarhetsperspektiv finns i dessa områden. Vidare redogörs för lagstiftningen och internatio- nella, nationella och regionala mål för kustzonen. Både specifikt och sektorsövergripande redovisas och analyseras olika värden för kultur- och naturmiljö, fiske, friluftsliv m.fl. intressen. Dessutom görs i analysen en mer noggrann indelning av kustzonen i nio olika delområden utifrån kultur- och naturgeografiska förutsättningar.
Genom att rekommendationer har tagits fram utifrån de redo- visade planeringsförutsättningarna, dels samlat och dels för de nio delområdena i kustzonen, har det aktuella projektet tillhandahållit ett utförligt underlag för användning i den kommunala fysiska planeringen.
Att projektet har genomförts som ett brett samverkansprojekt mellan berörda regionala organisationer och kommunerna i kust- zonen är en viktig förutsättning för förankringen av resultaten i kommunernas fysiska planering. Det har efter rapportens färdigs- tällande varit aktuellt att i flera kommuner ta fram nya översikts- planer. Rapporten har visat sig vara ett användbart underlag i detta arbete.
Exemplet visar tydligt att god tvärsektoriell överblick är en förutsättning för att uppnå en planering med helhets- och hållbar- hetsperspektiv. Olika verksamhetssektorer som boende, naturvård, fiske, kommunikationer m.fl. bör så långt möjligt fås att samverka om detta är möjligt. Om samverkan inte är möjlig behöver
avvägning mellan intressena göras i den fysiska planeringen. Kustzonfrågor behandlas nu i ett nytt projekt, ”STRING-coast”, inom Interreg-projektet STRING, där Region Skåne samverkar med Länsstyrelsen i Skåne län och några skånska kustkommuner samt med organisationer från grannländer.