P att dessa förarstödssystem är användarvänliga samt uppfyller minimikraven enligt de europeiska principerna för samspelet mellan människa och maskin för informations- och kommunikationssystem i fordon, HMI (Human Machine Interface, gränssnitt mellan människa och maskin).
rop. 2003/04:160
64 Regeringen lägger stor vikt vid en fortsatt utveckling av intelligenta
förarstödssystem som genom högteknologiska system förbättrar förarens förutsättningar att resa effektivt och säkert i trafiken. Regeringen förut-sätter att Vägverket, fordonsindustrin och de andra parterna inom forsk-ningsprogrammet IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems) kommer att bidra till detta.
Prop. 2003/04:160 alkoholutandningsprov tagits i bruk, vilket kan öka effektiviteten i
polisens arbete.
Genom en skärpning i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott infördes den 1 juli 1999 en nollgräns för narkotikaklassade substanser som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i blodet vid framförande av motordrivna fordon. Genom lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken gavs polisen också möjligheter att undersöka ögonen på en förare som misstänks för att vara narkotika påverkad med hjälp av exempelvis en pupillometer. År 1998 uppgick antalet misstänkta narkotikapåverkade förare till ca 700. Motsvarande siffra för år 2002 är 5 072. Lagändringarna och utbildningen av poliser i att kunna upptäcka narkotikapåverkade förare är exempel på åtgärder som medfört en ännu bättre och mer effektiv trafikövervakning.
Polisens övervakning av bilbältesanvändningen syftar givetvis främst till att få fler biltrafikanter att använda denna skyddsutrustning.
Bakgrunden till att bilbältesanvändningen är en prioriterad uppgift för polisens trafikövervakning är att personer utan bilbälte är överrepresen-terade bland dem som mister livet i trafikolyckor med bil. Av dem som under ett år dödas i trafikolyckor med bil är ca 150 personer utan bälte.
Satsningen på övervakning av bilbältesanvändningen har lett till att antalet primärrapporter och ordningsförelägganden för bilbältesbrott har ökat från 34 387 år 2001 till 42 949 år 2003. Vidare höjde Riksåklagaren år 2002 ordningsbotsbeloppet för bilbältesanvändning från 300 till 600 kronor, se SFS 2002:729. Vid denna ändring genomfördes också framgångsrika bilbälteskampanjer. Bilbältesanvändningen har härefter ökat, främst i tätort.
7.4.2 Övervakning av hastighet genom utbyggnad av automatisk trafiksäkerhetskontroll
Regeringens bedömning: Systemet med Automatisk Trafiksäkerhets-Kontroll (ATK) med kamera har visat sig få mycket positiva effekter på trafiksäkerheten, och skall därför fortsätta. En utredare tillsätts som skall pröva förutsättningarna för att utvidga och permanenta verksamheten med ATK samt lämna förslag på hur verksamheten skall finansieras.
Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare har konstaterats är det helt avgörande för att nå etappmålet för år 2007 att trafikanterna förmås följa gällande hastighetsbegränsningar. Hastigheten har också betydelse för flera av de miljöpolitiska målsättningarna. En stor del av det totala trafikarbetet sker i dag över gällande hastighetsbegränsning.
För att åstadkomma en bättre regelefterlevnad på detta område kan dels infrastrukturen behöva förbättras och dels vissa förändringar av hastighetsgränssystemet behöva göras. På kort sikt bör dock en mer effektiv övervakning kunna ge en betydligt bättre hastighetsanpassning än vad som är fallet i dag.
65 Ett av de viktigaste instrumenten för att åstadkomma en bättre
efterlevnad av hastighetsgränserna är systemet för Automatisk TrafiksäkerhetsKontroll med kamera (ATK). Motivet för användning av ATK är att få en förebyggande effekt på platser som bedöms farliga och
Prop. 2003/04:160 där det råder dålig hastighetsanpassning och där inga andra åtgärder
planeras. För att så få trafikanter som möjligt skall behöva bötfällas skall informationen om att kameror används för övervakning i syfte att öka säkerheten tydligt redovisas.
En försöksverksamhet med ATK har genomförts i samarbete mellan Rikspolisstyrelsen (RPS) och Vägverket. Försöksverksamheten påbörjades under sommaren 2001. Vid utgången av år 2003 övervakades hastigheten med kameror på 40 vägavsnitt. Den sammanlagda väglängden var 609 kilometer och antalet mätskåp var 286. Antalet tillgängliga kameror var 49. Under 2004 kommer ytterligare 10 vägavsnitt omfattande 230 kilometer och ca 65 mätskåp att tas i drift.
RPS har utvärderat försöksverksamheten och konstaterat en minskning av antalet personskadeolyckor och framför allt antalet dödsolyckor på de övervakade sträckorna. Samhällsekonomiskt är övervakningsmetoden en av de mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärderna. Det råder en stor enighet mellan Vägverket och RPS om att ATK är samhällsekonomiskt effektivt.
Under försöksperioden har tekniken för ATK utvecklats betydligt. Det system som Vägverket och RPS nu överväger att införa innebär att varje mätplats förses med en digital kamera, där igångsättning och bildöverföring sker elektroniskt. Polisen överväger inrättandet av en eller flera centrala utredningsenheter som på ett effektivt sätt kan utreda uppkomna ärenden. Diskussioner förs också om att kunna använda systemet för en bättre hastighetsanpassning i tätorter.
Regeringen avser att tillsätta en utredare som med utgångspunkt i de diskussioner som förs mellan Rikspolisstyrelsen och Vägverket, skall pröva förutsättningarna för att utvidga och permanenta verksamheten med ATK samt lämna förslag på hur verksamheten skall finansieras.
Utredaren skall också pröva en lokalisering av verksamheten till Kiruna.
Utredaren skall arbeta i nära samarbete med Rikspolisstyrelsen och Vägverket. Utredaren beräknas kunna lämna en redovisning av uppdraget till regeringen under augusti 2004.
7.4.3 Samordning av flygande inspektioner
Flygande inspektioner görs för att kontrollera skick och utrustning hos fordon som anträffas på väg. Flygande inspektion förrättas av bilinspektör eller polisman som förordnats av Rikspolisstyrelsen.
Förrättningsmannen kan biträdas av tekniker som också förordnats av Rikspolisstyrelsen. De flygande inspektionerna skall i princip följa samma kontrollschema som används vid den ordinarie återkommande kontrollbesiktningen hos AB Svensk Bilprovning.
66 Flygande inspektion är ett värdefullt komplement till den periodiska
kontrollbesiktningen och ger en viss säkerhetsmarginal i samband med utglesning av den återkommande fordonskontrollen. Inspektionerna bidrar också till att skapa rättvisa konkurrensvillkor när det gäller kvaliteten på underhållet av fordon mellan transportföretagen. De flygande inspektionerna avsåg från början endast system, komponenter och funktioner av betydelse för trafiksäkerheten. Kontroll av fordonens miljöegenskaper infördes år 1996.
Prop. 2003/04:160 Riksdagens revisorer har granskat de flygande inspektionerna och AB
Svensk Bilprovnings verksamhet. I anledning av revisorernas rapport Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten (2000/01:RR9), gav regeringen ett uppdrag till Vägverket att tillsammans med Riks-polisstyrelsen överväga vilka åtgärder som borde vidtas för en förstärkt samordning av verksamheten. Uppdraget redovisades av Vägverket i december 2001.
I enlighet med de diskussioner som följde mellan Rikspolisstyrelsen och Vägverket efter redovisningen av uppdraget överfördes Vägverkets anslag för flygande inspektioner till polisorganisationen, se prop.
2003/04:1 s. 38. Genom att det ekonomiska och operativa ansvaret för de flygande inspektionerna på väg samordnas till polisorganisationen ges bättre förutsättningar för enhetlig verksamhet över landet.