FAKTA
Exempel på informellt mellankommunalt planeringssamarbete i en delregion inom en större region i samverkan mellan små och stora kommuner.
Exemplet belyser ett mellankommunalt samarbete som startade under första delen av 1990-talet i Västra Mälardalen, i syfte att utveckla regionen. Genom en tjänstemannagrupp, som arbetade på uppdrag av en politikergrupp, drevs samarbete kring gemensamma översiktsplanefrågor. I samarbetet ingick ett tiotal kommuner i tre län: Västmanlands, Södermanlands och Uppsala län. Länsstyrel- serna i Västmanlands och Södermanlands län hörde till initiativ- tagarna till samarbetet, men deltog inte direkt i det operativa arbetet.
Samarbetet syftade bl.a. till att ta fram ett gemensamt planerings- underlag och utarbeta en gemensam vision för utvecklingen av de berörda kommunerna. Av olika skäl kom samarbetet i gruppen att upphöra sedan visionen sänts på remiss med resultatet att visionen inte antogs gemensamt av kommunerna. Visst planeringssamarbete mellan kommunerna i Västra Mälardalen fortsätter, bl.a. i form av ett nätverk för kommunala tjänstemän som gäller infrastruktur- frågor.
Bakgrund
Västra Mälardalsgruppen bildades i anslutning till ett regionalt seminarium i Västerås år 1993. En grupp tjänstemän inom Eskils- tuna kommun och Västerås stad kom att tillsammans med länssty- relserna i Södermanland och Västmanland formulera visionära tankar avseende Västra Mälardalens framtida utveckling. Syftet var bl.a. att främja att Västra Mälardalen profilerades som en ”fram- tidsregion”. För att driva arbetet vidare bildade tio kommuner Västra Mälardalsgruppen i syfte att skapa ett närmare samarbete i den västra delen av Mälarregionen. De kommuner som ingick i Västra Mälardalsgruppen var Arboga, Enköping, Eskilstuna, Hall- stahammar, Kungsör, Köping, Sala, Strängnäs, Surahammar och Västerås. Ytterligare några kommuner deltog sporadiskt i samar- betet. Kommunerna ingår i det ytmässigt mer omfattande regionala samarbetsorganet Mälardalsrådet, som hade bildats 1991.
Utgångspunkten för arbetet var en strukturskiss avseende Mälar- dalens utveckling, redovisad av Mälardalsrådet. Målet var en fler- kärning region, där olika tätorters fördelar och kvalitéer utnyttjas tillsammans. Såväl Stockholm som de medelstora och små tätor- terna tänktes kunna utvecklas simultant.
Kommunernas befolkning och näringsliv varierar mycket. Västerås och Eskilstuna kommuner, som har den största
lighet till högskoleutbildning och ett stort utbud av varor och tjänster gör dessa kommuner till nav i regionen med relativt stor inpendling. Mellanstora kommuner är Enköping, Sala, Köping och Strängnäs. Också dessa är betydande arbetsmarknader och handels- centra. Arboga, Kungsör, Hallstahammar och Surahammar är bruksorter och handelscentra.
Samarbetet inriktades på tre områden: fysisk planering, högsko- lefrågor och näringslivsfrågor. Beträffande den fysiska planeringen bildades en arbetsgrupp av tjänstemän från berörda kommuner, ”Arbetsgruppen för samverkan inom översiktlig planering i Västra Mälardalen”. Denna grupps arbete utgör grunden för denna exem- pelredovisning. I en särskild ”Högskolegrupp” har man dessutom diskuterat frågor kring utvecklingen av Mälardalens högskola.
Samarbetets syfte och målsättning
Syftet med samarbetet var att genom ett gemensamt uppträdande och gemensam planering i regiondelen öka förutsättningarna för tillväxt och välfärd. Målet var att:
− stärka den västra delen av Mälardalen som en del av en flerkär- ning region.
− samla kommunerna i Västra Mälardalen i ett nätverk.
− skapa och använda infrastruktur för ökad regional samverkan.
− utveckla en kretsloppsregion med lokal produktion av livsmedel och energi.
− utveckla livskvaliteten inom Västra Mälardalen utifrån orternas unika möjligheter.
− samverka inom utbildning och forskning.
− utveckla Västra Mälardalens mångfacetterade kultur.
− framhäva Mälarens stora betydelse och höga värde för Västra Mälardalen.
− marknadsföra Västra Mälardalen som attraktiv region. Visionen var tänkt att utgöra en utgångspunkt för fortsatt samar- bete, att användas för intern och extern marknadsföring och den var avsedd att bidra till att kommunerna i västra Mälardalen gemen- samt förverkligade de tankar som lyftes fram i visionen.
Vilka frågor betonas särskilt i samarbetet?
Att arbeta för en flerkärning Mälarregion innebär att delar av Stockholms kraftiga tillväxtmöjlighet fördelas ut på hela Mälar- dalen för att ge utveckling i hela området. Såväl Stockholm som de medelstora och små tätorterna i Mälardalen skulle utvecklas. En flerkärnighet skulle innebära en utveckling av den befintliga orts- strukturen och medföra att de olika orterna samverkade mer, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande infrastruktur. Genom att sam-
tidigt följa arbetet i Mälardalsrådet skulle planeringen hela tiden kunna stämmas av mot ställningstaganden för hela Mälarregionens utveckling. De enskilda kommunerna skulle svara för genomföran- det.
Viktiga dokument från samarbetet är: ”Västra Mälardalen: –Pla- neringsförutsättningar” från 1995, ”Västra Mälardalen – Idé till vision” och broschyren ”Du avgör” från år 2000. Broschyren ”Du avgör” togs fram av Västra Mälardalsgruppen tillsammans med Mälardalens Högskola. Broschyren gick ut till ett stort antal hus- håll, men fick inte så stor uppmärksamhet. Dessutom gjordes en hemsida på Internet, ”Välkommen till Västra Mälardalsgruppen”.
Rapport om planeringsförutsättningar
Huvudsyftet med rapporten om planeringsförutsättningar i Västra Mälardalen var att redovisa regionens fysiska struktur som underlag för en vision om Västra Mälardalen, att peka ut de faktorer som förenar regionen samt att lyfta fram vissa problem- och konflikt- områden som behövde analyseras ytterligare.
I rapporten konstaterades att Västra Mälardalen:
− förenas av en lång och traditionsrik historia, kulturarvet, naturen och Mälaren
− har goda möjligheter att utgöra en gemensam arbets- och bostadsmarknad
− erbjuder bra boendemiljöer och livsmiljöer genom närhet till naturen m.m.
− genom utbyggnad av järnvägarna Svealandsbanan och Mälar- banan och satsning på regionens europavägar och ”Räta linjen” (vägförbindelsen Norrköping – Katrineholm – Västerås – Sala – Gävle) minskas tidsavstånden
− genom goda kommunikationer underlättas en kraftsamling kring Mälardalens högskola som centrum för utbildning och forskning i regionen
− genom att verka för att Mälarens betydelse som transportled, rekreationsområde och vattentäkt förbättras regionens förutsätt- ningar
− har tydliga beröringspunkter med kommuner utanför regionen beträffande arbetsmarknad, utbildning, sjukvård, handel, tjänste- utbyte, kultur- och nöjesutbud m.m. Dessa kommuner är främst Enköping, Strängnäs, Sala och Arboga.
Planeringsförutsättningar i Västra Mälardalen.
Förslag till vision
Med rapporten om planeringsunderlag som utgångspunkt tog arbetsgruppen fram ett förslag till vision på uppdrag av politiker- gruppen, som bestod av ordförandena för kommunstyrelserna i respektive kommun. Denna vision skulle ses som en önskelista eller ett mål att sträva mot fram till år 2015. Förslaget fokuserade på att det i Västra Mälardalen finns ett stort och brett spektrum av frågor som berör alla kommunerna i strävan mot att bli en fram- gångsrik och välmående region. Bland viktigare frågorna kan näm- nas: ”Det goda livet”, infrastruktur, universitetet, näringsliv och arbetsmarknad, miljö och Agenda 21 samt kultur och turism. En utmanande förutsättning i visionen var att kommunerna ersatts av en regionbildning. Detta vann emellertid inte gehör hos de förtro- endevalda.
”Det goda livet” innebär, enligt idén till vision, att skapa livs- kvalitet ifråga om att sätta den enskilda invånaren, kärnfamiljen och kollektivet i centrum. Bl.a. följande tänktes ingå i visionen.
Ett samhälle som kännetecknas av:
− närhet, värme och hänsynstagande
− alla åldrar och nationaliteter
− tillräckliga resurser för skola, vård, omsorg och andra stödinsat- ser
− att invånarna känner sina rötter och sin historia.
− god livskvalitet och goda förutsättningar att klara livets alla ske- den
− att infrastrukturen bör ge effektiva, välorganiserade och snabba kollektiva förbindelser
− att fler och fler invånare har möjlighet att stanna kvar i regionen
− att möjligheterna till att arbeta inom ett större område drastiskt kan öka med oförändrad bostadsort
− bättre spårutbyggnad och snabbtåg, där restiden mellan Stock- holm och regionens västligaste delar minskas ned till en timme
− att Mälar- och Svealandsbanorna är fullt utbyggda och även sammanbyggda med en ny sträckning mellan Eskilstuna och Västerås och att det finns utrymme för regionaltågen på såväl Mälarbanan, Svealandsbanan som Västra Stambanan, m.fl. järn- vägsfrågor
− att Mälardalens flygplats har utvecklats från en regional flygplats till att vara ”Arlandas 5:e bana”
− att regionens strategiska läge har gjort att transportföretag och centrallager har lokaliserats och etablerats till området
− att hamnarna har fått ett uppsving
Det ingår också i förslaget till vision en beskrivning av att uni- versitet i Mälardalen i ökad utsträckning skulle tillhandahålla både grundutbildning och olika typer av forskning. Trenden i visionen är vidare att många högutbildade barnfamiljer flyttar till Västra Mälardalen, där det finns flera teknikbyar och utvecklingscentra i
nära samarbete med universitetet. Ett synbart resultat av satsning- arna tänktes vara att flera expansiva och internationellt omtalade företag etablerar sig i regionen. Vidare finns också med i förslaget att näringsliv och arbetsmarknad i regionen har haft en gynnsam utveckling och att omstruktureringen av näringslivet har gått snabbt. Utvecklingen mot ett hållbart, effektivt och konkurrens- kraftigt samhälle har tänktes medföra att nya typer av arbeten ska- pas. De areella näringarna förutsattes öka i betydelse. Västra Mälardalen tänktes i hög grad bli självförsörjande på baslivsmedel. Satsningen på orternas centra förutsattes medföra att externa stor- marknader och köpcentra skulle tappa en del av sin attraktionskraft. Beträffande miljöfrågor och vattenförsörjning tas i förslaget till vision upp följande:
− Råvattentäkten för ca två miljoner människor runt Mälaren blir tryggad.
− Behovet av biogas som drivmedel har ökat mycket kraftigt, varför flera större anläggningar har byggts.
− Organiskt avfall komposteras storskaligt och bidrar också till recirkulation av näringsämnen. Genom det målmedvetna miljöarbetet har natur- och kulturområden bevarats, trots det stora trycket på mark för nya bostäder och för industrin samt externa handelsetableringar.
− Gamla industrilandskap har sanerats, förnyats och gjorts om till attraktiva och levande stadsdelar med en blandning av
verksamheter och bostäder.
− De mindre orterna har lyckats bra i utvecklingsarbetet och haft det lättare med kretsloppsanpassning.
− Regionen värnar om städernas och orternas omland, för att säkerställa mark för närodlat, plats för det rörliga friluftslivet och recirkulation av varor och restprodukter.
Det framhålls också i förslaget att kultur och turism är viktiga inslag i regionens rika och varierade natur- och kulturbygder. Det framlyfta historiska arvet i Bergslagen och Mälarlandskapets miljö bör utgöra basen för kulturturism, vilket leder till nya arbetstill- fällen och möjligheter för befolkningen att bo kvar. De ”tysta zonerna” i kulturlandskapet lockar nya besökare, såväl regioninvånare som turister.
Förslaget till vision skickades ut på remiss till kommunerna. Resultatet av remissarbetet blev att visionen inte antogs gemensamt av kommunerna. Det pågående samarbetet kom därmed att
avslutas. Västerås och Eskilstuna kom i stället att prioritera samarbete inom Mälardalsrådets ram.
Hur var samarbetet organiserat och hur fortsätter
samarbetet?
Operativt genomfördes samarbetet av tjänstemän från samtliga medverkande kommuner. Tjänstemännen träffades några gånger per år. Tjänstemännens arbetade på uppdrag av en politikergrupp, som samlades ungefär en gång per år och diskuterade resultatet och gav direktiv. Vid politikermötena fanns det med en föredragande tjänsteman från arbetsgruppen. Varje kommun arbetade fram egna förslag som lämnades till arbetsgruppen för bearbetning. Arbets- gruppen återförde vidare, genom föredragningar för politikerna, skriften om planeringsunderlag och förslaget till vision inför remiss och beslut. Sedan år 2000 har det beskrivna samarbetet i Västra Mälardalsgruppen upphört. Samarbete fortsätter dock på tjänste- mannaplanet främst i form av överläggningar i en infrastruktur- grupp.
Kontaktpersoner
Håkan, Aspenbom, Sala kommun Lennart Gustafsson, Västerås kommun Jan Krontorp, Eskilstuna kommun
Reflexioner
Samarbetet i Västra Mälardalen bedrevs av tjänstemän från de medverkande kommunerna, som arbetade på uppdrag av ledande politiker. Målet för samarbetet var tydligt: att stärka Mälardalen som en flerkärning region genom att främja utvecklingen i Västra Mälardalen på ett sätt som påminner om tankarna om flerkärnighet i Boverkets Vision 2009. Tanken var att gemensamt planeringsun- derlag och en vision skulle vara viktiga delar i den fortsatta över- siktliga fysiska planeringen i respektive kommun.
Samarbetet inom arbetsgruppen med tjänstemän och tjänste- männens samverkan med politikerna förefaller ha fungerat på ett klart och tydligt sätt. Man har också informerat om samarbetet och sökt vinna stöd för det, bl.a. med hjälp av en broschyr. Sådan förankring bland politiker och allmänhet är givetvis essentiell inte minst i ett så omfattande samarbete. De verksamheter som man i samarbetet förefaller ha lyckats bäst med, är infrastruktur- och utbildningssatsningar. Särskilt i dessa delar har små och stora kommuner haft likartade mål. Genom infrastruktursatsningarna har även vissa mindre orter kunnat bli mer intressanta som bostad- sorter. Genom samarbetets marknadsföringsinsatser fick de små kommunerna dessutom möjlighet att bli mer kända.
Västra Mälardalsregionen har haft en framgångsrik utveckling under 1990-talet och i början av 2000-talet, inte minst när det gäller
infrastrukturinvesteringar och främst järnvägarna Svealandsbanan och Mälarbanan. Vidare har det skett en stark utveckling inom högskoleområdet framför allt i Västerås och Eskilstuna inom Mälardalens Högskola. Det är svårt att säkert bedöma vilken betydelse det genomförda samarbetet har haft för detta, men det torde ha bidragit till att stärka kommunernas ställning i Mälardalen och kan ha positivt påverkat förutsättningarna att få del av statliga investeringar.
Ett problem i samarbetet var att kommunerna hade så olika förutsättningar både storleksmässigt, utvecklingsmässigt och när det gäller personalresurser och ekonomiska resurser. En anknytande problematik var att flera av kommunerna har sin arbetsmarknads- mässiga inriktning mot kommuner utanför Västra Mälardalen. Det har av naturliga skäl påverkat intresset för samarbetet. Dessutom fick de stora kommunerna Eskilstuna och Västerås en gynnsam utveckling, vilket medförde att politikerna i dessa kommuner efter en tid inte längre kom att uppleva samma behov av delregionalt samarbete som tidigare. I diskussionerna framkom även att det kanske kunde finnas viss risk för att samarbetet i Västra Mälardalen skulle kunna uppfattas som riktat mot Stockholmsregionen och därigenom kunna påverka samarbetet i Mälardalsrådet negativt.
Genom att samarbetet varit inriktat på planeringsunderlag för fysisk översiktsplanering och på framtagande av en vision för Västra Mälardalsområdet, har samarbetet innefattat en helhetssyn på många olika verksamhetssektorer tillsammans. Sambanden mellan arbetsmarknad, bostadsmarknad, infrastruktur, utbildning, livsmiljö, kulturfrågor m.fl. har utförligt belysts i de dokument som tagits fram.
Samarbete mellan kommunerna i Västra Mälardalen har fortsatt främst inom en infrastrukturgrupp. Sannolikt finns möjlighet att utveckla dagens samarbete i Västra Mälardalen samtidigt med aktiv samverkan i hela Mälardalen.