Marstrandsön med Karlstens fästning. I förgrunden syns Koön. Källa: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
FAKTA
Exempel på samarbete i dialogform i en rullande process inom ett kommunalförbund, som är formell regionplaneinstans enligt PBL. Göteborgsregionens kommunalförbund omfattar 12 kommuner i Västra Götalands län och en kommun i Hallands län. Kommunal- förbundet driver en fördjupad dialog om regionens framtid, dess utvecklingspotential och dess position i Västra Götaland. Dialogen handlar om tre grundläggande dimensioner i utvecklingsstrategin: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.
Målen är att stimulera en utveckling som ger goda förutsättningar för regionens invånare beträffande boende, arbete och fritidsaktivi- teter samt god tillgång till utbildning, vård och omsorg. Man strävar efter en flerkärnig regionstruktur, där tillgängligheten till viktiga regionala funktioner säkras genom kapacitetsstarka och miljö- mässigt hållbara väg- och järnvägsstråk, inriktade mot Göteborg, och sammanbundna av tvärlänkar som förstärker tätortskärnorna i regionen.
Genom en kontinuerlig dialog om framtidsfrågorna i regionen vill man förstärka medborgarkraften. Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft inifrån och underifrån, inte utifrån och uppifrån, eftersträvas.
Bakgrund
Göteborgsregionens kommunalförbunds verksamhet har pågått under flera decennier. Förbundet har bl.a. handlagt frågor om sammanflätade kommunaltekniska system. Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen antog 1999 en regional utvecklings- strategi (RUS) för Västra Götaland. Strategin är en plattform för insatser för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region att bo och verka i. Hållbar tillväxt anges som övergripande mål i regi- onens utvecklingsstrategi. Oberoende av denna övergripande strategi har Göteborgsregionens kommunalförbund funnit skäl som talar för en fördjupad dialog om de 13 medlemskommunernas gemensamma framtid. De 13 kommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Härutöver är också 21 stadsdelsnämnder i Göteborg involverade i arbetet.
I Göteborgs tätort, centrala Mölndal och Partille, bor 62 procent av regionens befolkning och där finns 77 procent av dess
arbetsplatser. Övriga större tätorter är Alingsås, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Stenungsund, Mölnlycke, Nödinge och Lilla Edet.
Göteborgsregionens kommunalförbund presenterade 2002 ett underlagsmaterial för en mellankommunal dialog om regionens framtid. Medlemskommunerna är medvetna om att de är inbördes beroende när det gäller flertalet viktiga samhällsfunktioner som
arbete, boende, utbildning och rekreation. Genom att arbeta till- sammans kan de skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem och finna sätt att hantera de miljöprob- lem som går över administrativa gränser. Det gäller nu att samar- betet måste utvecklas vidare. Det handlar i huvudsak om tre utveck- lingsdimensioner: den sociala dimensionen, miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen eller medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft.
Den valda metoden för samverkan är ett initialt rådslag. Dialogen utgör således grunden för den regionala utvecklingsplaneringen, som då verkligen blir ett resultat av medlemskommunernas engage- mang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete.
Göteborgsregionen. 13 kommuner i samverkan
I Göteborgsregionen ingående kommuner. Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund.
Samarbetets syfte och målsättning
Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att skapa goda förutsättningar för regionens invånare beträffande boende, arbete, fritidsaktiviteter samt tillgång till utbildning, vård och omsorg. Göteborgsregionen ska vara attraktiv för människor att bo och verka i. Men regionen har också ett nationellt och globalt ansvar. På en övergripande nivå syftar planeringen till att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att hindra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina. Den ”goda” utvecklingen kan därför beskrivas som tre grundläggande dimensioner, den sociala, den ekologiska och den ekonomiska.
Målet för samarbetet är inte en regionplan utan snarare en pågående process, där rådslaget är en första plattform. Rådslaget sker kommunvis i en rullande process där resultatet utgör grunden för ytterligare dialog. Detta bör leda till en om möjligt gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder.
Hur är samarbetet organiserat?
Göteborgsregionens kommunalförbund är ett formellt kommunal- förbund enligt kommunallagen. Det finns således ett av medlems- kommunerna indirekt valt fullmäktige och en styrelse samt ett antal ledningsgrupper för olika samhällsbyggnadsteman. Kommunal- förbundet har ett utredningskansli. Kansliet har efter underhands- kontakter med medlemskommunerna, Region Västra Götaland, länsstyrelsen och andra aktörer tagit fram ett förslag på underlags- material för en första dialogrunda med medlemskommunerna. Resultatet av den första rundan kommer att återföras till Göte- borgsregionens ledningsgrupper för diskussion och analys. Därefter avser ytterligare en dialogrunda genomföras. Senare kommer man förmodligen att sammanställa resultaten i form av en rapport, som kan bli föremål för samråd med länsstyrelsen, Region Västra Götaland, andra intressenter samt allmänheten. Då kan också pre- senteras vissa implementeringsbehov, som exempelvis sam-
verkansavtal, överenskommelser, bolagsbildningar, beslutsstöd och fysiska planer.
Rådslagen är således första ledet i en regional utvecklings- process. Genom rådslagen är förhoppningen att nya arbetsformer ska växa fram mellan kommunalförbundet och medlemskom- munerna. Målet är att de regionala aspekterna i ökande grad ska genomsyra kommunernas arbete med allt från övergripande planer och strategier till enskilda sektorsfrågor.
Rådslag, vision, värdegrunder m.m.
Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund
Vilka frågor betonas särskilt i samarbetet?
Man betonar de tre dimensionerna i den regionala utvecklings- planeringen: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska/ miljömässiga. Man problematiserar också några speciella sam- hällsbyggnadsfrågor. Det rör sig om livslångt lärande, sociala klyftor, framtida bostadsbehov, näringslivets villkor och handels utveckling. Avslutningsvis presenterar man en fysisk struktur för Göteborgsregionen, en flerkärning region.
De tre grundläggande dimensionerna
Beträffande den sociala dimensionen visar ett brett underlags- material att det finns många problem. Det finns stora klyftor mellan regiondelarna i fråga om invånarnas utbildning, inkomster, arbets- löshet etc. De sociala klyftorna har också en påtagligt etnisk
dimension. De sociala klyftorna motsvaras också av en polarisering beträffande bostadsförhållandena.
I anslutning till detta tar man upp ett antal frågeställningar som kan leda till en bättre integrerad region. Hur ska man bygga en region med så små klyftor som möjligt mellan invånarna och vilka redskap finns det för detta? Är det så att utbildningen kan ge en gemensam värdegrund, mångfald och jämställdhet? Kan det framtida bostadsbyggandet bidra till att minska klyftorna? Kan vår bebyggelsestruktur och vårt transportsystem utformas så att alla medborgare – oavsett ålder, bilinnehav eller funktionshinder – ges god tillgång till olika samhällsfunktioner, till sociala kontakter och fritidsaktiviteter? Hur kan vi anpassa regionen till den framtida befolkningsstrukturen, exempelvis en åldrande befolkning eller ett ökat antal enpersonshushåll? Hur ska man eliminera utanförskapet på arbetsmarknaden?
Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen är ömsesidigt beroende av varandra. För näringslivets utveckling och
långsiktiga konkurrenskraft på en internationell nivå anses fram- förallt två insatsområden som övergripande. För det första är utbildning och kompetensutveckling – ett livslångt lärande – av grundläggande betydelse eftersom kreativa, kunniga och kom- petenta medborgare är den främsta produktivkraften i det postin- dustriella samhället. För det andra är en god levnadsmiljö i vid bemärkelse av avgörande betydelse för att människor och företag ska välja att leva och verka i regionen. Vid sidan av dessa
förutsättningar är goda och robusta kommunikationer lokalt, nationellt och internationellt, samt tillgång till lämplig mark och passande lokaler för ett differentierat näringsliv viktiga
förutsättningar för näringslivets utveckling.
Beträffande miljödimensionen anses följande mål vara speciellt viktiga för regionens utveckling. Dessa mål kan också bidra till att de internationella miljömålen förverkligas. Utsläppen till luften får inte skada människornas hälsa eller växter, djur eller kulturvärden. En minskning av utsläppen innebär också att energianvändningen effektiviseras och att ändliga energiformer ersätts med förnybara och flödande. Tillgången till vatten av god kvalitet som dricks- vatten, biotop och resurs för friluftslivet måste säkras, liksom attraktiva rekreationsområden inom och kring regionen. Kunskap skapar den insikt som är nödvändig för att alla ska arbeta för en bättre miljö.
En flerkärnig region
När det gäller den fysiska regionstrukturen väljs som utgångspunkt för diskussionerna i rådslaget en strategi som syftar till en flerkär- ning struktur, där kommunerna samverkar på djupet för att för- stärka den sammanlagda regionala styrkan beträffande näringslivet, utbildningen och kulturen. Tillgängligheten till viktiga regionala funktioner ska säkras genom koncentrerade, kapacitetsstarka och miljömässigt tåliga väg- och järnvägsstråk, inriktade mot Göteborg och sammanbundna av tvärlänkar som förstärker tätortskärnorna i regionen.
Detta anses innebära att:
− Miljöbelastningen kan minska vad avser såväl utsläpp till luft som beträffande buller och intrång. De olika transportslagen kan utnyttjas optimalt för att minska det nödvändiga transportarbetet. Bilresor kan allt mer ersättas med gång- och cykeltrafik eller kollektivtrafik.
− Konkurrenskraften kan stärkas för det nya kunskapsintensiva näringslivet.
− Ett nätverk av samverkande städer och tätorter ses som mer attraktivt än en utspridd och gles stadsbyggd. För de nya
näringsgrenarna är också en god miljö i vid bemärkelse en av de viktigaste konkurrensfaktorerna vid rekrytering av personal.
− Regionstrukturen skapar tillförlitliga godstransporter på vägarna genom att vardagsresandet med bil kan begränsas och ge mer utrymme för godstransporter.
− God vardagstillgänglighet skapas för fler barn och vuxna, unga och gamla, kvinnor och män, billösa och bilägare.
− Ökad säkerhet uppnås genom att biltrafikens andel av den totala trafiken minskar.
− Invånarnas hälsa stärks dels genom att biltrafikens utsläpp och buller minskar, dels genom att bilåkandet allt mer kan ersättas med fysiska aktiviteter som gång- och cykeltrafik.
− Möjligheterna att byta arbetsplats och samtidigt bo kvar i sin bostad ökar, framför allt för dem som inte kan eller har råd att åka bil.
− Alla sociala grupper, inte minst ökande antalet äldre, erbjuds goda transportmöjligheter.
− Ungdomars rörlighet och möjlighet att fritt välja resmål kommer att öka.
− Ett ökat utbud av transportmässigt lätt tillgängliga knutpunkter kan utvecklas. Dessa knutpunkter kan utgöra basen för olika tjänsteföretag i kluster, en viktig förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft.
− Det blir möjligt att förtäta de centrala och halvcentrala delarna av regionen, stadsdelar som är attraktiva för näringslivet. Genom att transportapparaten effektiviseras kan ökad exploatering förenas med en god miljö.
Sammantaget förutsätts en satsning på en flerkärning regionstruktur innebära förutsättningar för en positiv utveckling i regionen.
Regionen kan öka sin befolkning med bibehållen tillgänglighet och utan de trafik- och miljömässiga konsekvenser som annars ofta blir följden.
I nedanstående kartbilder skissas möjliga bostads- och verksam- hetsnoder samt nya järnvägslinjer som stöder principen med en flerkärnig region.
Nya och befintliga bostadsnoder och nya järnvägslinjer.
Verksamhetsnoder där det finns knutpunkter i transportsystemet. Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund
Hur fortsätter samarbetet?
Göteborgsregionens kommunalförbund arbetar med många
regionala frågor. Det här beskrivna utvecklingsarbetet, ”Kommunal samverkan – regional styrka – inbjudan till rådslag” är inte primärt ett arbete med en regionplan utan en pågående process, där råds- laget är en första plattform. Rådslaget sker i en kommunvis
rullande process, där resultatet utgör grunden för ytterligare dialog. Detta är tänkt att leda till en om möjligt gemensam insikt, om det regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållnings- sätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Först senare, när sådan samsyn finns, kan det bli aktuellt att ta fram mer formella och styrande underlag för utveck- lingen i regionen. Det kan i så fall bli aktuellt med exempelvis sam- verkansavtal, överenskommelser, bolagsbildningar, beslutsstöd samt formella planer och projekt.
Kontaktperson
Håkan Rydbo, Göteborgsregionens kommunalförbund
Reflexioner
Göteborgsregionens kommunalförbund är ett formellt kommunal- förbund enligt kommunallagen, vars verksamhet pågått under lång tid och bl.a. har avsett sammanflätade kommunaltekniska försörj- ningssystem. Kommunalförbundet är formell regionplaneinstans enligt PBL. Göteborgsregionens kommunalförbund har nu funnit skäl som talar för en fördjupad dialog om de 13 medlemskom- munernas gemensamma framtid för goda förutsättningar för regionens invånare beträffande boende, arbete, fritidsaktiviteter samt tillgång till utbildning, vård och omsorg. Kommunalför- bundets diskussionsunderlag strävar till sektorsövergripande helhetssyn på dessa frågor.
Ett återkommande begrepp i diskussionsunderlaget för dialogen är medborgarkraft. Medborgarkraft definieras i underlaget som att alla människor lever ett meningsfullt och tryggt liv med goda bostäder och stimulerande arbeten, med möjligheter till god utbildning och rik tillgång till kulturliv och attraktiva friluftsom- råden och där klyftorna är små avseende ekonomiska förutsätt- ningar, utbildningsmöjligheter och inflytande på beslutsprocesser. Erfarenheterna hittills av rådslaget är att den starka tonvikten på dialogform har uppskattats av kommunalförbundets medlemmar.
Den fysiska planeringen i detta utvecklingsperspektiv är inriktad på att förtäta bebyggelsen i regionens större tätorter samt att skapa lättillgängliga och attraktiva grönområden med hög kvalitet inne i tätorterna och större grönområden utanför och i anslutning till tätorterna. På sikt ger den övergripande fysiska strukturen möjlig-
eter till en flerkärning region. Det kommer emellertid att ta lång tid och därför är strategin av naturliga skäl i ett närmare tidsperspektiv att en successiv omvandling bör ske i riktning mot ett flerkärnigt nätverk av orter i samverkan.
Rådslagsdialogen genomförs i en kommunvis rullande process, där resultatet utgör grunden för ytterligare dialog. Det är ett intressant arbetssätt som syftar till ökad gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse och ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor. Dessutom eftersträvas samsyn om verktyg och arbetsmetoder, medan utarbetande av mer formella och styrande underlag för utvecklingen i regionen får vänta. Detta arbetssätt är exempel på en stark omsorg om att fånga upp syn- punkter och idéer i en itererande process samt att ge god tid för förankring hos medborgare och kommuner.