Dataanimering av Botniabanans passage av E12:an innan den passerar Umeälven. Källa: Banverket
FAKTA
Exempel på mellankommunalt samarbete i stad-landperspektiv dels med stöd av politiskt beslutad avsiktsförklaring (Umeåregionen), dels i informellt nätverk (E12-alliansen).
Det breda informella kommunsamarbetet inom Umeåregionen och det något mer avgränsade samarbetet inom den geografiskt mer omfattande E12-alliansen syftar till att skapa utveckling och tillväxt och att inrikta den kommunala planeringen mot att bli mer strate- gisk. Samarbetet inom båda dessa grupperingar är inriktat på samverkan i en funktionell region.
Statliga satsningar på vägar, som E4 och E12, samt utbyggnaden av Botniabanan, är högt prioriterat i samverkansarbetet både inom E12-alliansen och Umeåregionen. Ett viktigt mål är att stärka den öst-västliga utvecklingen genom regionalt samarbete i Västerbotten och deltagande i EU:s transnationella arbete inom ramen för
Interreg.
Båda exemplen visar på hur kommuner med olika befolknings- struktur framgångsrikt kan samarbeta och genom inomregionalt och transnationellt samarbete öka möjligheterna och attraktiviteten för regionen. Förhållandet mellan stad och landsbygdskommuner belyses. Exemplen är avgränsade till att behandla främst projekt och arbetsområden med anknytning till fysisk samhällsplanering.
1. Samarbetet inom Umeåregionen
Umeåregionen i Västerbottens län omfattar förutom Umeå kommun de fem kranskommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. Det totala invånarantalet i regionens kommuner är drygt 138 000 varav ca 106 500 är bosatta i Umeå kommun. I regionen finns över hälften av Västerbottens läns befolkning och drygt hälften av länets totala arbetsplatser. Varje dag pendlar ca 5 000 personer inom regionen, varav de flesta åker till arbete eller studier i Umeå.
Samarbetets syfte och målsättning
Huvudsyftet med samarbetet inom Umeåregionen är att arbeta för utveckling av regionen.
Målsättningen med samarbetet är:
− att effektivisera den kommunala verksamheten genom samordning
− att aktivt bidra till en utveckling av regionen
− att utveckla en demokratiskt förankrad organisation för styrning av samverkande grannkommuner
Samarbetet bygger på det samsynsavtal som antogs av samtliga berörda kommuners fullmäktige 1993. Viktiga utgångspunkter är
att all utveckling i Umeåregionens kommuner ska komma hela regionen till godo, att spridning av arbetstillfällen mellan kom- munerna ska eftersträvas, att man ska utarbeta en gemensam strategi för utveckling samt att kommunerna ska driva gemen- samma projekt.
Under de senaste åren har arbetet i Umeåregionen inriktats mot mer strategiska frågor. Ett exempel på detta är samarbetet med tillväxtprogrammet och andra tillväxtfrågor, samarbete avseende arbetsmarknadsfrågor och utveckling av projektet E12-alliansen.
Umeåregionens kommuner. Källa: Umeå kommun
Hur är samarbetet organiserat?
Umeåregionen är en kommunal samverkan som tillkom under början av 1990-talet och formaliserades år 1993. Samarbetet är förankrat hos politiker- och tjänstemän. Regionen är inte organiserad som en juridisk person, utan kan betraktas som ett nätverk. Umeåregionen kan därför exempelvis inte fungera som projektägare till olika EU-projekt, utan en kommun eller annan juridisk person måste fungera som administratör och formell projektägare.
Regionsamarbetet är organiserat för samverkan på tre nivåer: den politiska nivån, kommunledningsnivån och verksamhetsnivån.
Ett Regionråd svarar för den politiska och strategiska ledningen. Rådet, som består av ledamöter från de olika kommunstyrelsernas presidier, sammanträder minst fyra gånger per år. Ordförande väljs för ett år i taget. Ordförandeposten har sedan samarbetet startade besatts av kommunalråd från Umeå.
Den operativa ledningen består av en kommunchefsgrupp, där samtliga kommunchefer är med. Gruppen sammanträder en gång i
månaden. Ordförande väljs för ett år. För den löpande verk- samheten finns ett kansli med en samordnare. Samordnarens uppgifter är bl.a. att sammanställa och ta fram beslutsunderlag och bereda ärenden till Regionrådet och kommunchefsgruppen, följa upp och vara pådrivande i arbetsgruppernas arbete samt att före- träda Umeåregionen vid kontakter med externa organ.
För närvarande finns det ett stort antal arbetsgrupper som är verksamma inom stora delar av det kommunala
verksamhetsområdet.
Vilka frågor betonas särskilt i samarbetet?
I rapporten ”UmeåRegionsamarbetet 1993–2002” beskrivs genomförda och pågående aktiviteter i mellankommunalt och regionalt perspektiv. Exempel på samverkansområden som det redogörs för i rapporten är näringslivsfrågor, kommunikationer, turismen, miljöområdet och kulturområdet. I redovisningen nedan tas främst de aktiviteter fram som har direkt anknytning till den fysiska samhällsplaneringen.
Översiktsplanering
Översiktsplanegruppen har arbetat med gemensamma planerings- förutsättningar avseende älvdalarna samt fritidsbebyggelsens utveckling i kustområdet, vilket har redovisats i en utrednings- rapport 1998. Exempel på insatser är framtagande av en gemensam karta i digital form, samordnade planeringsunderlag samt förslag till likartade riktlinjer för mark- och vattenanvändning till förmån för den bofasta befolkningen, näringslivet och långsiktig resurs- hushållning.
Ett förslag till metod för kommunal utvecklingsplanering i översiktsplaneringen, som nyligen har arbetats fram i Storumans kommun (se bilaga 1) kommer att övervägas vidare inom Umeå- regionen.
Kommunikationer
Samordningen av kollektivtrafiken mellan kommunerna har särskilt lyfts fram som en viktig samordningsfråga. Umeåregionen har vidare utarbetat gemensamma yttranden angående vägfrågor, där statliga investeringar till att förbättra vägarna E4 och E12 har stor betydelse. Trafiksystemets vikt för hela regionens utveckling tas upp i Umeå kommuns fördjupning av översiktsplan, ”Fördjupning av övergripande vägnät” (antagen 2002). När det gäller större statliga satsningar som järnvägssatsningen Botniabanan är Umeå, Nordmaling och Vännäs de kommuner som berörs direkt och samarbetet har hittills bedrivits främst i dessa kommuner. Umeå kommun har i en ytterligare fördjupning av översiktsplanen, ”För- djupning av Botniabanan” (antagen 2002), tagit upp dess betydelse för hela Umeåregionen. I och med Botniabanans tillkomst skapas
ett större trafikunderlag som även ökar förutsättningarna för den inomregionala tågtrafiken.
Miljöfrågor
Umeåregionen är även verksam inom miljöområdet. Där har man arbetat fram ett förslag till samverkansavtal inom miljö- och hälso- skyddsområdet, vilket sedan har antagits i samtliga berörda kom- muner. Konkret åtgärd är att kommunernas miljö- och hälsoinspek- törer vid behov arbetar över den egna kommungränsen. Man arbetar även med gemensamma gröna nyckeltal, avfallsfrågor och deponifrågor och under 2003 även med de nationella miljömålen.
Robertsfors kommun driver miljöprojektet ”Det hållbara Robertsfors”. Också detta projekt kan komma att vidgas till ett samarbete inom Umeåregionen.
Näringslivsfrågor
Inför arbetet med det regionala tillväxtavtalet tog Regionrådet 1999 fram ett förslag till Utvecklingsplan ”Underlag till regionalt till- växtavtal 2000–2002 och Mål 1 Norra Norrland”. Som grund till utvecklingsplanen hade man länsutvecklingsplanen och det för- beredande arbetet med tillväxtavtalet. Arbetet har därefter delats in i insatsområden för projektarbete med fokus på samverkan, mark- nadsföring och information.
Mål 1-projekt inom EU:s strukturfonder
Umeåregionen har arbetat med flera Mål 1-projekt, t.ex. det lokala landsbygdsutvecklingsprogrammet Stad och land. I projektet bedrivs ett nära samarbete med lokala utvecklingsgrupper, företag och kommunala företrädare. Programmet består av olika åtgärds- områden med koppling till lokalt utvecklingsarbete. En särskild beslutsgrupp för detta har bildats av kommunerna. Robertsfors kommun är projektägare. Ett annat Mål 1 projekt är Ume & Co med syfte att utveckla mindre turistföretag samt arbeta med mark- nadsföring av Umeåregionen. Projektet ”Urban Design” är inriktat på forskning kring skapandet av attraktiva stadsregioner och projektet ”Tillväxtalliansen” arbetar med tillväxtfrågor i samarbete med universitet, näringsliv och myndigheter.
Hur fortsätter samarbetet?
Ett brett arbete inom många sektorer förväntas fortsätta. Under arbetets gång har kunskaps- och erfarenhetsutbytet ökat och ett starkt nätverk har utvecklats mellan de ingående kommunerna. Umeåregionen strävar till att skapa mer av gemensam regional identitet och profil. Organisationen arbetar också med att utveckla fler gemensamma projekt, t.ex. en gemensam telefonväxel och ett gemensamt utvecklingskontor. Regionen håller också på att ta fram en internationell policy.
Kontaktpersoner
Cathrin Alenskär, Umeåregionen, Umeå stad Lennart Olofsson, Vännäs kommun
Reflexioner
Umeåregionen är ett informellt samarbete som inte är organiserat som en juridisk person. Samarbetet bygger på ett samsynsavtal som har antagits i samtliga kommuners fullmäktige. Samverkansarbetet sker på tre nivåer, en politisk nivå, regionrådet, en kommunled- ningsnivå och på verksamhetsnivå genom olika arbetsgrupper. Umeåregionen arbetar med stor bredd inom olika arbetsområden. I samarbetet behandlas bl.a. frågor angående kommunikationer, översiktsplanering, miljö och näringsliv. I samverkan med E12- alliansen och kommunerna har Umeåregionen initierat ett utveck- lingsarbete avseende översiktsplanering, Storumanmodellen (se bilaga 1), inspirerat av EU:s European Spatial Development Perspective, ESDP.
Bland annat genom spridning av resultaten av olika insatser, bidrar arbetet i Umeåregionen till regionens utveckling. Genom att kommunerna har gått samman och arbetar mot gemensamma mål, kan arbetet för att utveckla hela regionen bedrivas mer effektivt. Genom att samarbetet har pågått sedan början av 1990-talet har det hunnit bli etablerat. Umeåregionen är även med i lobbying för vissa statliga satsningar, som t.ex. Botniabanan. Det inbördes kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan de ingående kommunerna förefaller ha stor betydelse, bl.a. i ett stad-landperspektiv.
Regionen har i hög grad verkat för att förbättra kollektivtrafiken, bl.a. för att ge medborgarna tillgång till en större arbetsmarknad. Man arbetar integrerat med arbetsmarknad och kommunikationer, men har ännu inte tagit in boendefrågorna i samma utsträckning i detta arbete för regionförstoring. Också andra aktiviteter med knytning till fysisk samhällsplanering och översiktsplanering ingår i samarbetet. Ett påtagligt resultat är även flera EU-projekt. Det som i projektsammanhang kan vara ett praktiskt problem är att man inte är en juridisk person och därför inte kan vara formell partner.
Finansieringen av Umeåregionens verksamhet sker för varje insats separat. Så långt resurserna tillåter förefaller de framtida utvecklingsmöjligheterna vara goda, eftersom de ingående kommunerna förefaller ha fått alltmer ökad samsyn sedan
samarbetet startade. I samtal med representanter från Umeåregionen har det framkommit att de regionala boendefrågorna är en av de frågor som kan komma att bli viktiga att ta upp i samarbetet.
2. Nätverket E12-alliansen
Från frihamnen i norska Mo i Rana i väster genom Västerbotten och Finland sträcker sig väg E12, som utgör en viktig öst-västlig förbindelselänk med Baltikum och Ryssland i öster. Idag är
infrastrukturen bristfällig. Angelägna åtgärder för att utveckla detta stråk är förbättrad infrastruktur och transportlösningar (Umeå - Vasa) samt utveckling av det nationella och transnationella samar- betet. För närvarande pågår det flera större utvecklingsprojekt längs hela stråket, varav flera Interregprojekt. Kommunerna som ingår i E12-alliansen är Lycksele, Storuman, Umeå, Vindeln och Vännäs. Den sammanlagda befolkningen längs stråket är ca 140 000 invånare.
E12-stråket spelar en betydande roll för godstransporter, arbetsresor, service- och fritidsresor. Bl.a. Kvarkenrådet och Föreningen Blå Vägen har haft stor betydelse för uppkomsten av E12-alliansen.
De ingående kommunerna i E12-alliansen och dess öst-västliga samverkansområden. Källa: Umeå kommun
Samarbetets syfte och målsättning
E12-alliansens syfte är att genom samordning skapa utveckling och tillväxt med E12-stråket som bas samt att stärka de öst-västliga kommunikationerna. Målet för samarbetet åren 1999–2002 var att:
− permanenta samverkan mellan aktörerna utmed E12-stråket
− bidra till den europeiska sammanhållningen genom samarbetet mellan kust-, inland- och fjällområde
− gemensamt arbeta för att även den svenska delen av E12, i likhet med den finska ska ingå i TEN-T (Trans- European Network for Transport) inom EU
− sätta E12-stråket på Europakartan genom ökat transnationellt samarbete och marknadsföring.
Hur är samarbetet organiserat?
Våren 1998 föddes idén att bilda ett nätverk för de fem svenska kommunerna som E12 går passerar, inom vilket man gemensamt skulle utforma en utvecklingsstrategi. Inom Interreg II C Öster- sjöprojektet KASPNET skrevs 1999 projektrapporten ”Samordnad tillväxt med E12- stråket som bas”. År 2000 utvecklades detta till Mål 1 – projektet E12-alliansen, delfinansierat av EU. Projektet var treårigt och avslutades den 31 december 2002. Efter projektslutet har kommunerna fortsatt samverkan genom ytterligare gemen- samma projekt inom ramen för nätverket E12-alliansen.
Styrgruppen utgörs av kommunalråden i Lycksele, Storuman, Umeå, Vindeln och Vännäs samt en representant från landstingets regionala utskott och föreningen Blå Vägen. I styrgruppen träffas man fyra gånger per år. Under styrgruppen finns en tjänstemanna- grupp, som är sammansatt av tjänstemän från respektive kommun och en tjänsteman från föreningen Blå Vägen. Tjänstemanna- gruppen bereder styrgruppens ärenden. I anslutning till tjänste- mannagruppen finns arbetsgrupper, som utarbetar projektan- sökningar och bedriver gemensamma projekt inom ramen för E12 Alliansen.
Vilka frågor betonas särskilt i samarbetet?
Arbetet i E12-alliansen bedrivs inom arbetsområdena transport- och näringsliv, turism, kultur och ESDP.
Transport- och näringsliv
Transport- och näringslivsgruppen har tagit fram studier kring samordning av transporter längs E12-stråket, ökade exportaffärer mot Norge och Finland och analys av E12-stråkets näringsstruktur. Under 2003 kommer arbetsgruppen att lämna in en projektansökan inom Interreg III A med inriktning på att främja kompetensut-
veckling och erfarenhetsutbyte inom logistikområdet. Arbets- gruppen kommer även att arbeta med ett pilotprojekt för att få till stånd mer spårbunden arbetspendling. E12-alliansen deltar genom sin transport- och näringslivsgrupp i det transnationella logistik- projektet Northern Maritime Corridor (NMC) inom Interreg III B Norra Periferin.
Turism
Avsikten med arbetet i E12-alliansens turismgrupp är att fördjupa samverkan mellan turistnäringen i E12-stråket och resebyråer i S:t Petersburg. Under de senaste åren har marknadsföringsarbetet inriktats på att få fler invånare från Ryssland att upptäcka Västerbotten som semestermål. E12-alliansens turismgrupp och turismföretagare har deltagit i seminarieaktiviteter, annons- kampanjer och mässor i Moskva och S:t Petersburg.
Turismgruppen har även ett utvecklat samarbete med Österbottens Turism i Finland samt med Interreg III A-projektet Botnia Tour och projekten ”Tärnafjällen – en lärande destination” och ”Ume & Co”. Turismarbetsgruppen bedriver också arbete inom ramen för Interreg III B projektet Via Baltica – Nordica Development Zone. Projektet syftar till att stärka det öst-västliga stråket från Norge, genom Sverige, Finland och de baltiska länderna ned till Tyskland. Projektets teman är turismutveckling, GIS/Internet och tillgäng- lighet till järnväg.
Kultur
Kulturarbetsgruppen, som består av representanter från kommu- nernas kultur- och fritidsförvaltningar, har under 2002 genomfört en kultur- och fritidsvaneundersökning i flertalet av E12-alliansens kommuner. Kulturarbetsgruppen har även varit med och arrangerat konferensen Samklang på temat kultur och entreprenörskap.
ESDP
Idéer i EU:s ESDP (European Spatial Development Perspective) har haft stor betydelse för projektet E12-alliansen. Storumans kommun har dessutom i anknytning till detta arbetat fram en modell för hur kommuner kan arbeta med sina översiktsplaner utifrån ett regionalt och internationellt perspektiv (se bilaga).
Hur fortsätter samarbetet?
Tanken är att man inom E12-alliansen ska permanenta samverkan mellan kommunerna och fortsätta samarbetet kring regionala utvecklingsfrågor. Under 2003 är E12-alliansen engagerad i tre gemensamma projekt, Mål 1 projektet ”E12-alliansen – St. Peters- burg”, som är en fortsättning på marknadsföringsarbetet med inriktning på St. Petersburg, Interreg III B-projekten ”Via Baltica Nordica Development Zone” och ”Northern Maritime Corridor”.
Ytterligare projekt avses initieras: ett ESDP-projekt, som beräknas söka finansiering från Interreg III A Kvarken-Mittskandia-
programmet samt ett transportutvecklingsprojekt.
Kontaktpersoner
Sabine Mayer, E12-alliansen, Umeå stad Johanna Palmlöf, Lycksele kommun
Reflexioner
E12-alliansen är ett mellankommunalt nätverk. Samarbetet påbörjades genom ett treårigt Mål 1-projekt inom EU:s
strukturfonder för de fem kommuner i Västerbottens län som berörs av väg E12. De hittills viktigaste frågorna för samarbetet finns inom arbetsområdena transporter och kommunikationer, näringslivsutveckling, turism, kultur och ESDP. Deltagande i lobbying avseende E12 och andra kommunikationsfrågor är en viktig uppgift. Arbetet inom E12-alliansen har även bidragit till att ett flertal projekt inom EU:s Mål 1 och Interreg har startats i samarbete med organisationer i grannländerna längs E12-stråket.
Flera av de nämnda samarbetsprojekten strävar tydligt till en utveckling av insatser för rumslig utvecklingsplanering. Ett omfattande arbete över nationsgränserna med de länder som E12- stråket går igenom (Norge, Sverige, Finland, Ryssland och Baltikum) har etablerats. Samtidigt har man mött olikheterna mellan de olika ländernas regionala planering och lagstiftning.
Samarbetet har ett viktigt stad – landperspektiv genom utbyte mellan storstadskommunen Umeå och de övriga mindre
kommunerna, men också mellan å ena sidan kustlandet och å andra sidan inlandet och fjällområdena.
Ett intressant exempel beträffande samverkan mellan olika sektorsområden i E12-alliansens arbete är Interregprojektet Via Baltica-Nordica Development Zone, som behandlar turism, GIS/Internet och järnvägsfrågor. Vidare kan E12-alliansens inriktning på ESDP:s utgångspunkter, där samverkan mellan olika verksamhetsintressen är viktigt, troligen bidra till att främja en ökad sektorssamordning. I samverkan med Umeåregionen har E12- alliansen initierat ett ESDP-inspirerat utvecklingsarbete avseende översiktsplanering, Storumanmodellen (se bilaga 1).