I detta avsnitt analyserar jag två barninitierade läsaktiviteter. I den ena upprepas strukturen i lärarledda sagostunder i förskolan. I den andra är två barn involve-rade i en läsaktivitet i vilket samtal utifrån bilderna förs.
Det är eftermiddag och barnen i Mandisas förskola leker. Mandisa (2.8) och Linus som deltar i sagostunden i observationen ovan (obs. 9.1a-b) befinner sig i ett litet rum avsett för läsning med böcker, madrasser och kuddar. De sitter bredvid varandra och tittar i böcker. Linus går och lägger tillbaka sin bok i hyllan. Sedan sätter han sig på andra sidan av Mandisa.
Observation 9.3 Sitta bredvid!
Mandisa Du ska sitta bredvid
mig. Här här. Mandisa pekar på kudden som Linus tidigare satt på.
Linus (Otydligt) Linus har nappen i munnen.
Mandisa Okej! Sitta bredvid! Mandisa klappar på kudden.
Linus (Otydligt) apan.
Mandisa Ja apan. Jag ska läsa den först. Blomman, se klockan. Se mamma!
Mandisa bläddrar i sin bok. Linus kommer närmare henne och tittar också i boken.
Linus Sch! Linus lutar sig över boken.
Mandisa Sch! Läsa! Läsa! Mandisa lyfter upp en bok som ligger på madrassen och sträcker den mot Linus.
Mandisa Okej. Vänta lite. Titta!
Mandisa bläddrar i sin bok och säger något om bilderna. I rummet bredvid spelas musik.
Där slut. Jag måste gå dansa.
Mandisa lämnar rummet.
Mandisa försöker organisera en sagostund i rummet som är avsett för läsning. Hon använder gesterna, sättet att tala och artefakterna (bilderböckerna, kuddarna) i likhet med sagostunder i förskolan (jfr obs. 9.1a-b). Mandisa skapar en gemensam läsaktivitet på flera sätt. För det första berättar hon vad som ska göras och vilken bok som ska läsas. För det andra ges, Sitta bredvid, innebörden att sitta nära varandra och på en viss plats. För det tredje ’läser’ hon högt utifrån bilderna i boken. När Linus säger att han inte vill vara med, bemöter Mandisa hans önskemål (Okej! – Okej) samtidigt som hon håller fast vid sitt intresse (Sitta bredvid! - Vänta lite. Titta!). Hon avslutar aktiviteten, i likhet med en lärarledd sagostund, med uttrycket Där slut, och talar om vad hon ska göra härnäst.
Mandisas handlingar visar att hon har erfarenheter och kunskaper av väsentliga diskursiva drag i sagostunden som en pedagogisk aktivitet och om rollen som lärare. Hon organiserar och reglerar aktiviteten, samtidigt som hon inkluderar Linus i densamma.
Den andra läsaktiviteten äger rum i Villes förskola. Efter lunch och innan vila ska barnen i denna småbarnsavdelning samlas i soffan för att titta i böcker medan lärarna dukar av. Närvarande är Ville (2.4) som har finska som modersmål och de jämngamla barnen Lars och Leopold med svenska som modersmål. Ville och Lars sitter i soffan bredvid varandra med en stor bok om transportmedel framför sig. Leopold står i närheten av dem.
Observation 9.4 Bort! – Bort!
Ville Bilen där. Ville pekar på bilden på en bil.
Lars Dä. Lars pekar på bilden.
Leopold Leopold pekar på en av bilderna.
Ville Nej! Ville tittar upp mot Leopold.
Bort! Bort. Ville lyfter upp sina armar och ’viftar’ bortåt.
Lars Bort. Ordet uttalas tystlåtet.
Ville Blä! Ville viftar med sina armar samtidigt som han tittar på Lars och ler.
Lars Blä! Lars gör en likadan rörelse.
Ville och
Lars Pojkarna skrattar.
Ville Nam. Ville pekar på en av bilderna.
Lars Nam.
Ville Där motorcykel. Ville pekar på bilden på en motorcykel.
Lars Där motorcykel.
De centrala aktörerna i läsaktiviteten är Ville och Lars som sitter nära varandra i soffan med en bilderbok om transportmedel framför sig. Tillsammans pekar barnen på bilderna och benämner föremålen. Leopold visar intresse för aktiviteten genom att ställa sig nära pojkarna och boken. Han initierar ett deltagande genom att peka på en av bilderna. Ville skyddar läsaktiviteten, som är gemensam för honom och Lars, med uttrycken Nej! Bort! Bort! och gester. Orden uttalas samtidigt som han viftar med sina armar. Läsaktiviteten som ett gemensamt projekt mellan Ville och Lars bekräftas av Lars genom upprepning av vad Ville sagt (Bort!). När Leopold gått sin väg, återtar Ville och Lars den gemensamma aktiviteten. Villes och Lars handlingar gör tydligt att aktiviteten är en tvåpartslek som i Villes och Lars perspektiv ska skyddas, samtidigt som det innebär att Leopold utesluts.
Interaktionsmönstret innehåller turtagning mellan Ville och Lars, med språkliga upprepningar och imitation av varandras fysiska handlingar. De språk-liga upprepningarna är såväl benämningar på objekt, som utryck för gillande och ogillande. Aktiviteten har en tydlig lekkaraktär med ett intensivt samspel. Barnen är uppmärksamma på varandras handlingar och den gemensamma erfarenheten.
Sammanfattning
Analysen av lärarlett berättande med bilderboken som resurs (obs. 9.1a-b) visar att sagostunden som lärarledd gruppaktivitet karaktäriseras av en tydlig struktur som är rik på lärtillfällen. Aktiviteten inleds med att välja en bilderbok och deltagare. Samtliga deltagares möjlighet att kunna se bilderna uppmärk-sammas. Ofta innebär det att barnen och läraren sitter nära varandra på en plats
som är avsedd för läsning. Bilderböckerna är på svenska, har olika teman och omfattningen av text varierar. Aktiviteten pågår under en viss tid. Avslutningen, att man har kommit till sista sidan i boken, markeras språkligt: Så var sagan slut (jfr Björklund, 2008).
Observationerna 9.1a-b äger rum vid samma tillfälle och i båda är bilder-boken medierande redskap. Karaktären hos aktiviteterna är dock olika. Det rör sig både om gemensamt berättande och högläsning. Den första observationen (9.1a) karaktäriseras av ett interaktionsmönster med hög grad av språklig upp-repning. Läraren riktar sig både till gruppen och till enskilda individer. Barnens deltagande stöttas genom pekande och frågor om bilderna. Barnen svarar och deltar i berättandet genom att peka, genom att använda språket utpekande och genom att formulera en sats. Den andra observationen (9.1b) visar hur karak-tären av aktiviteten förändras. Högläsning som en monologisk aktivitet förutsätter en annan typ deltagande. Läraren läser sagan och barnen lyssnar. Bilderboken har ett innehåll som barnen har erfarenheter av i sin vardag och det används, både som ett innehåll för samtal i aktiviteten och att initiera nästa akti-vitet.
Sagostunden har karaktären av gruppaktivitet (flera deltagare). Det bör noteras att det endast är några få barn som deltar i den. Boken och strukturen i aktiviteten skapar olika förväntningar på barns deltagande. Ibland förväntas barnen delta genom att svara på lärarens frågor och benämna föremålen på bilderna, ibland genom att lyssna på högläsning. Det är rimligt att anta att situationer av detta slag med gemensamt berättande och högläsning erbjuder barn tillfällen till olika typer deltagande och lärande.
Analysen av ett flerspråkigt samtal mellan barn och lärare av sådan didaktisk karaktär (obs. 9.2) är intressant då de delar två språk (jfr stöttningen av modersmålsläraren i obs. 6.4). När Eric håller upp bilderboken på svenska, visar han sin språkliga kompetens genom att säga Bob the Builder. Samtalet fortsätter genom språkalternering där både engelska och svenska används. Läraren frågar Eric efter en term på engelska som hon uppenbarligen inte själv känner till. Genom att de delar två språk görs språk till ett innehåll under samtalet. Eric ges ett tillfälle att både använda sitt modersmål, att lära sig svenska ord och att tala om språk.
Analysen av läsaktiviteter som lek (9.3a) visar hur barninitierade läsaktiviteter har en liknande struktur (att sitta på ett visst sätt, att bläddra i boken, att använda artefakter som bilderböckerna och kuddarna osv.) som i lärarledda sagostunder (jfr obs. 9.1a-b). Handlingarna visar på kunskaper om väsentliga drag i sagostunden som en pedagogisk diskursiv aktivitet och även om
rollen som lärare. Aktiviteten organiseras och regleras, samtidigt som strävan efter en gemensam aktivitet mellan två barn är tydlig.
Karaktären hos en gemensam aktivitet visar sig även i observation 9.3b. Deltagandet sker genom pekande och upprepning, medierat av en bilderbok. Barnen är uppmärksamma på varandras handlingar och den gemensamma erfa-renheten. Interaktionsmönstret innehåller språkliga upprepningar och imitation av varandras fysiska handlingar. Handlingarna gör även tydligt att aktiviteten är en tvåpartslek som ska ’skyddas’, samtidigt som det innebär uteslutning av andra deltagare.
Sammantaget visar analyserna i detta kapitel att sagostund som grupp-aktivitet (i likhet med resultaten i kap. 7-8), erbjuder möjlighet till olika typer av deltagande och fler relevanta sätt att kommunicera. Deltagandet i sagostunder och läsaktiviteter sker genom att observera och att använda fysiska (gester och görande) och språkliga handlingar (svenska ord och meningar) i en aktivitet som per definition karaktäriseras av språklighet. Pekande på bilder, språkliga benäm-ningar och kommentarer samt upprepning av sina egna och andras handlingar med utgångspunkt i bilderböcker blir resurser för deltagandet. Uttryckt med andra ord kan en lärarledd sagostund beskrivas som en aktivitet som erbjuder utvecklingsmöjligheter där barnen kan appropriera såväl språkliga som sociala kunskaper. Institutionaliseringen av detta slags gemensamma aktiviteter utmärker förskolan som verksamhet. En intressant fråga blir återigen hur dessa möjlig-heter tas tillvara.
Diskussion
Det övergripande syftet med denna studie är att analysera vilka villkor de del-tagande förskolorna ger för yngre flerspråkiga barns språkliga och kommunika-tiva utveckling och för deras deltagande i olika aktiviteter. Bakgrunden till detta är ett intresse för vilka erfarenheter flerspråkiga barn gör i förskolan och hur de aktiviteter som pågår kan stärka deras utveckling. Barn med annat modersmål än svenska, vart femte förskolebarn, agerar här i en miljö där i stort sett endast svenska talas. Studien synliggör de aktiviteter som ger sammanhang åt deras deltagande och lärande.
Jag börjar med att summera och diskutera de resultat som presenteras i kapitel 5-9 som svar på studiens forskningsfrågor. Därefter diskuterar jag hur resultatet bidrar till att svara på studiens övergripande syfte. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion samt en diskussion om studiens bidrag till forsknings-fältet och dess pedagogiska konsekvenser.