• No results found

Underställning av beslut samt länsstyrelsens

In document Regeringens proposition 2003/04:160 (Page 131-135)

10 Nya verkställighetsregler för överlastavgifter

10.1 Allmänna utgångspunkter

10.2.7 Underställning av beslut samt länsstyrelsens

Prop. 2003/04:160 Ett sådant beslut får dock underlåtas om det föreligger synnerliga skäl.

Vidare skall beslutet om hinder av fortsatt färd gälla till dess att full förskottsbetalning, eller i förekommande fall full betalning för påförd överlastavgift, har erlagts. Bestämmelserna härom bör införas in den nya 8 b §. Beslutet om hinder av fortsatt färd bör inte gå att överklaga och en sådan bestämmelse med denna innebörd bör tas in i 11 §. Polisens beslutsbehörighet bör regleras närmare i 3 kap. 8 § polisförordningen.

10.2.6 Beslut om överlastavgift även när förskott beslutats

Prop. 2003/04:160 det att beslut fattats i ärendet, kunna upphäva beslutet om hinder av

fortsatt färd. Om ett beslut om hinder av fortsatt färd är fattat skall polisens och länsstyrelsens handläggning av överlastavgiftsärendet ske utan dröjsmål.

Länsstyrelsens olika beslut enligt ovan skall inte gå att överklaga.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

Utredningen innehåller emellertid inte något om vad som sägs i regeringens förslag om att polismans beslut, om förskott för överlast-avgift eller om att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden, skall underställas länsstyrelsens prövning. Den innehåller inte heller något om att länsstyrelsen i vissa situationer får upphäva ett beslut om hinder av fortsatt färd eller att styrelsens nu aktuella beslut inte skall gå att överklaga.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Underställning

Enligt Lagrådet kräver hänsynen till rättssäkerheten att polisens beslut snabbt kan bli överprövat i någon form. Rättssäkerhetskravet tillgodoses bäst, enligt Lagrådet, genom att polisens beslut skyndsamt underställs länsstyrelsen, som då omedelbart skall pröva om beslutet skall bestå.

Vidare menar Lagrådet att underställningen bör avse såväl förskotts- som kvarhållandefrågan. Regeringen delar Lagrådets bedömning.

Det sagda innebär att polisen som regel samma dag som kontrollen av fordonet eller fordonståget sker skall underställa de aktuella besluten länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen skall därefter omedelbart pröva dels om förskottet skall sättas ned eller efterges, dels – i de fall ett beslut om hinder av fortsatt färd gäller – om det finns synnerliga skäl för att färden skall få fortsätta och om så är fallet upphäva polisens beslut om hinder av fortsatt färd. Även ett beslut att sätta ned eller efterge förskottet påverkar beslutet om hinder av fortsatt färd. Sätts förskottet ned delvis behöver enbart det nedsatta beloppet betalas för att färden skall få fortsättas. Sätts förskottet ned helt föreligger inte längre något hinder av fortsatt färd. Länsstyrelsen prövning kommer av naturliga skäl endast att grundas på vad som är känt vid kontrollen. Det förhållandet att polisen saknar möjlighet att sätta ned eller efterge förskottet gör dock att underställningen fyller en självständig funktion. Detta eftersom det redan vid kontrollen kan stå klart att det finns skäl att sätta ned eller efterge förskottet och det oberoende av den utredning polisen sammanställer som beslutsunderlag i överlastavgiftsfrågan. Föraren av fordonet kan t.ex.

åberopa att skyltningen på den aktuella vägsträckan varit delvis skymd av växtlighet, vilket också bekräftas av en polisman. I ett sådant fall kan det finnas anledning för länsstyrelsen att efterge förskottet eftersom så skett i domstolspraxis enligt befintliga regler i 8 § andra stycket lagen (1972:435) om överlastavgift (se t.ex. Kammarrättens i Göteborg dom den 3 april 1995 i mål nr 9028–1994). Vidare erbjuder

underställnings-132

Prop. 2003/04:160 förfarandet bl.a. en möjlighet för länsstyrelsen att genast korrigera

eventuella felräkningar från polisens sida. I sistnämnda situation skall länsstyrelsen delvis nedsätta förskottet för överlastavgiften i enlighet med sina egna beräkningar.

Länsstyrelsens beslut i underställningsförfarandet angående förskotts-frågan bör inte gå att överklaga, eftersom det framstår som olämpligt att beslutet är överklagat samtidigt som länsstyrelsen handlägger och beslutar i överlastavgiftsärendet. För att ett beslut om hinder av fortsatt färd skall utgöra ett effektivt påtryckningsmedel bör länsstyrelsens beslut i samma förfarande avseende hindersfrågan inte heller det gå att över-klaga. Av ordningsskäl ter det sig också lämpligast att länsstyrelsen ensam förfogar över möjligheten att upphäva beslut om hinder av fortsatt färd, eftersom styrelsen annars enligt vad som sägs i följande avsnitt, skulle kunna upphäva ett beslut som är överklagat till domstol men ännu inte avdömt.

Handläggningen av överlastavgiftsärenden när beslut om hinder av fortsatt färd gäller m.m.

Om ett beslut om hinder av fortsatt färd gäller enligt lagen om över-lastavgift bör länsstyrelsen, om den anser att polisens beslut om förskott av någon anledning är felaktigt, även under handläggningen av överlast-avgiftsärendet när som helst kunna nedsätta ett beslutat förskott helt eller delvis. Jämfört med de skäl som angivits i föregående stycke kommer det i detta fall att handla om sådant som eventuellt förbisetts vid läns-styrelsens prövning enligt underställningsförfarandet, men framför allt givetvis om omständigheter som blivit kända därefter. En felaktighet skulle t.ex. kunna bestå i att polisen har gjort en felaktig bedömning av den överlastsavgiftansvariges hemvist och att något förskott därför egentligen över huvud taget inte skall utgå. Om länsstyrelsen gör en sådan bedömning skall den således nedsätta förskottet helt. Man kan också tänka sig att länsstyrelsen redan tidigt i sin handläggning, på motsvarande vis som i underställningsförfarandet men på grund av omständigheter som framkommit efter det att förfarandet avslutats, skulle kunna se att en överlastavgift skall nedsättas eller efterges enligt befintliga regler i 8 § andra stycket lagen om överlastavgift. Läns-styrelsen bör även i ett sådant fall kunna besluta att helt eller delvis nedsätta förskottet innan överlastavgiften, delvis nedsatt eller eftergiven, slutligen påförs. De nu aktuella besluten påverkar även beslutet om hinder av fortsatt färd på samma vis som beskrivits i föregående avsnitt.

Det bör emellertid understrykas att länsstyrelsens överprövning av det förskott polisen tagit ut endast skall behöva göras i de fall där ett beslut om hinder av fortsatt färd alltjämt gäller. Om så inte är fallet, t.ex. för att ett förskott har betalats till fullo, så skall länsstyrelsen inte nedsätta ett förskott även om den anser att överlastavgiften kommer att bli lägre än förskottet. En återbetalning av mellanskillnaden får då i stället ske när beslutet om överlastavgift har vunnit laga kraft.

Lagrådet anför, i samband uttalanden om de krav som följer av proportionalitetsprincipen, att intresset av att ett fordon inte skall hindras alltför länge från att fortsätta färden talar för att ett beslut om hinder av

133

Prop. 2003/04:160 fortsatt färd bör kunna upphävas, trots att överlastavgiften inte ännu

blivit slutgiltigt fastställd.

Regeringen är av samma mening som Lagrådet. Det bör följaktligen införas en möjlighet för länsstyrelsen att också under handläggningen av överlastavgiftsärendet, dvs. efter det att beslut fattats i underställnings-förfarandet, upphäva polisens beslut om hinder av fortsatt färd om det finns synnerliga skäl. Både i underställningsförfarandet och under handläggningen av överlastavgiftsärendet bör med synnerliga skäl i princip förstås detsamma som vid polismans beslutsfattande enligt 8 b §.

För att det föreslagna regelsystemet inte skall komma i konflikt med proportionalitetsprincipen bör länsstyrelsen emellertid även efter det att den har beslutat i överlastavgiftsärendet ha möjlighet att upphäva polisens beslut om det föreligger sådana skäl. I detta senare fall kan ett synnerligt skäl för att upphäva beslutet således vara att den tid det gällt, och därigenom de men den enskilde utsatts för, framstår som oproportionerliga i förhållande till storleken av den överlastavgift som beslutet avser att framtvinga. Det bör överlämnas till rättstillämpningen att närmare avgöra vad som kan utgöra synnerliga skäl i sistnämnda avseende.

Av i huvudsak samma skäl som angivits ovan vid redogörelsen av underställningsförfarandet bör länsstyrelsens nu aktuella beslut inte gå att överklaga.

Ärenden om överlastavgift handläggs redan i dag med en viss skynd-samhet hos länsstyrelsen. Utredningen fann emellertid, att såväl polisen som länsstyrelsen i de fall där ett beslut om hinder av fortsatt färd gäller, bör hantera den fortsatta handläggningen av ärendet med förtur framför de övriga ärenden om överlast i vilka ett sådant beslut inte gäller.

Regeringen delar bedömningen att ett sådant ärende bör ha förturs-karaktär och anser dessutom att förturen bör gälla generellt och inte enbart i förhållande till andra överlastavgiftsärenden. Polisens rapporter om överlast kommer i dag in till behörig länsstyrelse inom ungefär en eller två veckor efter rapporteringstillfället. Innan polisen lämnar in sin rapport till länsstyrelsen görs en utredning om ansvarssituationen vilken kan ta en viss tid, speciellt när fråga är om utländska fordon eftersom det stundtals kan vara omständligt att få in relevanta registeruppgifter från utlandet. Regeringen delar utredningens bedömning att det inte är möjligt att ålägga polisen att inom en viss angiven tid redovisa sin rapport till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan ändå inte besluta i ärendet förrän polisen är klar med sin utredning. Men självklart måste saken behandlas skyndsamt. Det bör därför i lagtexten uttryckas att såväl polisen som länsstyrelsen skall handlägga ärendet om överlastavgift utan dröjsmål i de fall där ett beslut om hinder av fortsatt färd gäller. Härigenom får ärendet en förturskaraktär och i vart fall eventuella onödiga tidsutdräkter kan förväntas bortfalla.

134 Handläggningen skall ske utan dröjsmål endast i de fall där ett beslut

om hinder av fortsatt färd gäller. Om länsstyrelsen vid sin handläggning av ärendet alltså helt nedsätter ett förskott eller om ett förskott betalas under polisens eller länsstyrelsens handläggning så förlorar ärendet direkt sin speciella förturskaraktär och skall handläggas i samma ordning som gäller i dag. Beslutet om hinder av fortsatt färd gäller då nämligen inte längre.

Prop. 2003/04:160 Om länsstyrelsen inte anser att polisens beslut om förskott är felaktigt

kommer den inte att använda sig av sin möjlighet att nedsätta förskottet utan handlägger i stället ärendet som i dag, dock med förtur och utan dröjsmål. När länsstyrelsen sedan påför en överlastavgift bör det bli själva överlastavgiften som blir betydelsefull för att hindret av fortsatt färd skall upphöra att gälla. Det blir då själva överlastavgiften som till fullo måste betalas och inte förskottet för överlastavgiften.

Som har anförts i ett tidigare avsnitt kan förtursärendena vid länsstyrelsen förväntas bli mycket ovanliga eftersom betalning av ett förskott i de flesta fall kan förväntas komma att ske redan på ett tidigt stadium.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att en polismans beslut om förskott för överlastavgift eller om att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden, skyndsamt skall underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen skall omedelbart pröva om beslutet skall bestå.

Om ett beslut om hinder av fortsatt färd gäller enlig lagen om överlast-avgift, föreslås länsstyrelsen under handläggningen av överlastavgifts-ärendet, få ompröva beslutet om förskott och helt eller delvis kunna sätta ned förskottet. Om det finns synnerliga skäl bör styrelsen, under handläggningen av överlastavgiftsärendet eller efter det att beslut fattats i ärendet, kunna upphäva beslutet om hinder av fortsatt färd. Om ett beslut om hinder av fortsatt färd är fattat bör polisens och länsstyrelsens handläggning av överlastavgiftsärendet ske utan dröjsmål.

Länsstyrelsens olika beslut enligt ovan föreslås inte gå att överklaga.

Bestämmelser avseende vad som sagts i denna sammanfattning bör tas in i den nya 8 d § och 11 §.

10.2.8 Överlastavgiften får inte överstiga det beslutade förskottet

In document Regeringens proposition 2003/04:160 (Page 131-135)