Vy över småländska höglandet. Källa: Sävsjö kommun. Fotograf: Bennie Gunnarsson.
FAKTA
Exempel på planeringssamarbete som är formaliserat i ett nybildat kommunalförbund, som utgör gemensam plattform för utveck- lingsarbete.
Höglandets kommunalförbund består av de fem kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Förbundet arbetar med insatser för att vända den negativa befolkningsutvecklingen i dessa kommuner.
Exemplets analyserar utbytet av att kommunerna nyligen har gått samman i ett kommunalförbund – och därmed formaliserat sitt samarbete – för att kunna tillvarata olika möjligheter att utveckla småländska Höglandets konkurrenskraft. I förbundet har de största insatserna lagts på regional utveckling, gemensam marknadsföring och eftergymnasial utbildning.
I exempelredovisningen belyses även dessa arbetsområdens koppling till höglandskommunernas översiktsplanering.
Bakgrund
Höglandet i Jönköpings län är centralt beläget i Götaland och gränsar mot Östergötlands, Kalmar och Kronobergs län. På Hög- landet bor ca 91 000 invånare. Omkring år 1985 uppstod stora svårigheter för träindustrin och livsmedelsindustrin. De sex kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda startade då, efter diskussioner om gemensamma initiativ, Hög- landets kommunklubb. I kommunklubben deltog även länsstyrelse, utvecklingsfond, länsarbetsnämnd och landsting. De första frågorna som behandlades gemensamt var turism och utbildningsfrågor. Kommunklubbens gemensamma strategi och vision för år 2010 var: full sysselsättning, positiv befolkningsutveckling och landets bästa livsmiljö. För att stärka samverkan bildades den 1 januari 2002 Höglandets kommunalförbund. Tranås kommun beslöt dock att inte ansluta sig till kommunalförbundet.
Samarbetets syfte och målsättning
Samarbetets syfte är att främja en positiv utveckling i kommunerna genom att arbetet sker över geografiska och administrativa gränser. Målsättningen är att fler människor ska välja att bo kvar och att fler ska flytta till höglandskommunerna. Höglandets övergripande mål till år 2007 är:
− Höglandets befolkning är 91 000, dvs. oförändrad mot 2002; från minskning till stabilitet
− utbildningsnivån för eftergymnasial utbildning närmar sig rikets nivå.
− Höglandet är allmänt känt som ett kvalitetsgrepp
− bra kommunikationer vad avser järnväg, vägnät och kollektivtrafik med förkortade pendlingstider
− IT- infrastrukturen är väl utvecklad
− årlig positiv ökning av besöksnäringen
− förädlingsgraden inom näringslivet har ökat
− attraktionskraften har ökat för inflyttning genom förbättrad arbetsmarknad
− det kommuninterna arbetet har effektiviserats genom ökad interkommunal samordning.
Hur är samarbetet organiserat?
Kommunalförbundets direktion består av 10 ledamöter med två representanter för varje i förbundet ingående kommun.
Verksamheten leds av en förbundschef. Under direktionen finns för närvarande sju olika strategigrupper som utgör beredningsgrupper till direktionen. Dessa strategigrupper finns inom ansvarsområdena marknadsföring, eftergymnasial utveckling, gymnasieutbildning, IT- infrastruktur, infrastruktur och allmänna kommunikationer, personalfrågor samt mellankommunal samverkan. En utvecklings- plan som beslutats i fullmäktige har tagits fram år 2002. I utveck- lingsplanen redogörs för kommunalförbundets vision, övergripande mål till år 2007 samt strategier för att uppnå målen. Utifrån utveck- lingsplanen läggs en verksamhetsplan fast årligen.
Vilka frågor betonas särskilt i samarbetet?
Befolkningsminskningen är det centrala problemet i samtliga höglandskommuner. För att vända denna utveckling är det angeläget för kommunerna gemensamt att se sig som en stark delregion, där man tillsammans kan arbeta för att utveckla
Höglandets konkurrenskraft. Inom Höglandets kommunalförbund har man främst arbetat med regional utveckling, gemensam mark- nadsföring och eftergymnasial utbildning för att nå de uppsatta målen. Bostadsfrågor har inte direkt behandlats i kommunalför- bundet. Bl.a. initiativ som kommer från de kommunala bostads- bolagen kan komma att få stort intresse i Höglandets kommunal- förbunds arbete för höglandskommunernas utveckling.
Regional utveckling
För höglandskommunerna är det angeläget att vägnätet och järnvägsförbindelserna förbättras. Länsstyrelsen, Länsarbets- nämnden, Banverket, Vägverket m.fl. bedriver gemensamma insatser för att få till stånd en större arbetsmarknadsregion, dvs.
regionförstoring, där man vill öka pendlingen. Höglandets kommunalförbund har deltagit aktivt, särskilt i arbetet med att förbättra kommunikationerna. Kommunalförbundet har bl.a. under 2003 yttrat sig avseende nationell plan för vägtransportsystemet 2004–2015, länstransportplan för Jönköpings län och banhållnings- plan/framtidsplan 2004–2015. Yttrandet klargör också att för Höglandskommunerna är livskvalitet i kombination med tillväxt i området och i samverkan med andra regioner av stor vikt. För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling krävs effektiva, säkra och miljövänliga transportsystem.
I yttrandet behandlas vidare prioriteringar av ett flertal vägar och järnvägslinjer. De insatser som kommunalförbundet anser mest prioriterade är delar av riksvägarna 31/33, 32, väg 127 och
Jönköpingsbanan (den så kallade Guldlänken). Guldlänken som går mellan Jönköping och Nässjö har anslutning vidare mot Skåne/ Öresund och Östergötland/Stockholm. Andra infrastruktursats- ningar som kommunalförbundet tar upp i yttrandet och som bidrar till regionförstoring, är förbättringar av Södra stambanan och att den s.k. Guldlänken, Nässjö-Jönköping, blir en länk i en eventuellt kommande Götalandsbanan med anknytning till den diskuterade Europabanan.
Förutom samarbete beträffande infrastrukturen har Höglandets kommunalförbund även påbörjat ett gemensamt näringslivsprojekt. I oktober 2002 startade projektet ”Höglandet – Gränsregion i tillväxt”. Projektet innebär på lång sikt ett gränsöverskridande aktivt partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Ett kort- siktigt mål är att förutsättningarna för uthållig tillväxt i Höglands- regionen på ett tydligt sätt ska framhållas i det regionala tillväxt- programmet (RTP) och att åtgärder och insatser i RTP ska utformas i samverkan med det särskilda partnerskapet inom Höglandet.
Viktiga kommunikationsleder (vägar och järnvägar) med utgångspunkt från småländska höglandet
Gemensam marknadsföring
Sedan Höglandets kommunalförbundet startade år 2001 har ett stort engagemang lagts på att informera om förbundet och dess syfte. Ett marknadsföringsprojekt som Höglandets kommunalförbund
initierat är utvecklingsprojektet ”Bo och jobba på höglandet” (EU- projekt inom Mål 2 Södra). Arbetssökande och studenter vid högskolor och universitet var här viktiga målgrupper. Genom detta projekt ville man belysa den vackra naturen och den goda boende- miljön. Ytterligare kvaliteter som togs upp var livskvaliteten i stort, de kulturella värdena och det strategiska läget med bra kommuni- kationer. Sommaren 2001 gjordes inom detta projekt dessutom en attitydundersökning om att bo och leva på småländska höglandet. Avsikten med undersökningen var att få fram vilken uppfattning invånarna hade om ett antal faktorer av betydelse för boende och arbete på småländska höglandet, samt vad invånarna tyckte var viktigt att framhålla vid marknadsföring av regionen. Bl.a. framfördes önskemål om förbättring av kommunikationer och IT- förbindelser på Höglandet. Andra önskemål var en förbättrad näringslivssituation, fler arbetstillfällen, ökade satsningar på
fritidsaktiviteter, kultur och nöje, ökade resurser till skola och polis samt förbättrade utbildningsmöjligheter. Kommuninvånarna på Höglandet hade enligt enkätsvaren liten kunskap om de stora möjligheterna till vidareutbildning som finns på Höglandet.
Kommunalförbundet ger också ut tidningen PH, På Höglandet. Tidningen som ges ut tre gånger om året delas ut till samtliga hushåll på Höglandet och skickas även till dem som flyttat från kommunerna de senaste två åren. En logotyp, som varumärke för Höglandet och förbundet, har tagits fram. Vidare har en hemsida på Internet för Höglandet konstruerats, som redovisar regionens och medlemskommunernas gemensamma utbud av jobb, bostäder, utbildningar, samhällsservice och evenemang. Adressen till denna portal för Höglandet är www.hoglandet.se.
De olika informations- och marknadsföringsinsatserna bidrar till att fånga upp idéer från medborgarna och till att förankra
förbundets verksamhet.
Eftergymnasial utbildning
Högskolan Höglandet startade redan 1986 som ett informellt samarbete för de fem kommunerna i nuvarande kommunalför- bundet och även för Tranås kommun. Sedan 2002 är högskole- frågor en viktig verksamhet inom Höglandets kommunalförbund. Sedan 1998 har EU varit en stor finansiär. I respektive kommun finns det lokala studiecentra. Det regionala kansliet finns i Aneby kommun. En stor del av undervisningen bedrivs på distans och ett utvecklat samarbete med ett stort antal andra högskolor i landet finns etablerat, t.ex. med högskolan i Jönköping. Modern IT- teknologi och videokonferensutrustning används i undervisningen.
Mellankommunala strategier med anknytning till översiktsplanering
Inom kommunalförbundet har ett avtal avseende framtagande av en gemensam GIS- (Geografiska InformationsSystem) och MBK- (Mätning, Beräkning, Kartframställning) strategi upprättats 2003 mellan Höglandets kommunalförbund och ett konsultföretag. Projektet syftar till att lyfta fram de samordningar och effektivi- seringar som bör ligga till grund för en gemensam satsning inom GIS- och MBK- området. Projektets vision och övergripande mål är bl.a. högre kvalitet på planerings-, besluts- och informationsun- derlag och bättre samverkan med näringsliv, myndigheter och andra organisationer. Utifrån en genomarbetad, samordnad och förankrad GIS- och MBK- strategi avses förslag till arbetssätt utarbetas för en gemensam användning för höglandskommunerna. Projektet har bl.a. intresse för pågående och kommande arbete med kommuner- nas översiktsplaner.
Det som främst har behandlats mellankommunalt hittills i kommunernas översiktsplaner är kommunikationer och kollektiv- trafikfrågor, t.ex. bättre och snabbare järnvägsförbindelse till Jönköping. Arbetet i den andra omgången av översiktsplaner för kommunerna på Höglandet tenderar i större utsträckning än tidigare att belysa det regionala perspektivet.
Än så länge utanför verksamheten inom Höglandets kommunal- förbund, har samhällsplanerare inom höglandskommunerna nyligen bildat en informell grupp för att samverka inom fysisk planering på Höglandet. Det finns ännu inget skrivet dokument för arbetet i denna planerargrupp. Några av kommunerna har haft ett inledande möte angående samordning av resurser och erfarenheter.
Boendefrågor
Höglandets kommunalförbund har en Internetportal för lediga bostäder i de fem höglandskommunerna på förbundets hemsida. Utöver denna samverkan om bostadsfrågor inom kommunal- förbundet finns det även andra initiativ inom detta område sedan två år tillbaka. Utanför kommunalförbundets verksamhet har fem allmännyttiga bostadsbolag på Höglandet bildat ett nätverk. En gemensam marknadsanalys (omvärldanalys) har tagits fram 2002. I marknadsanalysen tas den regionala utvecklingen på Höglandet upp genom att befolkningsutvecklingen, åldersstrukturen, hushållsut- vecklingen, pendlingsmönster, arbetstillfällen m.m. redovisas. Utvecklingen pekar på fortsatt negativ befolkningsutveckling de närmaste tio åren. Minskningstakten är dock lägre än de senaste fem åren. Den äldre befolkningen ökar i samtliga kommuner. Efter att det i marknadsanalysen redogjorts för konkurrensvillkor, bostadspolitikens villkor samt värderingar och trender, redovisas två scenarier (ett huvudscenario och ett framtidsscenario). I huvuds- cenariot minskar befolkningen på Höglandet med 600 personer per år, ungdomar flyttar och den äldre befolkningen ökar, de disponibla inkomsterna är lägre än i övriga landet samt större arbetsplatser och
företag hotas av nedläggning. Framtidsscenariot pekar på en ökad inflyttning och nya företagsetableringar, en stabiliserad befolk- ningsutveckling, nya subventioner och en stabiliserad bostads- marknad. Arbetet, som har bedrivits som ett utvecklingsprojekt inom SABO på initiativ från bostadsbolagen, kommer att ligga till grund för respektive företags affärsplan och uppdateras varje år. Inom nätverket har man även haft gemensamma utbildningar inom bostadsförsörjningen (t.ex. fastighetsskötsel och hyresjuridik) samt information från olika företrädare för företag och organisationer.
Ett annat initiativ avseende boendefrågor är ett samarbete mellan det kommunala bostadsbolaget Linden Fastigheter i Nässjö och Högskolan i Jönköping som påbörjades för några år sedan. Bostads- bolaget har tillgång till ca 50 lägenheter där det inrymmer omkring 60–65 studenter. Elever boende i Nässjö har även erbjudits fria tågresor till Jönköping. Projektet har fallit väl ut och lägenheterna är ständigt uthyrda. Nyligen har Linden Fastigheter också börjat undersöka möjligheterna med att samarbeta med Internationella Handelshögskolan i Jönköping och beräknar kunna erbjuda student- bostäder till utländska studenter.
Hur fortsätter samarbetet?
Kontinuerligt förs frågor upp till direktionen från strategigrupperna eller på annat sätt från förbundschefen. Vidare har varje medlems- kommun möjlighet att lyfta frågor till kommunalförbundet. För närvarande genomförs en förstudie för fördjupad gymnasiesam- verkan. Förstudien ska vara klar under maj månad 2003 och kommer att fortsätta i en huvudstudie om medlemskommunerna enas om det. Huvudstudien har till uppgift att presentera ett komp- lett förslag till hur samtliga gymnasieutbildningar i berörda kom- muner kan bedrivas inom ramen för Höglandets kommunalförbund.
Kontaktpersoner
Åke Sahlin, Höglandets kommunalförbund
Christina Wigelius, Höglandets kommunalförbund Sven Nilsson, Linden Fastigheter i Nässjö
Reflexioner
Höglandskommunerna har tidigare samarbetat informellt med vissa gemensamma frågor, men har nu valt den fasta organisationsform som ett kommunalförbund är. Arbetet har inriktats på insatser som berör regional utveckling, gemensam information och marknads- föring samt eftergymnasial utbildning. Ett intressant resultat, som förbundet har uppnått i samarbete med andra, är bildandet av
Högskolan Höglandet. Kommunikationerna som ett medel för regionförstoring är en högt prioriterad fråga i förbundets arbete.
Förbundets informations- och marknadsföringsarbete är mycket aktivt. Förbundet har även genomfört en enkätundersökning, riktad till medborgarna, med syftet att kartlägga attityder till viktiga utvecklingsfrågor. Allt detta förefaller bidra till att fånga upp idéer från medborgare och organisationer och till att förankra förbundets verksamhet.
Flertalet av de i kommunalförbundet ingående kommunerna har i sina översiktsplaner knutit an till förbundets verksamhet. Förbun- dets arbetsinriktning på frågor med koppling till kommunernas arbete med fysisk samhällsplanering ökar. Det gäller bl.a. utveck- ling av arbetet med geografiska informationssystem (GIS) och med infrastrukturfrågor. En särskild informell planerargrupp, än så länge utanför kommunalförbundets verksamhet, har bildats.
En utveckling och förbättring av kommunikationerna inom och utom delregionen är en nyckelförutsättning för att arbetsmarknads-, boende- och utbildningsfrågorna på Höglandet ska kunna utvecklas positivt. Det pågående arbetet visar vikten av god samordning mellan sektorer. Förbundet förefaller i hög grad kunna bidra till samordningen av dessa inbördes beroende verksamheter.
Bildandet av och arbetet i Höglandets kommunalförbund förefaller ha haft stor betydelse för att de problem och svårigheter med negativ befolkningsutveckling som finns i kommunerna har kunnat tas upp gemensamt. Trots att förbundet är relativt nystartat har det påbörjat arbeten och projekt inom flera olika områden. Det som kan vara ett problem i samarbetet är kommunalförbundets begränsade resurser. Att förbundet har fått ekonomiskt stöd av EU- medel för projektgenomförande har emellertid gynnat