Den rikstäckande kyrkliga organisationen går tillbaka till medeltiden och är geogra-fiskt indelad i 2219 församlingar, 1025 pastorat8, 152 kontrakt9 och 13 stift (Matri-kel för Svenska kyrkan 2003). Stiftens uppgift är att ge råd och stöd till församling-arna och se till att verksamheten utformas i enlighet med kyrkoordningen. Till uppgiften hör också att anordna fortbildning för de anställda i stiftet. Stiften är också de som förvaltar Svenska kyrkans jord, skog och fonder.
Vissa frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan hanteras på nationell nivå. Dit hör exempelvis kyrkliga utbildningar, ekumeniska relationer, samordning av den internationella verksamheten, informationsarbete och forsknings- och kultur-frågor. Dessutom fungerar den nationella nivån som kyrkans röst i det offentliga samtalet, såväl i Sverige som internationellt.
3.4.1 Beslutsordning
Svenska kyrkan leds i samverkan mellan en demokratisk organisation och den kyrkliga ämbetslinjen i form av biskopar, präster och diakoner. Den speciella strukturen av samverkan mellan demokratisk självstyrelse och prästerlig ämbetsför-valtning har länge kallats ”den dubbla ansvarslinjen”. Idag används ofta uttrycket gemensamt eller delat ansvar för att markera kombinationen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning. På varje nivå finns parallellt en demokratisk och en episkopal struktur, som delar ansvaret.
Genom de kyrkliga valen utses förtroendevalda på såväl församlings- som på stifts- och nationell nivå. Kyrkliga val äger rum vart fjärde år. Rösträtt har den som tillhör kyrkan och fyllt sexton år. Nomineringsgrupperna i de kyrkliga valen utgörs i huvudsak av de politiska partierna, som gör särskilda listor med kandidater till de kyrkliga valen. Men också grupper som står oberoende i förhållande till partipoliti-ken har möjlighet att kandidera och presentera egna listor. Valdeltagandet har en längre tid legat runt 10 %, men ökade i det första valet efter relationsförändringen till staten. Det nuvarande valsystemet, och framför allt de politiska partiernas roll, är dock föremål för diskussion.
Församlingens högsta beslutande organ är kyrkofullmäktige. I alla församlingar finns ett kyrkoråd, som är församlingens styrelse. Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Beslutande organ i stiften är stiftsfullmäktige. I varje stift ska det finnas en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ, och ett domkapitel. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta be-slutande organ och består av 251 ledamöter, som är direktvalda av de kyrkotillhöri-ga. Varken präster eller biskopar har någon självklar representation. Däremot har
8 Ett pastorat är kyrkoherdens tjänstgöringsområde och kan bestå av en eller flera församlingar. Utöver de territoriella församlingarna finns också några icke-territoriella, som vardera utgör ett pastorat.
9 Stiften är indelade i kontrakt, som vardera består av flera pastorat och utgör tjänstgöringsområde för en kontraktsprost.
biskopar skyldighet att närvara vid kyrkomötet. De har motionsrätt och får delta i överläggningar, men saknar rösträtt. Kyrkostyrelsen är trossamfundet Svenska kyr-kans styrelse och har huvudansvar för Svenska kyrkyr-kans verksamhet mellan kyrko-mötena.
3.4.2 Vigningstjänster
Ämbetet i Svenska kyrkan utgörs av tre vigningstjänster, nämligen biskop, präst och diakon. Sedan början av 1900-talet har både män och kvinnor utbildats för diakonal tjänst i Sverige, men att det karitativt inriktade diakonatet formellt ingår i den kyrkliga vigningstjänsten är en nyhet i den nya kyrkoordning som infördes 1 januari 2000.
Efter ett beslut år 1958 öppnades möjligheten att bli präst och biskop i Svenska kyrkan också för kvinnor. De första kvinnorna vigdes 1960 och idag är drygt en tredjedel av prästerna i aktiv tjänst kvinnor (se vidare kapitel 6).
Den präst som har ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av arbetet i församlingen kallas för kyrkoherde, medan stiftet leds av biskopen. Svenska kyrkan har 14 biskopar, en i varje stift förutom i Uppsala stift, där ärkebiskopen har bisko-pen i Uppsala stift vid sin sida. Biskoparna har tillsammans med domkapitlen till-syn över församlingar, präster och diakoner. Biskopen är självskriven ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet. Till biskopens uppgifter hör att inspirera präster, förtroendevalda, anställda och frivilliga i deras arbete samt att viga präster och diakoner. Det är också biskopens uppgift att företräda stiften och Svenska kyrkan i samhällslivet, till exempel i massmedia.
Ärkebiskopen kallas ”den främste bland jämlikar” (primus inter pares) och har förutom sitt uppdrag som stiftsbiskop många nationella och internationella uppgif-ter. Ärkebiskopen skall regelbundet kalla Biskopsmötet, där alla biskopar ingår, till samråd om stiftsledning och ämbetsansvar.
En biskop tillsätts efter omröstning bland särskilt röstberättigade i stiftet. Valet föregås av ett provval för nominering av kandidater. Vid val av ärkebiskop deltar dessutom övriga stift genom sina domkapitel och stiftsstyrelser. Den som får en majoritet av rösterna utnämns till biskop.
3.4.3 Ekonomi
Svenska kyrkan har en i jämförelse med andra kyrkor god ekonomi, vilket har att göra med dess karaktär av nationalkyrka med nära knytning till staten. Verksamhe-ten finansieras till övervägande del genom den kyrkoavgift som alla tillhöriga beta-lar via skattsedeln. Kyrkoavgiftens storlek bestäms lokalt i varje församling. Perso-ner som inte är medlemmar i Svenska kyrkan betalar en särskild begravningsavgift som täcker kostnaderna för kyrkans ansvar för begravningsplatser som kan nyttjas också av andra huvudmän. Omfattande summor skänks också i gåvor och kollekter varje år till specificerade ändamål exempelvis inom missionen. År 2003 uppgick
gåvor och kollekter till 218 miljoner kronor (Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2003).
3.4.4 Anställda
De goda ekonomiska förutsättningarna gör att Svenska kyrkan jämfört med frikyr-korna och även jämfört med kyrkor i andra länder har många anställda. Totalt finns cirka 22 000 hel- och deltidsanställda runtom i landet. Av dessa är 3400 präster och 1100 diakoner i aktiv tjänst. Därtill kommer 2500 kyrkomusiker, 2300 församlings-assistenter, förskollärare och församlingspedagoger (som arbetar med barn och ungdomar och med undervisning), 2400 kyrkogårdsarbetare och 3300 kyrkvakt-mästare (Svenska kyrkans församlingsförbund, lönestatistik 2003). I varje försam-ling finns ofta dessutom både kanslist, husmor och städare.
3.4.5 Grupper och frivilliga
Uppskattningsvis några hundratusen svenskar engagerar sig varje år som ledare eller deltagare i olika typer av frivilligverksamhet inom kyrkan. Mest livaktig är körverksamheten, som omfattar drygt 100.000 sångare, varav ca 75 % kvinnor. Cirka 55.000, varav merparten kvinnor, är aktiva i drygt 3000 syföreningar. Genom tillverkning och försäljning av framför allt textilier samlar dessa grupper ihop 48 miljoner kronor årligen (år 2000). Syföreningar och körer fyller också en viktig social funktion som en plats för samtal och möten.
Den demokratiska strukturen inom Svenska kyrkan bygger på de cirka 60.000 förtroendevalda. Svenska kyrkans arbete i andra länder genom Svenska kyrkan i utlandet, Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission engagerar ungefär 12.000 ombud över hela landet.
Mer än 250 000 barn och ungdomar deltar regelbundet i verksamheter som öppen förskola och olika typer av barn- och ungdomsgrupper. Ledarna för dessa grupper är ofta frivilliga. Söndagsskolor var tidigare mycket vanliga, men har minskat i omfattning, bland annat till förmån för specialgudstjänster inriktade på familjer med barn. Kyrkans unga samlar många ungdomar inom sin verksamhet. Vuxna är engagerade i studieverksamhet organiserad av församlingarna direkt, ofta bibelstudiegrupper, eller av studieorganisationen Sensus. För äldre finns ofta verk-samhet i olika former i församlingarnas regi.
3.4.6 Kyrkobyggnaderna
Det svenska landskapet är tätt bebyggt med cirka 3500 kyrkor, många av dem från medeltiden. För många svenskar har dessa byggnader ett stort värde, vilket märks i ett starkt motstånd mot att avveckla kyrkor som inte längre används regelbundet för gudstjänstfirande. Kyrkobyggnader och kyrkogårdar har stor symbolisk betydelse för många svenskar och används ofta för enskilda besök, utanför gudstjänsttid. I växande utsträckning besöker människor kyrkan för att tända ett ljus och sitta en
stund i stillhet. Ljusbärare på en central plats i kyrkan tillhör nästan alltid inred-ningen. En ny folksed har vuxit fram under 1900-talets senare hälft med ljuständ-ning på kyrkogårdarna, framför allt vid allhelgonatid.