7.1.1 Införande av ett systematiskt arbetssätt för ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö
Regeringens bedömning: Det är viktigt att utförare och beställare av transporter inför ett systematiskt arbetssätt för att öka trafiksäkerheten och förbättra miljön. Miljö- och trafiksäkerhetskrav bör vara ett naturligt inslag i offentliga upphandlingar av transporttjänster. Fortsatta initiativ bör tas för att påskynda att statliga myndigheter och bolag inför miljö- och trafiksäkerhetskrav vid upphandling och utförande av transport-tjänster.
Skälen för regeringens bedömning: Att kvalitetssäkra transporter innebär att det införs rutiner som säkerställer att transporterna uppfyller vissa miljö- och trafiksäkerhetskrav. Detta gäller både utförare och beställare av transporter. Att utveckla och sprida arbetet med kvalitets-säkring av transporter är en långsiktig process som förutsätter engage-mang på ledningsnivå hos aktörerna.
Med utgångspunkt i riksdagsbeslutet om nollvisionen har Vägverket, inom ramen för sitt sektorsansvar, till uppgift att påverka och stödja utförare och beställare av transporter i arbetet med att kvalitetssäkra dessa. Ett stort antal kommuner, landsting och företag har påbörjat kvalitetssäkringsarbetet och har till följd av detta börjat ställa högre krav på fordonen och hur de används. En viktig uppgift framöver är att stödja aktörer i utvecklingen av system för kvalitetssäkring och uppföljning av dessa. Det leder till att säljarna uppmuntras till att utveckla och kvalitets-säkra sina tjänster.
Regeringen har i omgångar under åren 1998–2001 gett de statliga myndigheterna i uppdrag att införa miljöledningssystem. På initiativ av Närings- och Miljödepartementen har fyra statliga myndigheter frivilligt börjat använda de rutiner och det arbetssätt som ingår i miljöledningsarbetet för att förbättra trafiksäkerheten. Vägverket har i december 2003 redovisat ett regeringsuppdrag om hur kvalitetssäkring av transporter kan integreras i arbetet med miljöledningssystem eller andra ledningssystem. I uppdraget ingick att kartlägga vilka statliga myndig-heter som är transportintensiva samt föreslå en strategi för kompetens-stöd till myndigheterna.
48 Köpare av transporttjänster bör påverkas att upphandla trafiksäkra och
miljöanpassade transporter och den offentliga sektorn bör föregå med gott exempel i detta avseende. Regeringen anser därför att miljö- och trafiksäkerhetskrav bör vara ett naturligt inslag i offentliga upphandlingar av skolskjutsar, färdtjänst, sjukresor m.m. Statliga myndigheter och bolag bör ta egna initiativ och beakta de aktuella miljö- och trafiksäker-hetskraven vid upphandling och utförande av transporttjänster.
Prop. 2003/04:160 Regeringen avser också att ta fortsatta initiativ för att påskynda detta
arbete.
7.1.2 Arbetsmiljöarbetet för ökad trafiksäkerhet
Regeringens bedömning: Vägverkets och Arbetsmiljöverkets initiativ till ett fördjupat samarbete kring arbetsrelaterade olyckor i trafiken är viktigt för att kopplingen mellan trafiksäkerheten och arbetsmiljölag-stiftningen skall bli tydligare.
Skälen för regeringens bedömning: En inte obetydlig del av de olyckor som sker i vägtrafiken är relaterade till organiserade transporter som någon arbetsgivare ytterst ansvarar för. Enligt officiell arbets-skadestatistik omkom 252 personer i vägtrafikolyckor i arbetet under perioden 1988–1997. Dessa dödsfall motsvarar ca 23 procent av alla arbetsrelaterade dödsfall under perioden. Vidare kan det konstateras att 11 av de 55 arbetsolyckor som fick en dödlig utgång år 2001 inträffade i trafiken.
I samband med utvecklingen av system för transportkvalitet och införandet av kriterier för bedömning av trafiksäkerhet och miljökrav hos transportföretagen har det blivit allt mer nödvändigt att tydliggöra arbetsmiljölagstiftningens tillämpbarhet på transporter. Det innebär att trafiksäkerhet bör betraktas som en arbetsmiljöfråga som arbetsgivaren har ansvar för.
Arbetsmiljöverket och Vägverket har tagit initiativ till ett fördjupat samarbete för att minska antalet arbetsrelaterade trafikskador. Ambi-tionen är att samarbetet skall tydliggöra att åtgärder för att minska antalet sådana trafikskador ingår i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljölagstiftningen och Arbetsmiljöverkets tillämpningsföreskrifter ger goda möjligheter till att kunna minska de arbetsrelaterade trafikskadorna. Särskilt Arbets-miljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), som tydliggör arbetsgivarens ansvar, är viktiga i detta avseende.
Hittills har arbetsmiljötillsynen sällan riktat in sig på riskerna i trafiken. Att inkludera trafiksäkerhet vid bedömningen av företags och organisationers systematiska arbetsmiljöarbete innebär en ökad fokusering på vad arbetsgivarna kan göra för en ökad trafiksäkerhet.
Arbetsmiljöverket planerar därför att under åren 2004–2006 särskilt inrikta sina inspektioner på transportföretagens systematiska arbete med att förebygga ohälsa och olyckor vid de transporter som utförs. I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete ställs hårda krav på arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Det finns ett stort mörkertal i form av oanmälda arbetsskador till följd av trafikolyckor. Genom inspektionerna tydliggörs arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar för ett säkert arbetsliv också när arbetet utförs i trafiken.
49 Även om arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagstiftningen har en
skyldighet att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs, fritas givetvis inte den enskilde arbetstagaren som fordonsförare från sitt ansvar att följa regelverket på
Prop. 2003/04:160 trafikområdet. Dessa bestämmelser gäller oberoende av varandra. Genom
de åtgärder som beskrivs ovan tydliggörs dock arbetsgivarens ansvar för att skapa förutsättningar för ett säkert arbetsliv också då arbetet utförs i trafiken.
7.1.3 Premiering av skötsamma trafikanter
Regeringens bedömning: Den skärpta övervakningen av regel-efterlevnaden inom trafiken bör kompletteras med olika former av stimulanssystem för skötsamma trafikanter.
Skälen för regeringens bedömning: Nollvisionen riktar uppmärksamheten mot systemutformarnas ansvar för ett trafiksäkert transportsystem. Under senare år har även trafikanternas ansvar för en trafiksäker körkultur betonats. Arbetet inom ramen för den nationella samlingen för trafiksäkerhet har medverkat till ett ökat ansvarstagande från alla organisationer och intressenter som verkar för trafiksäkra transporter. Det bidrar till att behovet av kontroller av regelefterlevnaden minskar. För att stimulera en fortsatt utveckling i denna riktning är det värdefullt om skötsamma företag, organisationer och medborgare kan belönas för sina bidrag till ett minskat behov av kontrollåtgärder från samhällets sida.
Införandet av kvalitetssäkringssystem i företag i Sverige har påskyn-dats kraftigt genom medlemskapet i EU. Anledningen är bl.a. att sådana system stimuleras i den gemensamma lagstiftningen, underlättar handeln över gränserna och stärker företagens marknadsföring. En vanlig effekt är också att det medför en effektivare produktion eftersom det ger en mer rationell organisation av företagen.
Vägverkets ambition är att skapa en marknad för trafiksäkra och miljövänliga resor och transporter. När kraven ökar på näringslivet att kvalitetssäkra sina transporter från bl.a. miljö- och trafiksäkerhets-synpunkt så innebär det inte bara fördelar. Införandet av nya rutiner och system för exempelvis certifiering och återkommande revision, liksom införandet av ny teknik i syfte att underlätta egenkontrollen av verksamheten kan initialt innebära ökade kostnader för företagen. I många fall kan dock företagens kostnader på sikt vägas upp av minskade skadekostnader, ökad effektivitet och ökad konkurrenskraft. De företag som redan har infört en kvalitetssäkring av sina transporter har i många fall uppgett att detta har fått sådana positiva effekter. Samtidigt kan kvalitetssäkring i förlängningen leda till minskade kostnader för staten t.ex. i form av minskat behov av flygande inspektioner vid vägkanten.
Det kan också medföra minskade olycks- och skaderisker som orsakas av tekniska brister hos fordonen, hastighetsöverträdelser eller att föraren är trött, kör alkoholpåverkad eller utan bilbälte. Om så sker kommer även försäkringsbolagens skadekostnader att minska.
50 Vissa försäkringsbolag har inom ramen för nationell samling aviserat
planer på att införa premieklassningssystem som syftar till att uppmuntra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Avsikten är att uppmuntra bilfabrikanter att tillverka och marknadsföra säkrare bilar och snabbt introducera ny skyddsutrustning samt att öka efterfrågan på säkerhet från konsumenter.
Prop. 2003/04:160 Ett försäkringsbolag införde t.ex. under år 2002 en premiesänkning för
de bilmodeller vars bilfabrikanter visat dokumenterad effekt på sina whiplashskydd. Bevisbördan ligger alltså på fabrikanten.
Liknande system för att premiera teknik som har stor förebyggande betydelse, såsom bältespåminnare, alkolås, hastighetspåminnare skulle troligen också ha en positiv effekt, liksom system för att premiera skötsamma körkortshavare. I den senare delen har vissa försäkringsbolag exempelvis diskuterat införande av högre premier för den som har fått sitt körkort återkallat och förhöjd självrisk för den som varit utan bilbälte vid en trafikolycka.
Som exempel på premiering av skötsamma trafikanter kan nämnas att regeringen har beslutat om lättnader för fordon som har relativt få anmärkningar vid kontrollbesiktningen, dvs. motorcyklar och bildragna släpvagnar med en totalvikt av högst 3,5 ton, vilket inbegriper de flesta husvagnar. Dessa fordon skall från den 1 april 2004 kontrollbesiktigas med glesare intervaller än vad som hittills varit fallet.
7.1.4 Lastsäkring
Riksdagen har i ett tillkännagivande anfört att regeringen borde se över frågan om ansvar för lastsäkring (bet. 1999/2000:TU5, rskr.
1999/2000:166). Med anledning av detta gav regeringen den 14 februari 2002 Vägverket i uppdrag att överväga hur straffansvaret för brott mot bestämmelserna om lastsäkring bör utformas. Vägverket presenterade ett förslag den 1 maj 2003. Förslaget har remissbehandlats.
Enligt förslaget skall ansvaret fördelas mellan de olika aktörerna i transportkedjan. Målet är att alla som har kontroll över någon del av transportkedjan skall ha ansvar för sin del och skall kunna ställas till svars för fel och överträdelser som görs. Lastaren skall utföra sin uppgift på korrekt sätt och lämna korrekt information om att godset lastats och säkrats i enlighet med gällande bestämmelser genom intyg, avtal eller på annat sätt. Föraren skall ansvara för att fordonet har lastas på rätt sätt och att det framförs på ett trafiksäkert sätt enligt gällande bestämmelser.
Fordonsägaren (åkeriet) skall se till att fordonet inte brukas i strid mot gällande bestämmelser samt ge föraren de förutsättningar som behövs.
Fordonsägaren tecknar avtal med uppdragsgivaren och kan komma överens om frågor rörande lastsäkring och på vilket sätt de som lastat och säkrat godset skall informera föraren. En speditör kan i delar av transportkedjan agera som avsändare, lastare eller transportör.
Det utökade ansvaret för aktörerna i transportkedjan föreslås införas genom ändringar i trafikförordningen (1998:1276).
Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget med undantag för Svenskt Näringsliv som i första hand förordar harmoniserade krav på lastsäkring inom EU. Regeringskansliet arbetar vidare med Vägverkets förslag.
51
Prop. 2003/04:160